
Benen och tänderna avslöjar: förfäderna till finsk boskap och finska får levde i hårda förhållanden i synnerhet på medeltiden
Med hjälp av en isotopanalys av nötkreaturs och fårs ben och tänder som hittats i samband med arkeologiska utgrävningar har man fått ny kunskap om boskapsskötsel och djurens näringsintag för länge sedan och om våra lantrasers tidiga historia.
Undersökningen var ett samarbetsprojekt mellan Naturresursinstitutet (Luke), läroämnet arkeologi vid Åbo universitet, Naturhistoriska centralmuseet vid Helsingfors universitet (HU) och Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Föremålet för isotopanalysen var det mest omfattande arkeologiska materialet hittills i Finland.
Endast de starkaste individerna klarade hungern och stressen
Sammanlagt 43 benbitar och tänder från nötkreatur och får analyserades för undersökningen. Den äldsta benbiten som hittats i arkeologiska utgrävningar var från bronsåldern och ca 3 300 år gammal och de yngsta fynden från 1900-talet.
Isotoperna, versioner av grundämnen med olika massa, som samlats i benen avslöjade bland annat att utfodringen av djur sannolikt varierade på olika boplatser och under olika år beroende på mängden foder. Utifrån skriftliga källor antog man att nötboskapens näring om vintern främst bestod av halm på 1700-talet, medan fåren utfodrades med torkade lövträdsgrenar, lövkärvar. När resultaten av isotopanalysen jämfördes med de skriftliga källorna upptäckte man att nötkreaturens och fårens isotopvärden avvek endast lite från varandra.
– Om höskörden misslyckades måste all boskap klara sig på samma föda, lövkärvar och blast. Isotopvärdena återspeglar hungern och den relaterade fysiologiska stressen under missväxtår, berättar akademiforskare Auli Bläuer från Luke.
Husdjuren måste tåla extremt hårda förhållanden i synnerhet på vintern under medeltiden.
– Analysen av benmaterialet stöder också tidigare forskning, enligt vilken djurens storlek minskade på medeltiden. Detta tyder på ett mycket bristfälligt näringsintag. Endast de starkaste klarade sig, konstaterar Bläuer.
Kolisotoperna ger kunskap om förändringar i markanvändningen och bosättningshistorien
De analyserade benens och tändernas ålder fastställdes med radiokolmetoden. De förhistoriska proverna var ca 700–3 700 år gamla. De medeltida proverna daterades till 1200–1550-talet och den nya tidens prover till 1550–1800-talet.
Enligt akademiforskare Auli Bläuer befäster undersökningen uppfattningen om hur markanvändningen har förändrats.
– Kolisotopvärdena i proverna sjönk från den förhistoriska tiden till medeltiden. Detta tyder bland annat på att skogen fick en större betydelse i utfodringen av djuren. I skogsmiljöer blir kolisotopvärdena för växter i allmänhet lägre än för växter och buskar som växer på ängar och andra öppna platser, berättar Bläuer.
När befolkningen ökade blev det allt svårare att utfodra djuren. Bosättningen blev tätare och ängarna behövdes i allt högre grad för odling i stället för att användas som betesmark.
De gamla lantrasernas gener finns i genbanken
Våra nuvarande lantraser, finska får och finsk boskap, har fört vidare de tidiga husdjurens sega gener. Många av våra gamla lantraser och således de forntida finska husdjurens gener höll på att försvinna på 1970- och 1980-talet, men i dag värnar man om detta arv tack vare det nationella programmet för husdjursgenetiska resurser som samordnas av Luke.
Forskningsresultaten av projekten FinnARCH – Suomalaista arkeologista genetiikkaa och BoNe –”Naapurista lainaamassa”, som finansierats av Finlands Akademi, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fennoscandia Archaeologica.
Ytterligare information:
Akademiforskare, docent Auli Bläuer, Luke, tfn 029 532 8345, auli.blauer@luke.fi (arkeologi, utfodring av forntida djur, husdjurens tidiga historia)
Forskningsprofessor Juha Kantanen, Luke, tfn 029 532 6210, juha.kantanen@luke.fi (det nationella programmet för husdjursgenetiska resurser, bevaring av lantraser)
Intendent Laura Arppe, Dateringslaboratoriet, Naturhistoriska centralmuseet, HU, tfn 050 318 7298, laura.arppe@helsinki.fi (historiska isotopanalyser)
Publikation: Bläuer A., Arppe L., Niemi M., Oinonen M., Liden K., Taavitsainen J-P., Kantanen J. 2016. Inferring prehistorical and historical feeding practices from δ15N and δ13C isotope analysis on Finnish archaeological domesticated ruminant bones and teeth. Fennoscandia Archaeologica XXXIII: 171–188.
Länkar
Om

Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland
0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi
Luonnonvarakeskus (Luke) on 1.1.2015 toimintansa aloittanut tutkimus- ja asiantuntijaorganisaatio, joka tekee työtä luonnonvarojen kestävän käytön ja biotalouden edistämiseksi. www.luke.fi www.luke.fi/en
Följ Luonnonvarakeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Luonnonvarakeskus
Uusi tiedotetilauksesi vuoden loppuun mennessä/ Förnya dina pressmeddelandeprenumerationer före årsskiftet20.12.2017 14:13:33 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskus (Luke) vaihtaa vuoden 2018 alusta alkaen mediatiedotteiden lähetysjärjestelmää. Muutoksen yhteydessä pyydämme teitä uusimaan tiedotetilauksenne. Tiedotteita voi tilata aihealueittain tai halutessaan voi tilata myös kaikki Luken tiedotteet. Tilaa Luken tiedotteet lomakkeella >> -- Från och med början av 2018 skickas Naturresursinstitutets (Luke) pressmeddelanden från ett nytt system. I samma veva ber vi er att förnya era prenumerationer på Lukes pressmeddelanden. Lukes pressmeddelanden kan beställas enligt ämne eller man kan också prenumerera på alla Lukes pressmeddelanden. Fyll i blanketten och prenumerera på Lukes pressmeddelanden >>
Luken e-vuosikirja kokoaa yhteen maatalous-, metsä- ja kalatilastot18.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luken ruoka- ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirja ilmestyy nyt kolmatta kertaa. Verkossa ilmestyvässä julkaisussa on koottu yhteen keskeisimmät biotalouden tilastotiedot maataloudesta, metsäsektorilta sekä kala- ja riistataloudesta.
Luonnonvarakeskuksen Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty kaloista IHN-virusta14.12.2017 17:05:15 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty IHN-virusta. Viruksen esiintyminen todettiin ensimmäisen kerran Suomessa Pohjois-Pohjanmaalla Iissä sijaitsevasta merialueen kalanviljelylaitoksesta (Eviran tiedote 30.11.2017).
Lohen poikkeuksellisen korkea hinta notkautti kalan kulutuksen kasvua14.12.2017 13:00:33 EET | Tiedote
Lohen hinta on viimeiset kolme vuotta pysytellyt poikkeuksellisen korkeana. Korkean hinnan vuoksi kalan kulutuksen kasvu taittui Suomessa väliaikaisesti. Kirjolohen kysynnän kasvu ulkomailla avasi toisaalta uusia vientimarkkinoita.
Suurin osa maatalousmaasta peitteisenä talvella14.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) ennakkotietojen mukaan yli 40 prosenttia käytössä olevasta maatalousmaasta oli viljelykasvin peitossa talvella 2015–2016. Vajaata viidennestä peittivät kasvinjätteet tai sänki ja kymmenesosa oli kevennetysti muokattua. Yhteensä lähes 80 prosenttia maatalousmaasta oli kasvipeitteistä tai kevennetysti muokattua. Runsas 20 prosenttia maasta oli paljaana.