60-åring med starkt fotfäste i de ungas värld

Psykolog och psykoterapeut Anita Lind har jobbat på Folkhälsan med att stöda ungdomar och deras familjer sedan början av 1990-talet.

- På det stora hela är innehållet i arbetet det samma nu som då. Tidigare handlade det kanske litet mera om konflikter mellan generationerna, idag mera också om yttre faktorer, som belastar den ungas inre liv och utveckling. Kärnan är ändå den samma: att stöda och hjälpa ungdomarna i deras utveckling, när man funderar på vem man är, vad man kan och vad man vill, säger Lind.

Höga prestationskrav skapar ångest

En tydlig trend kan skönjas bland dem som söker hjälp på ungdomsmottagningen idag: höga prestationskrav, som medför ångest. Kraven kommer inte nödvändigtvis från skolan eller föräldrarna, som tvärtom ofta försöker stötta och inte ställa uttalade krav. Det är den unga som upplever höga krav på sig själv. De höga prestationskraven kan vara ett sätt att försöka kontrollera tillvaron.

- Prestationstankarna finns bland allt yngre barn. Det hänger ihop med en oro för framtiden, den unga känner att hen måste välja rätt och välja tidigt för att lyckas, för att få en utbildning och ett arbete, för att hitta någon att bilda familj med. Det egna värdet mäts i prestationer. Den unga har svårt att känna att det hen gör räcker, att hen ”får” vara nöjd, slappna av och ta det lugnt.

Prestationsbeteendet gäller inte bara skolframgång, utan också hobbyn. Också där ställs ofta krav på att man ska prestera, tävla och visa upp. I fråga om fritidsintressena kommer också sociala medier med i bilden. Sociala medier medför mycket gott, men om man redan kämpar med höga inre prestationskrav ökar de pressen. Man jämför sig med andra, och alla visar ju upp en glansbild av sitt verkliga liv. Det skapar en känsla av att alla andra gör, presterar och lyckas. Om man jämför sig med alla, jorden runt, får man lätt en bild av att man måste vara unik, speciell och extraordinär för att förtjäna sin plats i världen.

Lyssna, förstå och förmedla att den unga duger

- Det man kan göra som förälder eller närstående är att finnas där och försöka förstå ångesten, lyssna utan att genast trösta eller försöka vifta bort. Och naturligtvis försöka förmedla att den unga duger som den är, att det är bra att vara ”bara Pelle” och ”bara Lisa”, också om man inte har presterat något, säger Lind.

Ibland blir det en knut i utvecklingen, som är svår att lösa på egen hand. Då kan man vända sig till en ungdomsmottagning.

- Knuten kan ge symtom av olika slag, som till exempel ångest, panikattacker, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller skolfrånvaro, berättar överläkare Saskia Öhman.

Personalen på Folkhälsans ungdomsmottagning är van att hjälpa vid till exempel svårigheter i sociala situationer eller social ångest, utmaningar i nära relationer, osäkerhet om den egna könsidentiteten, mobbning eller traumatiska upplevelser. Även föräldrar kan få stöd i sitt föräldraskap på ungdomsmottagningen.

- Vi funderar tillsammans med den unga på vad som kan hjälpa just hen och skräddarsyr stödet enligt den ungas behov. Det är viktigt att det inte kommer uppifrån, att det inte är vi eller föräldrarna som säger vad vi ska göra, utan att ungdomen själv är med och bestämmer. Om vi presenterar alternativen vet de unga ofta mycket bra själva vad som känns rätt för dem, säger Öhman.

Det finns många olika sätt att ta itu med svårigheterna, och ungdomsmottagningen kan erbjuda allt från enstaka stödsamtal till långa terapihelheter med terapier av olika slag.

- Med rätt stöd och hjälp kan ungdomen gå vidare trygg och nöjd med sig själv som hen är, inte som hen tycker att man borde vara, sammanfattar Lind.

Läs mer: https://folkhalsan.fi/ungdomsmottagning/