JHL:s Niemi-Laine: Social- och hälsovårdstjänsterna får inte vara till salu

Regeringens senaste förslag till vårdreform skapar ojämlikhet mellan medborgare, anser Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL.

– Valfrihet förverkligas inte i glesbygden, vilket i praktiken innebär att jämställdhet när det gäller tillgång till tjänsterna inte förverkligas, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Landskapen har ett stort ansvar för att anordna och övervaka tjänsterna. Det blir dock allt svårare i takt med att serviceutbudet splittras. Landskapen ska kunna förutsätta att serviceproducenterna sköter sina skyldigheter gentemot samhället och låter utföra arbete med anständiga arbetsvillkor. JHL kräver att även vinstutdelningen ska bindas av kriterierna för samhälleliga företag när tjänsterna produceras med offentliga medel, dvs. att majoriteten av vinstintäkterna används för att främja samhälleliga mål.

I reformen eftersträvas en kraftig ökning av användningen av kundsedlar och underleverantörer som serviceproducenter. Flerproducentmodellen där tjänsterna produceras av flera olika självständiga aktörer skapar en invecklad administration och förhindrar integration av tjänsterna. Det rådet också osäkerhet om besparingseffekterna.

JHL anser att landskapen i fortsättningen ska främst producera tjänsterna som eget arbete. Vid behov kan företagen komplettera serviceutbudet. Därför ska landskapen också styra användningen av servicesedlar och ha kontroll över kostnaderna som de orsakar.

Offentliga sektorn har också i fortsättningen ett större ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna än företagen. Om det inte finns tillräckligt många privata serviceproducenter, måste landskapet producera tjänsterna självt. Dessutom måste landskapen säkerställa resurser för jourtjänster och krissituationer.

Arbetsförhållandena för social- och hälsovårdens personal genomgår stora förändringar.

 – Om företagen använder visstidsavtal allteftersom kundantalet varierar, finns det en risk att social- och hälsovårdsjobben blir snuttjobb. Proffsens arbetsmöjligheter ska tryggas inom såväl offentliga som privata sektorn. Personalen måste få delta i reformens beredning och genomförande i alla dess skeden. Social- och hälsovårdstjänsterna får inte vara till salu.

Stödtjänster, såsom instrumentskötsel, kosthåll och rengöring, är väsentliga led i social- och hälsovårdens servicekedja. Dessa tjänster ska i största möjliga utsträckning produceras som eget arbete för att trygga deras goda kvalitet.

Det finns brister i bedömningen av reformens konsekvenser och expertåsikter har åsidosatts. Regeringen har inte beaktat ökningen av datasystemens kostnader, riskerna som riktas mot specialsjukvården och risken att marknaden tas över av ett fåtal storföretag.

– Överhuvudtaget är det konstigt att man vill bygga om Finlands hela social- och hälsovårdsstruktur. Den finska modellen är det effektivaste social- och hälsovårdssystemet i hela Norden. Vill vi faktiskt ha en reform som höjer kostnaderna? Kostnadsökningen betalas för i form av lägre löner, snutt- och korttidsjobb, dålig servicekvalitet och sämre tillgänglighet, kritiserar Niemi-Laine.

Mer information:

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 040 702 4772