Svenskan är synlig i det offentliga rummet – tack vare det officiella språkbruket

Många språkbrukare ser svenskan som en naturlig del av det offentliga rummet. Samtidigt är språket relativt osynligt i den dominerande kommersiella skyltningen, särskild i områden där svenskan är ett minoritetsspråk, så som i huvudstadsregionen. Det visar fil. mag. Väinö Syrjäläs doktorsavhandling ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum”.

– Det offentliga rummet i städerna är fullt av texter på olika språk. Utifrån dessa kan vi till exempel forma en bild av de gängse språken på en viss plats, säger Syrjälä.

Språkbruket i gatubilden är dessutom något som många fäster uppmärksamhet vid, exempelvis delas bilder på roliga skylttexter i sociala medier.

Det visuella språkbruket kan också fungera som utgångspunkt för sociolingvistisk forskning. Under de senaste åren har studiet av dessa s.k. lingvistiska landskap vuxit fram internationellt som ett nytt perspektiv på flerspråkighet i samhällen. Lingvistiska landskap erbjuder nya perspektiv även på språksituationen i Svenskfinland.

– Jag har i min avhandling diskuterat just tvåspråkigheten i Svenskfinlands städer. Mitt fokus är således på namn- och språkbruket i det offentliga rummet. Jag har kartlagt det lingvistiska landskapet i Grankulla och Karis och samlat in invånarnas synpunkter om språkbruket i dessa orter. Dessutom har jag undersökt ungdomarnas observationer om språkbruket på skyltar i huvudstadsregionen.

Officiella språkpolicyer är viktiga

Resultaten ger positiva signaler om attityder till det svenska språket och flerspråkigheten, men enligt Syrjälä väcker de också frågor om svenskans uppfattade status i dagens samhälle.

– I många sammanhang, så som på reklamskyltar, används svenskan klart mindre än finskan. Det är inte heller självklart för alla finskspråkiga informanter huruvida det finns riktiga behov för användningen av språket.

Våra uppfattningar om olika ”språkliga ställen” baserar sig på fler faktorer än enbart det verkliga språkbruket i det offentliga rummet. Men språkens synlighet i det offentliga rummet bidrar starkt till uppfattningarna om deras plats på ett ställe.

– För svenskan i Finland har därför både namnbruket och de officiella policyerna en avgörande roll, säger Syrjälä.

Avhandlingens syfte har också varit att diskutera forskningsfältets metoder. Undersökningen har visat att det är viktigt att lägga mer fokus på framför allt kommersiella namns roll i gatubilden – och på språkbrukarnas subjektiva synvinkel. Det senare är avgörande för att studiet av lingvistiska landskap ska kunna bidra till den samhälleliga diskussionen eller skapa verktyg för språkplanering.

FM Väinö Syrjälä disputerar den 14.6.2018 kl. 12 vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum”. Disputationen äger rum i Forsthuset, sal 1, Unionsgatan 40.

Doktorsavhandlingen publiceras i serien Nordica Helsingiensia. Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt på E-thesis.

Disputandens kontaktuppgifter:

Väinö Syrjälä, e-post: vaino.syrjala@helsinki.fi, tfn 050 463 8909.