Hög vetenskaplig kvalitet och potential till vetenskaplig förnyelse betonades i finansiering av akademiforskare

Syftet med finansiering för anställning som akademiforskare är att erbjuda forskare omfattande och månsidiga möjligheter att arbeta som en självständig forskare. Finansieringen möjliggör att forskaren kan grunda en egen forskargrupp och att forskningsområdet kan utvecklas. Akademiforskare förväntas ha goda nationella eller internationella nätverk och de uppmuntras till internationellt samarbete.

Forskningsrådets finansiering för de nya anställningarna som akademiforskare uppgår till totalt 11 miljoner euro i år. Vi fick 144 ansökningar under septemberutlysningen 2018, därav 17 procent finansierades. 48 procent av anställningarna som akademiforskare är kvinnor, medan 50 procent av sökandena var kvinnor. Alla finansierade ansökningar för anställning som akademiforskare fick betyget 6 eller 5.

”En ansenlig del av ansökningar var av hög vetenskaplig kvalitet. Forskningsrådet beviljade finansiering speciellt för forskarna med en uppåtgående karriär, som hade skrivit en vetenskapligt högklassig och innovativ ansökan”, säger Ursula Schwab, ordförandet till forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö.

Liksom i Akademins övriga bidragsformer ska också akademiforskare ha nära anknytning till den finländska forskargemenskapen så att finansieringen gagnar den finländska forskningen och det finländska samhället. Detta innebär att finansieringen ska förvaltas av en finländsk organisation. Den beviljade finansieringen ska användas för forskarens egna lön, men de finansierade forskarna ska inbjudas även till en enskild utlysning för finansiering för forskningskostnader, där de kan ansöka om finansiering för kostnader av sin forskargrupp.

Forskningsrådet finansierade många högklassiga anställningar som akademiforskare, till exempel:

Ilkka Kronholm från Jyväskylä universitet undersöker epigenetiska förändringar. Kemiska grupper som förbindas till DNA och proteiner som anknytar till DNA kan till en del reglera genernas funktion. Dessa epigenetiska förändringar kan ibland nedärvas till den nästa generationen. Sen kan de påverka organismens anpassningar till förändreliga miljöer både på kort och långt sikt. Resultaten hjälper oss förstå epigenetiska förändringarnas betydelse i evolution och ärftlighet.

Kirsi Ketola från Östra Finlands universitet studerar prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen bland män och den näst vanligaste orsak för cancerdöd i västländer. För cirka en fjärdedel av patienter utvecklas cancern till en så kallad neuroendokrin tumör, som är mycket aggressivt och leder till döden inom ett år från diagnosen. Syftet med Ketolas undersökning är att studera proteinet som ofta upptäckas i denna cancertyp. Hon strävar efter att utveckla ett läkemedel som förekommer proteinets funktion. Resultaten hjälper oss att upptäcka cancrar bättre än förr, samt förhoppningsvis fördröja deras utveckling och tillväxt.

Katharina Kujala från Oulu universitet studerar mikrober i torvmark. De kan exponeras för giftiga metalloider som arsenik och antimon till exempel med anledning av atmosfäriskt nedfall eller gruvvatten. Många mikrober har utvecklat möjligheter för att använda dessa giftiga metalloider. Man har inte tidigare utredat vilka mikrober som kan göra det här, hur aktiva de är och vilka mekanismer som förorsakar den här funktionen. Projektet forskar diversiteten och aktiviteten hos gener som sammanhänger med arsenikens och antimonens transformationer, analyserar processer som är relevanta för giftiga metalloidernas kretslopp samt isolerar mikrober som kan möjligen utnyttjas i biologisk rening av vatten.

Yann Salmon från Helsingfors universitet studerar kol- och vattentrasnport i träd. Floemtrasport är ett centralt forskningsämne i växtekologi vars teorier har visat sig utmanande att testa med experimentella metoder, eftersom floemets funktion blir lätt störd. Salmon strävar efter att studera floemtrasportens processer och testa hur som de påverkar trädarternas förekomst och torkresistens. Undersökningen genomförs främst i Finland. Dessutom samarbetas i Australien, Europa och (sub)tropiska regioner. Projektet ger oss mer information som kan utnyttjas i utveckling av skogsvårdsmetoder, speciellt i regioner som upplever extrema klimatfenomen.

Mer information:


Finansieringsbeslut Forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljös kriteries och riktlinjer för finansiering