En jämförelse som FFC har låtit göra visar att det finns stora skillnader i invandringspolitiken mellan Sverige, Danmark och Kanada

Eve Kyntäjä är expert på invandringspolitik på FFC, och hon berättar att man i undersökningen försökte välja länder som har klart olika utgångspunkt för sin invandrings- och integrationspolitik.

– I Sverige har man försökt hitta nya sätt att förbättra integrationen av invandrare och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. I Kanada bedöms potentiella invandrare enligt hur mycket de förväntas bidra med ur ett nationalekonomiskt perspektiv. I Danmark har diskussionen främst handlat om problemen med invandring, vilket har lett till en skärpt invandrings- och integrationspolitik.

Sverige planerar att i slutet av året ta i bruk en modell med etableringsjobb. Avsikten med modellen är att göra det lättare att hitta jobb åt personer som är svåra att sysselsätta, nyinflyttade från ett annat land och långtidsarbetslösa.

– Utgångspunkten för modellen med etableringsjobb skiljer sig från den finländska modellen. Det lönar sig för oss i Finland att följa med vad vi kan lära oss av de goda och dåliga sidorna med modellen, konstaterar Eve Kyntäjä.

Arbetstagare med etableringsjobb har rätt att delta i språkundervisning och annan utbildning på arbetstid.

– Hela arbetsgemenskapen gynnas av att arbetsgivaren stöder språkkunskaperna hos arbetstagare med invandrarbakgrund, till exempel genom att ordna språkkurser på arbetstid. Enligt utredningar som FFC har publicerat tidigare under våren är missförstånd på grund av bristande språkkunskaper en stor utmaning på mångkulturella arbetsplatser i Finland, säger Kyntäjä.

I Kanada ska sökande nå över en viss poänggräns innan de får rätt att flytta till landet. I poängsättningen beaktas de potentiella invandrarnas utbildning, arbetserfarenhet, ålder och kunskaper i franska eller engelska.

Danmark har å sin sida skärpt sin invandrings- och integrationspolitik på flera sätt sedan början av 2000-talet. Skärpningarna har gällt både arbetsrelaterade uppehållstillstånd och humanitär invandring samt integrationspolitiken. Också de stöd som staten betalar åt flyktingar har sänkts.

– Enligt den danska fackliga centralorganisationen FH har den skärpta integrationspolitiken gjort det svårare för invandrare att integreras i Danmark och på den danska arbetsmarknaden. Politiken har också förvärrat bristen på arbetskraft och har skadat Danmarks image, konstaterar Eve Kyntäjä.

Utredningen om politiken för arbetsrelaterad invandring och integrering i Sverige, Danmark och Kanada gjordes för FFC av PD Rolle Alho. Alho är Finlands akademis forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Bekanta dig med utredningen om politiken för arbetsrelaterad invandring och integrering i Sverige, Danmark och Kanada (på finska)

FFC har under våren utrett hur invandringen påverkar arbetslivet

Invandring har under våren 2019 varit temat för FFC:s projekt Möjligheternas tid (på finska). Det fyraåriga projektet fokuserar varje år på två teman eller fenomen som påverkar arbetslivet och löntagarnas vardag. Hösten 2019 är temat för projektet klimatpolitiken och dess betydelse för sysselsättningen.

- - -

Mer material kring invandringstemat

Delrapport ur FFC:s medlemsundersökning: Vad anser medlemmarna om invandring?

Som en del av FFC:s medlemsundersökning 2019 har vi tagit reda på vilka åsikter och erfarenheter de 20–40-åriga medlemmarna i de FFC-anslutna fackförbunden har om invandrare i det finländska arbetslivet. Majoriteten av de 1216 personer som svarade på enkäten förhöll sig positivt till arbetskraftsinvandring och arbetstagare med utländsk bakgrund. Nästan alla ansåg att brister i invandrarnas språkkunskaper orsakar problem i arbetslivet.

Bekanta dig med delrapporten ur medlemsundersökningen (på finska)

Intervjuundersökning: Den kulturella bakgrunden spelar in, men varje arbetstagare är en individ

Sammanlagt 17 arbetstagare, förtroendemän och arbetsgivarrepresentanter med invandrarbakgrund deltog i en kvalitativ intervjuundersökning som FFC lät göra. I alla intervjuer lyftes bristande språkkunskaper fram som en utmaning som är mer relevant än de kulturella skillnaderna, när det gäller arbetskraftsinvandring.

Läs nyheten om undersökningen
Bekanta dig med intervjuundersökningen (på finska)
Läs Ella Lautaniemis blogginlägg om integreringen av arbetskraftsinvandrare (på finska)
Se vår video med de intervjuade personerna (på finska)

Minneslista för mångkulturella organisationer

Hur kan man göra samarbetet inom mångkulturella arbetsgemenskaper smidigare? Genom vilka åtgärder kan man underlätta integreringen av arbetstagare med invandrarbakgrund på finländska arbetsplatser? FFC har sammanställt en minneslista för mångkulturella organisationer.

FFC:s minneslista för mångkulturella organisationer
Minneslistan finns också på finska och på engelska

FFC:s förtroendemannapanel: Integreringen av arbetskraftsinvandrare är beroende av arbetsgivarens goda vilja

FFC:s förtroendemannapanel besvarades av 853 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i mars. Mer än hälften av dem berättade att det finns arbetstagare med utländsk bakgrund på deras arbetsplats. Av dessa arbetsplatser är det bara sex procent som ger invandrarna en möjlighet att delta i språkundervisning i finska eller svenska på arbetstid.

Läs nyheten om FFC:s förtroendemannapanel
Bekanta dig med resultaten från FFC:s förtroendemannapanel (på finska)