Resultaten från Vasas imageundersökning: ”Vasa leder tankarna till hav och kust, svenskspråkighet samt sol”

Vasa stad lät göra en imageundersökning med syftet att ta reda på hur väl man känner Vasa på andra håll i Finland, hurudan image Vasa har för närvarande och hur lockande Vasa upplevs som bostadsort. På samma gång utreddes hur lockande Vasa är som semestermål.

- Vi hade nog redan något så när på känn hurudan image Vasa har, men nu ville vi få hårda fakta i stället för enbart aningar. När vi vet vad det nuvarande läget är, kan vi medvetet börja utveckla det och göra saker som för vår image i den riktning vi vill. Samtidigt kan vi också bättre mäta om åtgärderna har gett resultat, det vill säga undersökningen kommer att upprepas regelbundet, säger stadens kommunikationschef Leena Forsén.

Var tionde känner Vasa väl – svenskspråkiga känner Vasa bättre

Var tionde (11 %) av de som svarade bedömer att de känner Vasa väl. Av de svenskspråkiga svararna upplever 40 % att de känner Vasa väl, det vill säga Vasa är mera känt bland svenskspråkiga.

­– Vi har alltså en uppgift i att speciellt bland finskspråkiga öka kännedomen om Vasa.

Vasa fick finländarna att spontant tänka på kust och hav, Wasalandia och Tropiclandia, svenskspråkighet och sol.

Tre av fyra (75 %) anser att Vasa är tvåspråkigt. Av svararna bedömde 13 % att Vasa är svenskspråkigt och bara 5 % att Vasa är flerspråkigt.

- Vasa har för närvarande en klar image som tvåspråkig stad. Det här är ett utvecklingsmål som vi kommer att satsa på också i kommunikationen och marknadsföringen. Vi vill att vi ska vara kända för att vara en internationell och flerspråkig stad, vilket vi de facto också är. Vasa är Finlands näst mest internationella stad, vi har nationaliteter från 120 länder, och här talas nära hundra språk, säger Forsén.

Av de som svarade har 40 % semestrat i Vasa och en tredjedel har aldrig besökt staden. Att Vasa är ett lockande semestermål ansåg 40 % av de som svarade. Av finländarna anser 25 % att en semesterresa till Vasa under följande år är sannolik. Att Vasa är ett möjligt semestermål är mer sannolikt bland de svenskspråkiga svararna och bland de svarare som är över 55 år.

En fjärdedel bedömde det vara möjligt att flytta till Vasa på grund av arbete, och en femtedel upplevde Vasa som en lockande plats att tillbringa pensionsdagarna på. I båda alternativen är dragningskraften större bland de svenskspråkiga svararna.

I undersökningen utreddes också hur välkänt Vasa är som energiteknologikluster. Var fjärde (25 %) av svararna har hört sloganen ”Vasa – Nordens energihuvudstad”, och sloganens välkändhet framträder tydligt i de äldre åldersklasserna, bland de svenskspråkiga svararna och bland de som bor i Österbotten.

En imagekampanj på hösten

Vasa stad och Vasaregionens Utveckling Ab VASEK förbereder en imagekampanj som lanseras under hösten.

- Syftet med kampanjens första del är att göra Vasa känt bland finländarna och öka stadens attraktionskraft. Som den här undersökningen visar så känner bara 10 % av finländarna Vasa väl, och avsikten är att få en ändring på detta. Vid sidan av energi-varumärket vill vi också lyfta fram andra styrkor som Vasa har samt det goda liv som finns att erbjuda här, säger Forsén.

- Nästa år fortsätter vi kampanjen med en stark spetsrekrytering tillsammans med företagen och de andra aktörerna, och förhoppningsvis visar det sig som en ökning i antalet sökande till lediga arbetsplatser och förbättrar tillgången på arbetskraft i regionen, säger marknadsföringschef Mari Kattelus från Vasaregionens Utveckling Ab VASEK.

- Även om nästan alla kommuner har ekonomiska svårigheterna nu, är det kanske bra för oss att just nu påminna oss själva och andra om hur många saker som ändå är riktigt bra i Vasa och varför det här är en fantastisk plats att bo på, påminner Forsén. 

Bakgrund och uppgifter om undersökningen

Miltton (www.miltton.fi) genomförde under våren 2019 en enkätundersökning, där 1 000 fullvuxna finländares åsikter om Vasa utreddes. Samplet motsvarar statistiskt finländare, som inte är Vasabor, i fråga om ålder, kön, läge och språk med en felmarginal på +/- 3,1 %-enheter. Sammanlagt 6 % av de som svarade var i första hand svenskspråkiga.