Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Hot och våld ökar fortfarande inom akutvården – räddningsverken önskar stärkt rättsligt skydd för personalen

Jaa
Räddningsverken bekymrar sig för de ständigt ökande hot- och våldssituationerna som personalen utsätts för. Räddningsverkens partnerskapsnätverk har fört statistik över hot och våld som räddningsverkens personal upplevt sedan 2014. Ökningen har varit cirka 15–25 procent varje år. År 2014 noterades 153 fall och år 2019 rentav 375 fall.

Största delen av våldet sker i akutvården av berusade patienter, antingen i ambulansen, hemma hos patienten eller utomhus. Ett typiskt fall är att en person som uppför sig våldsamt hotar akutvårdaren verbalt eller brukar lindrigt fysiskt våld till exempel slår eller griper om armen.

Smärtsamt fysiskt våld förekommer mera sällan. Förra året noterades fem fall som lett till allvarliga skador. Under tidigare år har motsvarande noterats endast en eller två gånger per år. År 2019 gjorde räddningsverkens personal 30 polisanmälningar, vilket är över hälften mer än år 2018.

– Våld mot akutvårdspesonalen är oacceptabelt – vi måste ha nolltolerans i denna fråga. Det ska gå att arbeta inom akutvården utan hot om våld och det finns skäl att snarast utreda en strängare straffskala. Personalen inom räddningsväsendet och akutvården måste kunna arbeta tryggt, påpekar Seppo Lokka, räddningsdirektör vid Södra Savolax räddningsverk.

Hot- och våldssituationer måste förebyggas

Räddningsverken har varit tvungna att tilläggsutbilda personalen och förbättra skyddsutrustningen inför eventuella våldssituationer. Räddningsverken hoppas på stärkt rättslig skydd för personalen och strängare straff för dem som döms för våld.

– Akutvårdare, brandmän och brandinspektörer arbetar för att hjälpa andra och för att öka tryggheten i samhället. I värsta fall kan hot och våld leda till olika övergående eller bestående posttraumatiska symtom eller rentav arbetsoförmåga, säger Terhi Virtanen, koordinator för Räddningsverkens partnerskapsnätverk vid Kommunförbundet.

– Alla former av hot och våld mot personal under arbetet är förkastligt och därför bör alla aktörer ställa sig eniga bakom förebyggandet av sådana situationer. Virtanen påkallar en uppdatering av påföljderna för brott mot personer som utför sitt arbete oberoende av yrkesgrupp.

Närmare upplysningar:

Terhi Virtanen, terhi.virtanen@kommunforbundet.fi, tfn 09 771 2624

Seppo Lokka, seppo.lokka@espl.fi, tfn 020 133 4400

Räddningsverkens partnerskapsnätverk vid Kommunförbundet är en frivillig sammanslutning för de 22 räddningsverken i Finland. Partenskapsnätverket har som mål att utveckla räddningsverkens verksamhet så att samhällsservicen håller hög klass, är effektiv och ekonomisk och grundar sig på en gemensam tolkning av gällande regelverk och bestämmelser.

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye