Växtsjukdomars spridningsvägar kartläggs med nya matematiska modeller

Forskare vid Helsingfors universitet har kombinerat data om växtsjukdomen mjöldagg med uppgifter om vägnät och växtbestånd för att kartlägga hur mjöldaggens sporer sprider sig i naturen.
Resultatet visar att de mjöldaggsepidemier som får sin början vid vägkanter är större och mer utdragna än de epidemier som brutit ut på en äng eller vid ett annat ställe på längre avstånd från trafikleder. Det här beror på att trafiken virvlar upp sporerna kring vägkanten.
– Spridningsprocessen avgör var sjukdomen dyker upp och hur stor epidemin blir. Medan sjukdomar hos människor sprids via sociala nätverk, sprids växtsjukdomar t.ex. längs vattendrag och flodstränder, via flyttfåglars rutter och flygtrafikleder eller, som i mjöldaggens fall, med luftströmmar. Kunskap om dessa processer hjälper oss att förstå växtsjukdomarnas förekomst och biologi, säger forskardoktor Elina Numminen vid Helsingfors universitet.
Mjöldagg är en ofta förekommande växtsjukdom som angriper blad, stjälkar och frukter med en vit mjöllik beläggning. Sjukdomen kan orsaka omfattande skador på bl.a. fruktträd och stråsädesslag. För att få fram dess spridningsmönster kombinerade forskarna data om växtsjukdomen med uppgifter om vägnät och växtbestånd.
– Att kombinera de stora mängderna data var en utmaning. Det krävde både nya statistiska modeller och räknekraft som vi inte hade tillgång till för tio år sedan.
Resultatet är en exaktare bild av mjöldaggens spridningsmönster och en metod som även kan användas t.ex. för att studera nytillkomna, invasiva eller utrotningshotade arter.
– I nuläget baserar sig många bedömningar av t.ex. utrotningshotade arter på enkla statistiska analyser. Genom att införa ekologisk realism som återspeglar verkligheten i naturen i de statistiska modellerna får vi en mer tillförlitlig analys. Det är viktigt när vi försöker förutspå framtida miljöförändringar.
Värdefull långtidsdata från Åland
Undersökningen granskar en variant av mjöldagg som lever som parasit på örten svartkämpar (Plantago lanceolata). Materialet har samlats in på Åland under flera års tid av Anna-Liisa Laine, professor i ekologi vid Helsingfors universitet.
Svartkämpe är huvudföda åt ängsnätfjärilen (Melitaea cinxia) som i över tjugo år har lockat finländska biologer till Åland, särskilt för att studera hur populationer utplånas och hur nya populationer uppstår.
Den orange-svarta schackmönstrade fjärilen trivs på ängar och betesmarker och har på grund av jordbrukets mekanisering stadigt tappat livsrum och minskat i antal. I Finland förekommer fjärilen endast på Åland och räknas som starkt hotad.
Tack vare den mångåriga forskningen om fjärilen och dess levnadsvillkor har forskarna ett omfattande material även om svartkämparnas biologi, utbredning och växtsjukdomar till sitt förfogande.
Undersökningen presenteras i en vetenskaplig artikel i tidskriften PLOS Computational Biology
Numminen E, Laine A-L (2020) The spread of a wild plant pathogen is driven by the road network. PLoS Comput Biol 16(3): e1007703. https://doi.org/10.1371/journal.pcbi.1007703
För mer information: forskardoktor Elina Numminen, tel +358 408253322 e-post elina.numminen@helsinki.fi
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Vera Schoultzkommunikatör
Puh:+358 50 318 5321vera.schoultz@helsinki.fiKuvat

Linkit
Tietoja julkaisijasta

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Helsingfors universitet
Lärarnas välbefinnande på arbetsplatsen har förbättrats17.4.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Helsingfors universitets uppföljningsundersökning visar att lärarnas arbetshälsa har förbättrats för första gången på flera år. Enkätundersökningen som två gånger årligen riktas till medlemmarna i Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ inleddes för fem år sedan, under coronavåren 2020. En tydlig vändning till det bättre inträffade i fjol.
Helsingfors universitets resultat för 2024 var positivt16.4.2025 12:00:27 EEST | Pressmeddelande
Det operativa resultatet var 1,1 miljoner euro. Tack vare placeringsverksamhetens överskott var totalresultatet 99 miljoner euro.
Helsingfors universitet var återigen de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan26.3.2025 11:22:29 EET | Pressmeddelande
Fler än 35 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Helsingfors universitet var Finlands populäraste universitet både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Fyra externa medlemmar i Helsingfors universitetets styrelse perioden 2026–202919.3.2025 16:39:16 EET | Pressmeddelande
Till styrelsen valdes Sanni Lehtinen, Mari Pantsar, Juha Tuominen och Antti Vasara. Helsingfors universitets styrelse för perioden 2026–2029 har tio medlemmar, av vilka sex kommer från universitetet och fyra är externa.
Tuff pubertet? En enda gen kan styra laxens väg till könsmognad21.2.2025 12:20:56 EET | Pressmeddelande
En ny studie av laxfiskar visar hur en enskild gen kan ha en avgörande effekt på pubertetsstarten hos Atlantlaxen.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme