Alla svenskspråkiga dagstidningar som publicerats i Finland digitaliseras fram till 2024

Fondfinansieringen gör det möjligt att digitalisera och tillgängliggöra alla svenskspråkiga dagstidningar som publicerats i Finland från 1940 fram till i dag.När projektet slutförts 2023 kommer närmare sex miljoner svenskspråkiga dagstidningssidor att finnas tillgängliga digitalt.
Projektet finansieras 2021–2023 med upp till 1,85 miljoner euro. Åtta fonder och stiftelser deltar i finansieringen: Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schaumans Stiftelse.
I början av 2021görs de svenskspråkiga dagstidningar som getts ut till och med 1939 öppet tillgängliga för användning på webben. I början av 2022 tillgängliggörs de dagstidningar som publicerats till och med 1949.De svenskspråkiga tidningarna till och med 1949 kommer att finnas tillgängliga för alla intresserade både i Finland och internationellt på webbplatsen digi.kansalliskirjasto.fi åtminstone fram till slutet av 2026.
Tillgängliggörandet av arkivmaterialet genomförs som ett samarbete mellan Nationalbiblioteket, Svenska litteratursällskapet i Finland, Ålands landskapsarkiv och Pressarkivföreningen. Öppnandet av materialethar möjliggjorts genom licensavtal mellan Nationalbiblioteket, de tre arkiven och upphovsrättsorganisationen Kopiosto.
Alla digitaliserade dagstidningar är enligt lagen tillgängliga på datorer på Nationalbiblioteket, Riksdagsbiblioteket och de fem andra friexemplarsbiblioteken, bland annat Åbo Akademis bibliotek. Dessutom kommer de svenskspråkiga digitaliserade dagstidningar som publicerats före utgången av 2018 efter hand även att kunna läsas på Svenska litteratursällskapets arkiv i Helsingfors och Vasa, Brages Pressarkiv i Helsingfors och Ålands landskapsarkiv.
Unikt forskningsmaterial
”Dagstidningarna är ett kulturhistoriskt rikt och mångsidigt forskningsmaterial. Det är mycket viktigt att de digitaliseras, och att de görs tillgängliga i större omfattning än det som krävs enligt lagen. Vi på Nationalbiblioteket är mycket glada över detta samarbete och över finansieringen vi fått för att främja processen”, konstaterar Nationalbibliotekets överbibliotekarie, professor Cecilia af Forselles.
”Att göra dagstidningarna tillgängliga och sökbara är av största betydelse för att levandegöra samhällsutvecklingen i Finland. Tidningarna utgör en enorm källa till information på svenska som kan användas i både forskning och undervisning. Vi är glada över att kunna bidra till utvecklandet av öppna digitala tjänster som människor ivrigt väntar på”, säger Dag Wallgren, vd för Svenska litteratursällskapet.
”Dagstidningarna är en del av vårt kulturarv och dokumenterar vårt samhälle, dess utveckling och historia. Jag är glad över att Ålands landskapsregering har möjlighet att delta i detta digitaliseringsprojekt och att våra svenskspråkiga dagstidningar görs tillgängliga”, konstaterar Ålands utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd.
”Det är fint att vi kan bidra till att göra svenskspråkiga dagstidningar tillgängliga för forskare och arkiv i ännu större omfattning”, säger Valtteri Niiranen,vd för Kopiosto. ”Samtidigt säkerställer vi att de som skapar och förlägger dagstidningarna får de upphovsrättsersättningar som de har rätt till för användningen av deras verk."
Kontakter
Kontaktchef Pirjo Karppinen, Nationalbiblioteket i Finland
Tfn 050 318 2320, pirjo.karppinen@helsinki.fi
Arkivchef Kristina Linnovaara, Svenska litteratursällskapet i Finland
Tfn 040 168 8088, kristina.linnovaara@sls.fi
Direktör Juha Jukkara, Kopiosto
Tfn 09 4315 2346, juha.jukkara@kopiosto.fi
Landskapsarkivarie Åke Söderlund, Ålands landskapsarkiv
Tfn 018 25340. ake.soderlund@regeringen.ax
Bilder


Länkar
Om

PL 3
00014 Helsingin yliopisto
02941 22622 (mediapalvelu) 02941 911 (vaihde) (vaihde)https://www.helsinki.fi/fi/yliopisto
Kansalliskirjasto vastaa kansallisen kulttuuriperinnön tallettamisesta, säilyttämisestä ja käyttöön saattamisesta. Kirjasto toimii tutkimuskirjastona erityisesti humanistis-yhteiskuntatieteellisillä aloilla ja on merkittävä kulttuuriperintödatan käyttöön asettaja. Strategiansa mukaisesti Kansalliskirjasto edistää avointa tiedettä ja digitalisaatiota.
Kansalliskirjasto on osa Helsingin yliopistoa, yli 40 000 opiskelijan ja työntekijän kansainvälistä tiedeyhteisöä. Vuonna 1640 perustettu Helsingin yliopisto kuuluu maailman parhaiden monitieteisten tutkimusyliopistojen joukkoon.
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Saharan autiomaa oli muinoin vehreä, uusi tutkimus paljastaa miksi ja milloin27.9.2023 11:38:33 EEST | Tiedote
Pohjois-Afrikan kosteista kausista viimeisten 800 000 vuoden ajalta on saatu uutta tietoa. Muutokset johtuivat maapallon kiertoradan muutoksista.
Uudistuneella metsäasemalla tutkitaan nyt rakentamisen vaikutusta hyvinvointiin26.9.2023 15:10:48 EEST | Tiedote
Miten puurakennus vaikuttaa asukkaidensa hyvinvointiin ja esimerkiksi stressitasoon? Tällaista kansainvälisestikin uraauurtavaa ja poikkitieteellistä tutkimusta käynnistellään Helsingin yliopiston metsäasemalla Hyytiälässä, kun aseman moderni, puurakenteinen uudisrakennus on otettu käyttöön. Tervetuloa uudisrakennuksen avajaisiin 13. lokakuuta Juupajoelle!
Huono synnytyskokemus vähentää syntyvyyttä26.9.2023 08:00:00 EEST | Tiedote
Kielteisellä synnytyskokemuksella on useita syntyvyyteen vaikuttavia seurauksia. Valtaosa synnyttäjistä arvioi kuitenkin synnytyksensä myönteiseksi kokemukseksi, selviää väitöstutkimuksesta.
Uraauurtava suomalainen geenitutkimus alkaa etsiä sairauksien etenemisen syitä25.9.2023 17:00:00 EEST | Tiedote
FinnGen-tutkimushanke on onnistunut päätavoitteessaan ja tuottanut genomitietoa puolesta miljoonasta suomalaisesta. Hankkeessa on selvitetty tähän mennessä tuhansien eri sairauksien geenitaustaa väestössämme. Tutkimuksen seuraavana kunnianhimoisena tavoitteena on selvittää, miten geenit vaikuttavat sairauksien etenemiseen ja ennusteeseen. Tätä varten on saatu uusi, yli 50 miljoonan euron rahoitus.
Lupaava lääkeainekandidaatti ALS:n hoitoon – pidentää rottien ja hiirten elinaikaa ja helpottaa oireita22.9.2023 15:14:19 EEST | Tiedote
Helsingin yliopiston tutkimusryhmä yhteistyökumppaneineen löysi lupaavan lääkeainekandidaatin ALS:n hoitoon. Aivoperäinen dopamiinihermokasvutekijä CDNF pidentää eläinkokeissa rottien ja hiirten elinaikaa ja helpottaa taudin oireita.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum