Östersjölaxens gener flödar mellan Kalixälven och Torne älv

Det är livlig trafik under ytan i Östersjön och älvarna som rinner ut i den. Tidigt på sommaren vandrar de könsmogna laxarna från havet till sina hemälvar för att leka. En studie genomförd av Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet i Finland (Luke) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade att lax som leker högt uppe i Torne älv startade sin vandring tidigare än de som leker närmare mynningen.

Laxarna som lekte högre upp i älven hade nästan alltid tillbringat mer än ett år i havet. Detta är relevant information för fiskerinäringen, eftersom laxen växer sig större ju längre den vistas i havet. Gamla och stora laxar är särskilt eftertraktade byten, och även viktiga för laxstammen eftersom stora laxar får mest avkomma. Med tanke på förvaltningen och bevarandet av de största vilda stammarna av Östersjölax är det viktigt att bevara denna typ av diversitet.

– Den lax som vandrade upp i Torne älv tidigast på sommaren verkade i regel vara på väg till de översta delarna av älven. Det antyder att det finns skäl att undersöka och noga följa hur fiske tidigt i säsongen påverkar populationerna högre upp i älven, säger artikelns första författare Antti Miettinen från Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Laxen känner inga gränser

Torne älv utgör en gräns mellan Finland och Sverige, medan den närliggande Kalixälven ligger helt och hållet i Sverige. Dessa två älvar har de överlägset största stammarna av vild Östersjölax.

Överraskande nog hittade man inga tydliga genetiska skillnader mellan laxarna från de två olika älvarna. Det kan delvis förklaras av att älvarna är förenade av en av världens största bifurkationer. Ungefär hälften av vattnet i Torne älv flyter ut i Kalixälven via bifurkationen. Ur laxens perspektiv innebär det att älvarna utgör ett och samma enorma system. I praktiken har laxarna och deras gener ett sätt att nå den andra älven.

– Bifurkationen och den fascinerande genetiska likheten mellan laxarna från de två älvarna visar på vikten av gränsöverskridande samarbete när det gäller bevarandet och förvaltandet av denna viktiga laxstam, säger Miettinen.

Den referentgranskade artikeln har publicerats i Conservation Genetics:

A large wild salmon stock shows genetic and life history differentiation within, but not between, rivers

Studien finansierades av fiskekortintäkter från Torne älv, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, det svenska statliga forskningsrådet Formas, Naturresursinstitutet i Finland (Luke), Societas pro Fauna et Flora Fennica, fonden Betty Väänäsen rahasto vid föreningen Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys, stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö och Finlands naturskyddsförbunds Östersjöfond.