Invånarna följer kommunala frågor i lokaltidningen - sociala medier och kommunernas egna kommunikationskanaler används allt mer
Sedan 2008 har sociala medier blivit en allt populärare kanal för att följa kommunens verksamhet och beslutsfattande. Kommunernas webbsidor har nu också fler följare än tidigare.
- Även om kommunernas kommunikation allt oftare sker via digitala kanaler, gäller det att inte glömma bort de mer traditionella kanalerna. Samtidigt har de förtroendevalda som väljs vid kommunalvalet också en viktig roll i att utveckla kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet, interaktion och öppenheten i beslutsfattandet, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
50-plussare följer aktivast olika kanaler
Enligt enkäten är det kommuninvånare i åldern 50–59 och 60–69 som följer olika kommunikationskanaler mest aktivt. Personer under 30 följer minst antal kanaler.
Bland dem som fyllt 70 är det vanligast att följa nyheter om kommunens verksamhet och beslutsfattande i lokaltidningen och landskapstidningen, radio och TV samt olika informationsblad.
Kommunens webbsidor följs flitigast av personer i åldern 40–49 år och sociala medier av personer i åldern 30–39 år. De yngsta enkätdeltagarna, dvs. 18–29-åringar, använder sig minst av olika mediekanaler för att följa kommunala frågor, med undantag för kanaler på sociala medier.
I den yngsta åldersklassen har användningen av olika kommunikationskanaler minskat ytterligare sedan 2017. Användningen av kanalerna på sociala medier har också minskat trots att merparten av kommunerna utöver Facebook har tagit i bruk också andra kanaler.
Enligt Kommunförbundets enkät* kommunicerar 99 procent av kommunerna via Facebook och 90 procent via Instagram. De näst populäraste kanalerna i sociala medier är YouTube, Twitter och LinkedIn.
I små kommuner är man aktivast
När det gäller olika kommunikationskanaler för att följa kommunens ärenden, används olika slags kanaler mest i kommuner med färre än 5 000 invånare och minst i kommuner med fler än 100 000 invånare.
Mängden kommunikationskanaler som används för att följa kommunens ärenden varierar något mellan de enskilda kommunerna. Kommuninvånarna följer den egna kommunens kanaler på sociala medier, i synnerhet i mindre kommuner.
- I stora städer är avståndet mellan de kommunala beslutsfattarna och enskilda kommuninvånare större, vilket kan återspeglas som ett lägre intresse att följa kommunens ärenden och beslutsfattande.
Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som i våras besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.
*Två av tre kommundirektörer på sociala medier: https://www.kommunforbundet.fi/pressmeddelande/2020/tva-av-tre-kommundirektorer-pa-sociala-medier
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn 050 337 5634, marianne.pekola-sjoblom(a)kuntaliitto.fi
Mer information om Invånarundersökningen 2020: www.kommunforbundet.fi/invanarundersokning2020
Dokument
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto ja OAJ: Koulutuksesta leikkaaminen ei pelasta Suomea – se kaventaa sen mahdollisuuksia8.8.2025 12:57:23 EEST | Tiedote
Kuntaliitto ja Opetusalan Ammattijärjestö OAJ muistuttavat , että koulutus ei ole valtion toissijainen meno, vaan hyvinvointivaltion perusta. Kuntaliitto ja OAJ edellyttävät pitkäkatseisuutta ja koulutusmyönteisyyttä hallituksen neuvotteluihin. Koulutuksesta leikkaaminen ei pelasta Suomea – se kaventaa sen mahdollisuuksia. Juuri koulutuksen kautta Suomi voi vastata osaajapulaan, parantaa työllisyyttä ja nostaa tuottavuutta. Koulutuksesta huolehtiminen on talouspoliittisesti järkevä ja välttämätön investointi. Sellaista byrokratiaa ei kunnissa ole, josta esitetyt leikkaukset voitaisiin tehdä. Jos peruspalveluiden valtionosuutta leikataan, osuvat ne vääjäämättä varhaiskasvatukseen ja perusopetukseen. On kysyttävä, mistä kunnissa voidaan enää leikata ilman, että vaikutukset kasautuvat kaikkein heikoimmassa asemassa oleville lapsille ja perheille.
Kommunförbundet bestört över Purras budgetförslag: utbildning och kultur för medborgarna är inte ”sekundära statliga utgifter”7.8.2025 14:22:44 EEST | Pressmeddelande
Finansminister Riikka Purras förslag till statsbudget för 2026, som publicerades på onsdagen, överraskade med sin politiska karaktär, nya nedskärningar i basservicen och det faktum att utbildning och kultur för medborgarna kallades ”sekundära statliga utgifter”.
Kuntaliitto tyrmistyi Purran budjettiehdotuksesta: kansalaisten sivistys ja koulutus eivät ole ”toissijaisia valtion menoja”7.8.2025 13:12:03 EEST | Tiedote
Valtiovarainministeri Riikka Purran keskiviikkona julkaistu esitys vuoden 2026 valtion budjetiksi yllätti poliittisuudellaan, peruspalveluihin kohdistuvilla uusilla leikkauksilla ja sillä, että kansalaisten sivistystä ja koulutusta kutsuttiin ”valtion toissijaisiksi menoiksi”.
Kuntamediat satsaavat kehitykseen1.8.2025 10:54:27 EEST | Tiedote
Kuntamediat eli Kuntalehti ja Kommuntorget ottavat seuraavan askeleen panostamalla kehitystyöhön. Jatkossa Kuntalehden nykyinen päätoimittaja Tommy Pohjola ottaa Kommuntorgetin päätoimittajuuden lisäksi vastuun KL-Kustannus Oy:n medioiden kehityshankkeista. Yksi hankkeista on uuden julkaisujärjestelmän käyttöönotto.
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum