Vasaborna överraskade med att vara lyckliga mitt i coronaviruskrisen – målet är Finlands lyckligaste invånare

Enligt FN:s lyckorapport är Finland igen världens lyckligaste land. Vasa har däremot satt som sitt mål att vara världens lyckligaste stad i världens lyckligaste land.

Det ambitiösa målet, som har skrivits in i stadens strategi, måste kunna mätas och bedömas, och därför genomfördes i slutet av år 2020 en enkät bland stadsborna. Målet med enkäten var att reda ut nivån på den lycka som Vasaborna känner samt hur nöjda de är med den service som staden erbjuder. Enkäten besvarades av totalt 478 stadsbor, och över hälften av dem var i åldern 26–50 år.

Utgående från resultaten är Vasaborna överraskande lyckliga mitt i coronaläget. På skalan 0–100 är det tal som mäter hur lyckliga Vasaborna är 73.

-Vasaborna är en aning lyckligare än deltagarna i mina tidigare undersökningar. Medeltalen i olika sampel har i allmänhet varierat mellan 68 och 70. Dessutom säger största delen av Vasaborna att de tror att livet kommer att återgå till hur det var tidigare (28 %) eller nästan till hur det var tidigare (55 %) efter coronatiden, säger Markku Ojanen, professor emeritus i psykologi som lotsar Vasa stad i lycka.

Enligt undersökningen förstärks Vasabornas lyckokänsla bl.a. av en trygg boendeomgivning och tro på framtiden. Motion, frivilligarbete och föreningsverksamhet har ett tydligt samband med känslan av lycka.

De unga är mindre lyckliga – majoriteten anser att lyckan beror dock på en själv

Resultaten av enkäten motsvarar resultaten i den riksomfattande Ungdomsbarometern, där de ungas sämre situation jämfört med den äldre befolkningen kommer upp. Utgående från enkäten är det tal som mäter lyckan hos under 25-åringar 65, medan motsvarande tal för över 50-åringar steg till 75,5 (på skalan 0–100).

‒ Fastän majoriteten av de unga ansåg att lyckan beror på en själv, trodde de ändå inte lika mycket på det som de äldre ålderskategorierna. Som negativa saker upplevde de unga bl.a. effektivitetskraven, egen blyghet och en allmän känsla av otrygghet, säger Ojanen.

Konkreta gärningar och tips för att öka lyckokänslan

Den service som staden producerar har en viktig roll i främjandet av stadsbornas lycka, eftersom stadens kärnuppgift är stadsbornas välfärd. Ett omfattande kulturutbud, motionstjänster, naturstigar och utbildning är konkreta exempel på service som inverkar på hur lyckliga invånarna är.

-Eftersom målet lyckliga invånare har skrivits in i strategin, övervägs också åtgärderna med detta mål starkt i åtanke. Basservicen bör vara i skick, men utöver den vill vi verkligen att invånarna har det bra, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Med anledning av detta har lyckoprofessor Ojanens tips på vad var och en själv kan göra för att främja sin lycka delats ut till invånarna. Vidare har Ojanen hållit föreläsningar om lycka både för stadens anställda och för invånarna i regionen.

Enligt undersökningen har man haft verklig nytta av lyckotipsen. Av dem som sett lyckotipsen hade nästan hälften (42 %) börjat använda dem i sin vardag och av dem berättade hela 86 % att råden hade ökat deras känsla av lycka. Detta visar att det lönar sig att fortsätta att dela ut tips, konstaterar Ojanen glatt.

Tipsen för att främja lyckokänslan är enkla, alla kan använda sig av dem och de lämpar sig för coronatiden, såsom t.ex. att röra sig i naturen och låna böcker.

Enligt undersökningar ökar det känslan av lycka att göra något bra för en annan människa, och detta om något är en konkret gärning som passar under coronatiden, där lyckokänslan till och med fördubblar sig. Om jag blir tillfrågad om ett lyckotips som jag rekommenderar så är det just det här. Gör något bra för andra!

Andra människors sällskap, natur och kultur hjälper mot nedstämdhet

I undersökningen frågades det också efter invånarnas egna metoder, som lindrar när man känner sig nere.

Andra människors sällskap och att röra sig i naturen fick flest svar. Tredje mest kom känslan av lycka från kulturen. Det är glädjande hur många egna metoder för att förbättra humöret Vasaborna verkar ha, säger Ojanen.

Lyckoprofessor Markku Ojanen konstaterar att mitt i svårigheterna har Vasaborna en förmåga att se de goda sidorna i livet.

Också om en del av Vasaborna möter svårigheter och problem i sina liv, är det upplevda välmåendet trots detta på en hög nivå. Detta säger något om Vasabornas goda anpassningsförmåga. I livet finns trots allt tillräckligt med positiva saker, som minskar den upplevda känslan av svårigheter och problem, sammanfattar Ojanen.

 

Bakgrund och uppgifter om undersökningen:

Undersökningen genomfördes som en nätenkät som var öppen för alla 6–20.12.2020. Enkäten besvarades av 478 Vasabor i alla åldersgrupper. Undersökningen genomfördes som en enkät på nätet, vilket gör att det inte var frågan om ett slumpvis valt sampel. En jämförelse av de centrala bakgrundsfaktorerna som beskriver stadsborna (utbildning, ålder och yrke) visade dock att resultaten väl representerar Vasaborna.

Vad gäller åldersfördelningen beskriver fördelningen av dem som besvarade enkäten tämligen väl Vasabornas åldersfördelning. Däremot var kvinnorna överrepresenterade i enkäten, vilket är normalt i öppna enkätundersökningar. Temat för enkäten var kanske också sådant att det i högre grad intresserade kvinnor än män.

Analysen av enkäten gjordes av emeritusprofessor Markku Ojanen som undersöker känslan av lycka. Enkäten kommer att göras på nytt i slutet av år 2021, så att man kan följa med hur invånarnas lyckokänsla utvecklas.