Försök med gåsåkrar inleds i Norra Karelen

Naturresursinstitutet (Luke) undersöker i ett tvåårigt projekt för gåsåkrar hur åkrar avsedda för gäss och olika skrämselmetoder fungerar och hur godtagbara de är när det gäller att minska de skador som vitkindade gäss orsakar jordbruket. Åkrarna inrättas i Norra Karelen, där gässen orsakar omfattande skador på jordbruket i synnerhet i samband med vårflytten.

– I Kides och Tohmajärvi inrättas fyra gåsåkerhelheter med en areal på 328 hektar. Åkrarna har frivilligt överlåtits av jordbrukarna för detta ändamål, säger projektledaren Jukka Forsman, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.

Projektet genomförs i samarbete med Åbo universitet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen. Forskningen finansieras av miljöministeriet.

Jordbrukarnas intresse för försöket med gåsåkrar var en positiv överraskning

Sommaren 2021 gjordes ett försök med gåsåkrar där man använde åkrar som erbjudits av sex olika jordbrukare. Sammanlagt var över tjugo jordbrukare intresserade av försöket.

– Åkrarna valdes ut till undersökningen så att man fick så stora och enhetliga åkrar som möjligt i sådana områden där det under de senaste åren har förekommit särskilt mycket skador orsakade av vitkindade gäss. Andra kriterier var bland annat möjligheten att skrämma bort gässen och närheten till vattendrag, säger Forsman.

– Vi är mycket glada och tacksamma över att så många jordbrukare erbjöd sina marker, även om det inte går att erbjuda ekonomiskt stöd för gåsåkrarna, säger Forsman.

Inget ekonomiskt stöd betalas ut för inrättandet av gåsåkrarna, eftersom det skulle kunna tolkas som sådant överlappande stöd som är förbjudet i EU. Bortjagandet av gässen i samband med forskningen hjälper dock jordbrukarna.

Bortjagandet är en viktig del av försöket med gåsåkrar

På gåsåkrarna får de vitkindade gässen äta i lugn och ro och får inte störas. Gässen jagas bort från de åkrar som är avsedda för normal odling. Utanför flyttningstiderna får man skörda gåsåkrarna.

– Avsikten med gåsåkern och bortjagandet är att få gässen bort från de åkrar som används för normal odling genom att i stället styra dem till gåsåkrarna, där de får vara i fred. På detta sätt vill man hindra gässen från att förbruka energi på att flyga mellan olika åkrar. Den minskade energiförbrukningen minskar också gässens näringsbehov, det vill säga de skador som gässen orsakar på åkern, säger Forsman.

– Bortjagandet kan dock inte ordnas i hela Norra Karelens område, utan det riktas till områden som är viktiga och kontrollerbara med tanke på forskningen. Bortjagandet sker i maj under två till tre veckor nästan dygnet runt. I bortjagandet deltar förutom forskare även gåsherdar som anställts med särskild finansiering från miljöministeriet, säger Mika Pirinen, koordinator för artskador vid NTM-centralen i Norra Karelen.

Gässen skräms också bort med hjälp av laseranordningar och skottljud. På hösten undersöks också effekten av att jordbrukarna skjuter gäss med tillstånd.

Gåsåkrarna är endast en dellösning

Gåsåkrarna förväntas inte lösa hela det problem som vitkindade gäss orsakar jordbruket.

– Gåsåkrarna kan eventuellt vara en dellösning, med hjälp av vilken man syftar till att kontrollera skadornas omfattning och placering. Det är vad projektet utreder. Det är dock klart att en gåspopulation av nuvarande storlek kommer att orsaka betydande skador, säger Forsman.

− Vi arbetar på bred front för att minimera de skador som drabbar jordbrukarna. Projektet för gåsåkrar är en viktig del av denna helhet. Vi vill också att ersättningarna ska kunna behandlas så smidigt som möjligt och har därför stärkt myndigheternas resurser för behandlingen av dispenser. Under våren överlämnar regeringen en proposition med förslag till lag om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Syftet med den är att utveckla och förtydliga ersättningen av skador, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Den population av vitkindade gäss som flyttar över Finland uppgår till cirka 1,3 miljoner fåglar, och populationen fortsätter att öka. Skadorna är ställvis omfattande. År 2020 fick jordbrukarna ersättning till ett belopp av sammanlagt 3,4 miljoner euro.