Ny studie: För att nå Finlands klimatmål krävs betydligt mer ren elektricitet, vindkraft billigast för att täcka merparten av behovet

I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram försöker Finland bli koldioxidneutralt senast år 2035 och koldioxidnegativt strax efter det. I studien Enabling cost-efficient electrification in Finland, som Sitra offentliggör den 28 september, uppskattas det att det är möjligt för Finland att nå klimatmålen inom den krävda tidsplanen.
I praktiken förutsätter detta att fossila bränslen ersätts av utsläppsfri elektricitet inom industri, trafik och uppvärmning.
”Enligt studien kan ändringen genomföras med den teknologi som finns inom synhåll, utan överoptimistiska antaganden om förbättrad energieffektivitet och utan att användningen av virke och annan biomassa ökar permanent”, säger projektledare Gerard Aue, som ledde modelleringsarbetet på konsultföretaget Compass Lexecon.
Allting kan inte ersättas med el. Till exempel inom kemiindustrin kan dock rent producerat väte eller hållbar biomassa användas i stället för fossila bränslen.
Studien gjordes av en internationell arbetsgrupp bestående av modellerare och konsulter från konsultföretagen Compass Lexecon och Enerdata samt forskare från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet. Studien baserar sig på en modellering av energisystemet och elmarknaden samt på intervjuer med ett stort antal experter och på workshoppar.
Det behövs mycket ny elproduktion
I studien uppskattas det att en omfattande elektrifiering av Finlands ekonomi ökar elbehovet med mer än en femtedel från nuläget fram till år 2035. Fram till år 2050 kommer den årliga elförbrukningen i Finland att fördubblas från den nuvarande nivån och uppgå till närmare 170 terawattimmar (TWh).
För att svara mot ökningen i förbrukningen, bör Finlands elproduktionskapacitet mer än tredubblas från nuvarande cirka 20 gigawatt till över 70 gigawatt fram till 2050. I det modellerade scenariot utgörs merparten av den nya produktionen av landvindkraft, som det är billigare att producera el med än andra utsläppsfria produktionsformer, såsom kärnkraft och havsvindkraft.
Landvindkraftens andel av Finlands elproduktion tros öka till över 70 procent fram till år 2050, då andelen år 2020 var cirka tio procent. Till exempel i Danmark står vindkraft redan nu för över hälften av elproduktionen.
Utsläppsfrihet förutsätter stora investeringar
Studien betonar att vindkraftsproduktionen, som varierar efter vädret, behöver stödjas av efterfrågeflexibilitet, energilager, annan flexibel elproduktion samt goda överföringsförbindelser inom Finland och också till grannländerna.
Under de kommande årtiondena förutsätter detta stora investeringar i elproduktion och -lagring, ansenliga tilläggssatsningar på stamnätet som utgör ryggraden för Finlands elsystem samt gränsöverskridande överföringsförbindelser. Inga betydande extra satsningar utöver de nuvarande planerna behövs i eldistributionsnäten som finns närmare konsumenterna.
Studien behandlade också hur en omfattande väteanvändning skulle påverka Finlands energisystem. Enligt modelleringarna minskar ett omfattande utnyttjande av väte behovet av biomassa och batterier, men samtidigt ökar elförbrukningen ytterligare, med 20 TWh fram till år 2050.
Om det å andra sidan inte finns tillräckligt med landvindkraft tillgängligt, behövs det mer kärnkraft, batterier och importerad el. Om en fullskalig flexibilitet i elförbrukningen inte nås, behövs fler ellager och elproduktion som motvikt för att täcka lagringssvinnet. Dessa granskningar ledde till en ökning i kostnader och nödvändiga investeringar.
Beslutsfattarna måste ha en klar framtidsvision
Studien är aktuell, eftersom regeringen för närvarande uppdaterar Finlands klimat- och energistrategi. Det centrala är att se till att industrin, som står inför stora investeringar, har en stabil verksamhetsmiljö, tillräckliga incitament för att elektrifiera processer och ersätta fossila bränslen samt stöd för att utveckla och testa nya lösningar.
Enligt studien behöver Finland även ansenliga satsningar på väteindustri. Finland bör skapa en tydlig bild av hur den överföringsinfrastruktur som rent väte kräver ska genomföras. Dessutom behövs en uppmuntrande skattebehandling och reglering för rent producerat väte och dess derivat.
”För att energisystemet ska kunna elektrifieras måste vi få ordning på ramverket. Nu krävs det att beslutsfattarna har en klar framtidsvision”, säger Janne Peljo, projektledare på Sitra.
Välkommen att höra om och diskutera rapportens resultat på release-evenemanget tisdag 28 september kl. 13.30–15.00. Anmälan är öppen tills evenemanget börjar på
Sitras webbplats.
Mer information:
Janne Peljo, Projektledare, Klimat- och naturlösningar, Sitra
+358 (294) 618 251, janne.peljo@sitra.fi
Antti Koistinen, expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra
+358 (294) 618 384, antti.koistinen@sitra.fi
Nyckelord
Bilder

Länkar
Om
Sitra är en aktiv framtidsaktör som undersöker och utreder samt engagerar samarbetsparter från olika sektorer i fördomsfria experiment och förnyelser. I fokus för framtidsarbetet finns Finland, som är en framgångsrik föregångare inom hållbart välbefinnande.
Följ Sitra
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sitra
Finländarna först i världen med att skapa spelregler för användning av artificiell intelligens i offentliga tjänster5.9.2025 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
Tusentals finländare bjuds in att dela med sig av sina åsikter om användningen av artificiell intelligens (AI) i offentliga tjänster. Utifrån en nätbaserad diskussion som organiseras av Sitra och Reaktor kommer ett regelverk att utarbetas, som kan användas som träningsmaterial för språkmodeller, till exempel i digitala offentliga tjänster.
Suomalaiset pääsevät ensimmäisinä maailmassa laatimaan pelisääntöjä tekoälyn käytölle julkisissa palveluissa5.9.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Tuhannet suomalaiset kutsutaan kertomaan mielipiteensä tekoälyn käytöstä julkisissa palveluissa. Sitran ja Reaktorin järjestämän verkkokeskustelun pohjalta laaditaan säännöstö, jota voidaan hyödyntää kielimallien koulutusaineistona esimerkiksi julkisissa digitaalisissa palveluissa.
Hur kan EU klara sig i världspolitikens omvälvning? – Sitras framtidsöversikt öppnar alternativ för beslutsfattare28.8.2025 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
Sitras nya framtidsöversikt lyfter fram fem möjligheter som kan hjälpa EU att orientera sig i en tid av snabba förändringar. En av de mest centrala lösningarna är att fördjupa den inre marknaden, vilket skulle ge EU tillräcklig styrka i den allt hårdare globala maktkampen.
Miten EU voi pärjätä maailmanpolitiikan murroksessa? – Sitran ennakointikatsaus avaa vaihtoehtoja päättäjille28.8.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Sitran uusi ennakointikatsaus nostaa esille viisi mahdollisuutta, joita hyödyntämällä EU voi pärjätä hypernopean muutoksen ajassa. Keskeisenä keinona on sisämarkkinoiden syventäminen, joka toisi EU:lle tarpeeksi voimaa kiihtyvään globaaliin valtakilpailuun.
Finländarnas fotavtryck på naturen har beräknats för första gången – Viktigt steg framåt i kampen mot förlusten av den biologiska mångfalden10.6.2025 01:00:00 EEST | Pressmeddelande
En metod som utvecklats av finska forskare kan nu användas för att beräkna konsumenternas fotavtryck på naturen. En beräkning, som är den första i sitt slag när det gäller omfattning, visar att nästan hälften av finländarnas fotavtryck på naturen orsakas av maten de äter. Påverkan sker till stor del utanför Finland genom internationella produktionskedjor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum