Ny utredning: I Finland stiftas lagarna bit för bit – försvårar medborgarnas möjligheter att påverka

Utredningen om hur lagar stiftas i Finland, Miten Suomessa säädetään laki (tillgänglig på finska, innehåller en sammanfattning på svenska) ger ett nytt perspektiv på beskrivningen av lagstiftningens faser. Lagstiftningen har inte tidigare betraktats ur folkstyrets synvinkel, trots att folkstyret är demokratins kärna. Därför har den politiska processen ofta hamnat i skymundan och är okänd även för många som deltar i den.

”Kvaliteten på lagberedningen har kritiserats i decennier. Främst har kvaliteten på lagberedningen utvecklats, inte helhetsprocessen och ledningen av den. Ledningen av helheten är närmast obefintlig och därför är också utvecklingen av den bristfällig", säger den tidigare ministern och riksdagsledamoten, nuvarande Senior Advisor vid Sitra Jouni Backman, som ledde utredningsarbetet.

I utredningen granskades bland annat de olika faserna i lagstiftningsarbetet. Av utredningen framgick att det inte finns någon helhetsbild av ministeriernas, statsrådets och riksdagens processer. Med tanke på medborgarnas möjligheter att delta och påverka är det viktigt med aktuell och tillförlitlig information om hur lagstiftningsprocessen går till. Nu varierar tillgången till och kvaliteten på information mycket – och en del av informationen är inte alls offentlig.

"Den nuvarande processen är inte tillräckligt transparent och erbjuder inte medborgarna möjligheter att delta och påverka i rätt tid. Dessa aspekter ska också främjas på det sätt som grundlagen förutsätter genom ökad öppenhet i lagstiftningsprocessen. Medborgarinitiativet behöver också förnyas, eftersom det nu är placerat i beslutsfasen, inte i det egentliga initiativskedet", säger Backman.

Utredningen grundar sig på ett projekt som genomfördes av Sitra och QPR Software Abp. QPR Software Abp är specialiserat på processutvinning. I projektet modellerades de olika faserna i lagstiftningsprocessen och man utvann tidsstämplad data om processens olika faser. En sådan här granskning som är baserad på data har inte tidigare genomförts varken i statsrådet eller i riksdagen. Utredningen rekommenderar också att användningen av processdata ökas i styrningen och utvecklingen av lagstiftningsprocessen.

Som stöd för utvecklingen publicerar Sitra också Hanna-Riitta Härkönens promemoria om vilken roll Rådet för bedömning av lagstiftningen har haft under coronatiden, Lainsäädännön arviointineuvoston rooli korona-aikana (tillgänglig på finska, innehåller en sammanfattning på svenska). Promemorian beskriver utifrån intervju- och enkätmaterial olika uppfattningar om rådets roll som en del av lagstiftningsprocessen under coronatiden. Bland annat var man bekymrad över de strikta tidtabellerna och förseningarna, trots att rådet påskyndade sina utvärderingar under coronatiden. Promemorian är en fortsättning på serien av Sitras tidigare publikationer som beskriver beslutsfattandet under coronatiden. Tidigare har Sitra publicerat Matti Mörttinens promemoria Valtioneuvoston ydin kriisitilanteessa (endast tillgänglig på finska, innehåller en sammanfattning på svenska).

Den utredning och den promemoria som nu publiceras var en del av Sitras avslutade projekt Folkstyrets grundrenovering, vars mål var att stärka Finlands ställning som ett demokratiskt modelland med förnyelseförmåga. Samma mål eftersträvas också med Sitras nya tema Demokrati och delaktighet. Temat har som mål att förnya och stärka demokratin så att alla i Finland har möjlighet att delta och påverka uppbyggnaden av en inspirerande framtid. Detta kräver en systemisk förändring av beslutsfattandet, förvaltningen och delaktigheten.