Republikens president Sauli Niinistös tal vid riksmötets öppnande den 2 februari 2022

Får publiceras den 2 februari 2022 kl. 14.15

Med reservation för ändringar

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk!

Det sägs att vi lever i världens lyckligaste land. Och visst finns det mycket som är bra. Det är skäl att påminna sig om detta ibland. Tacksamhet hör kanske inte till finländarnas främsta dygder, men de som har byggt vår välfärd och de som har värnat om den är förtjänta av ett stort tack. Till dem hör enligt min mening alla finländare.

Det finns givetvis alltid mycket att förbättra. Att bygga upp ett samhälle, hur stabilt det än är, kräver ständigt arbete. Att försvara gemensamma framgångar, hur hyllade de än är, kräver ständig vaksamhet.

Den tid vi lever i gör inte denna uppgift lättare. Men den gör uppgiften nödvändig. Det finns orsak till allvarlig oro både i hemlandet och utomlands. Coronapandemin prövar oss fortfarande. Vid de ukrainska gränserna ökar krigshotet, och Ryssland utmanar grunderna för säkerheten i Europa. Och i bakgrunden av dessa dagsaktuella problem får mänsklighetens gemensamma hot och utmaningar, såsom klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald, inte tillräcklig uppmärksamhet.

Vi står alla till svars inför dessa utmaningar. Särskilt vi som har anförtrotts ansvaret för att fatta beslut. Men var och en av oss är en aktör, somliga i större, somliga i mindre frågor, alla efter sina egna förutsättningar. För visst är det så att ett lands kraft och förmåga kommer från dess folk. Ibland är det också bra att byta perspektiv, att koncentrera sig på att reflektera över de gemensamma rättigheterna i stället för de egna.

* * *

Välfärdsområdesvalet besannade farhågorna om ett lågt valdeltagande. Enligt de mest förhastade slutsatserna är resultatet ett tecken på den finländska demokratins kris. En bättre beskrivning skulle kanske vara: all vår början bliver svår. Det var inte heller lätt för vare sig kandidaterna eller väljarna, när coronapandemin åter skärpte sitt grepp.

De välfärdsområdesfullmäktige som nu har valts inleder arbetet med att bygga upp de nya välfärdsområdena. Om, och förhoppningsvis när, arbetet lyckas, ökar välfärden. När välfärden ökar stärks också medborgarnas förtroende och intresse för gemensamma angelägenheter. Det är just förtroende som gemenskapen bygger på. De nya områdena och de nyvalda fullmäktigeledamöterna har mycket att slå vakt om.

Men de som har det slutliga ansvaret finns i denna sal. Välfärdsområdena är beroende av statlig finansiering. Den beslutar ni om. Men varken pengar eller välfärd skapas genom att man trycker på en knapp i denna sal. Finland behöver både trygga den ekonomiska tillväxten och balansera de offentliga finanserna. Ett av social- och hälsovårdsreformens löften var att den hjälper i det senare. Detta är också vad vi med fog kan förvänta oss av den.

* * *

Den geopolitiska situationen har förändrats snabbt. På den kravlista som Ryssland lade fram i december yrkas på en genomgripande ändring av säkerhetsstrukturen i Europa.

Även om Finland inte är utsatt för något militärt hot, berör situationen också oss djupt. Den ökande militära spänningen vid Ukrainas gränser återspeglas i hela Europa. Ingen kan blunda för situationen. Det är just denna uppmärksamhet som Ryssland söker.

De krav som Ryssland ställer undergräver grunderna för den europeiska säkerhetsordningen och de har avvisats beslutsamt. Det finns emellertid fortfarande rum för diplomati. När det gäller läget i Ukraina fortsätter förhandlingarna inom det så kallade Normandieformatet och målet är alltjämt att förverkliga Minskavtalet. Också när det gäller vapenkontroll och riskreducering torde det finnas skäl att fortsätta förhandlingarna.

Kärnan i diplomatin är att hitta en möjlig lösning på en omöjlig situation. Detta måste vi alla nu ihärdigt sträva efter och med alla krafter arbeta för.

Trots de ökade spänningarna har Finland en stark internationell ställning. Detta har bekräftats i många av mina diskussioner under den senaste tiden. Vi har målmedvetet byggt upp partnerskap och upprätthållit fungerande grannrelationer. Det gör vi även i fortsättningen. Detta är vad jag avser med att vår utrikespolitiska linje är stabil.

I denna situation löper Finlands första och viktigaste försvarslinje inom landets gränser – och i våra tänkesätt. Vi måste kunna lita på varandra. Att var och en gör sitt, efter sin förmåga och sina förutsättningar.

Olika åsikter och till och med hetsig debatt hör till såväl den internationella politiken som till den inhemska demokratin. I debatten är det fortfarande skäl att försöka förstå att någon annan kan ha en annan syn på saken. Men vi måste kunna nå lösningar. Det lyckas endast om alla håller fast vid gemensamt överenskomna spelregler.

* * *

Trots att vi inte befinner oss i undantagsförhållanden, är förhållandena exceptionella på många sätt. Den som är klok förbereder sig på att exceptionella omständigheter kan bli något återkommande.

Under de senaste åren har vi i säkerhetsmiljön sett nya fenomen som ger oss anledning att granska vår beredskap. Ett exempel på detta är massinvandring som organiseras av fientliga utomstående aktörer.

Jag har redan tidigare framfört att det är nödvändigt att hela tiden vara à jour med säkerhetsläget. Vare sig det är fråga om hybridpåverkan eller annan omfattande påverkan är detta en klar utmaning för Finland. Framförhållning och vaksamhet behövs också i lagstiftningsarbetet. Om vi ständigt förlitar oss på det gamla kan vi bli ett attraktivt mål för olika typer av påverkan eller aktivitet.

Det är anmärkningsvärt att det i vår tid finns en mycket stor strävan att skydda sig. De nordiska länderna som står oss nära effektiviserar sin lagstiftning om nationell säkerhet och utvecklar samhällets resiliens. Man har vaknat till insikt om att fokus på de mänskliga rättigheterna också innebär att man skyddar de egna medborgarna från allt ont.

Det arbete för att reformera beredskapslagen som nu äntligen har inletts i ett parlamentariskt samarbete är ett nödvändigt initiativ i denna tid. Men världen och dess händelser väntar inte nödvändigtvis på att vi i lugn och ro ska få ordning på vår beredskap och våra lagar. Det är inte alltid klokt att skynda långsamt.

* * *

Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk!

Jag har i dag påmint om det exceptionellt tungt vägande ansvar som vi alla har i dessa tider. Samtidigt vill jag också tacka finländarna för de uppoffringar som de har gjort under de två senaste åren och som har krävts av oss alla.

Avslutningsvis vill jag tacka hela riksdagen för det stora arbete ni har gjort under det gångna året. Riksdagen har vid behov samlats till extra sammanträden och upprätthållit beredskapen att snabbt stifta lagar för att hantera coronaepidemin och för att reagera på andra nya situationer. Även riksdagens presidium har under ledning av talman Vehviläinen skött sitt uppdrag på ett berömvärt sätt.

Jag lyckönskar presidiet för det stöd ni fått. Jag önskar er alla framgång och visdom i ert krävande arbete för Finlands bästa. Härmed förklarar jag riksmötet 2022 öppnat.