Den kommunala ekonomin var stark under det andra coronaåret, men de strukturella problemen är olösta
– Coronapandemin medförde för sin del att kommunernas och samkommunernas utgifter ökade kraftigt 2021, med knappt 8 procent jämfört med den exceptionellt måttfulla ökningen året innan. Inkomstutvecklingen följde dock utgiftsutvecklingen: skatteutvecklingen i kommunerna var god redan andra året i rad. Kommunernas inkomster ökade också genom coronastöden som till exempel täckte social- och hälsovårdsväsendets direkta utgifter till följd av coronan helt och hållet. Kommunerna hade visserligen också förra året försäljningsvinster av engångsnatur som balanserade ekonomin med flera hundra miljoner euro, säger verkställande direktör Minna Karhunen.
Före pandemin låg ökningen i kommunernas skatteinkomster från år till år kring två procent, men nu närmar sig ökningen redan sju procent. Kommunernas samfundsskatt ökade i fjol med nästan 45 procent till följd av den ekonomiska återhämtningen och den temporära förhöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten.
– Man måste komma ihåg att coronastöd av engångsnatur eller andra inkomster inte löser de strukturella problemen i den kommunala ekonomin, såsom kroniska obalanser mellan inkomster och utgifter eller stora investeringsbehov. Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock är redan nu stor, och till exempel en höjning av räntorna skulle öka trycket på att få finansieringen att räcka till. Likaså är skillnaderna mellan kommunerna betydliga. En granskning av medelvärden blir därför delvis vilseledande, säger vice verkställande direktör Timo Reina.
Kommunerna och samkommunerna använde sina inkomster till investeringar. Enligt de preliminära uppgifterna uppgick investeringarna till 5,3 miljarder euro år 2021. Beloppet av investeringarna minskade jämfört med 2020, vilket medförde att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde stärktes och behovet av upplåning minskade. Då investeringarna beaktas var den kommunala ekonomin nästan i balans 2021. Lånestocken ökade måttfullt med knappt 800 miljoner euro. Kommunerna tog upp lån för löpande utgifter för endast 10 miljoner euro.
– Resultatet för den kommunala ekonomin 2021 ligger på en nivå som det skulle vara bra att hålla sig kvar på under de kommande åren. Utsikterna grumlas dock av tidsbundna coronastöd samt social- och hälsovårdsreformen som överför kostnader och inkomster till staten men lämnar stora skulder och fastigheter hos kommunerna. Under de närmaste månaderna måste man besluta om nya sysselsättningsåtgärder, allokera den offentliga sektorns resurser produktivt och anvisa en faktisk, tillräcklig och hållbar finansiering för den offentliga sektorns utvidgade uppgifter, säger chefekonom Minna Punakallio.
.
Kontakter
Minna Karhunen, verkställande direktör, minna.karhunen@kommunforbundet.fi, tfn 09 771 2000
Minna Punakallio, chefekonom, minna.punakallio@kommunforbundet.fi, tfn 040 751 5175
Mikko Mehtonen, utvecklingschef, mikko.mehtonen@kommunforbundet.fi, 050 592 8986
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntien varautumisen ja turvallisuuden tueksi julkaistu laaja tietopaketti22.5.2024 07:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaliitto on koonnut uudelle kuntien varautumisen verkkosivustolle laajasti varautumisohjeita kuntien varautumisen tueksi. Kunnissa varautumiseen suhtaudutaan nyt eri tavoin kuin vielä muutama vuosi sitten. Varautumisen taso on ottanut harppauksia eteenpäin, mutta kehittävää on yhä, etenkin yhteistoiminnassa eri toimijoiden välillä.
40 procent av kandidaterna i EU-valet är fullmäktigeledamöter16.5.2024 09:09:32 EEST | Tiedote
Av kandidaterna i Europaparlamentsvalet är närmare hälften, dvs. 40 procent, ledamöter i kommunfullmäktige, enligt en utredning som Kommunförbundet gjort. I valet 2019 var motsvarande andel en tredjedel, vilket innebär att fler fullmäktigeledamöter nu kandiderar till Europaparlamentet än tidigare. Sammanlagt 232 personer ställer upp i EU-valet och av dem är 92 för tillfället ledamöter i kommunfullmäktige.
EU-vaalien ehdokkaista 40 prosenttia on kunnanvaltuutettuja16.5.2024 09:03:29 EEST | Tiedote
Europarlamenttivaalien ehdokkaista lähes puolet eli 40 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä. Vuoden 2019 vaaleissa vastaava osuus oli kolmannes eli kunnanvaltuutettuja on nyt pyrkimässä aiempaa enemmän parlamenttiin. Yhteensä europarlamenttiin hakee 232 ehdokasta, joista 92 on tällä hetkellä kunnanvaltuutettuja. Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom arvioi, että vaativien luottamustehtävien kasautuminen ja hoitaminen monella eri päätöksenteon portaalla voi olla haastavaa.
Guld till Björneborg och Vanda i FM i kommunal kommunikation14.5.2024 20:30:40 EEST | Tiedote
Björneborg och Vanda vann guld i finska mästerskapet i kommunal kommunikation. Björneborg vann i kategorin årets kommunikationskampanj och Vanda i kategorin Årets kommunikationsåtgärd.
Kuntaviestinnän SM-kilpailun kultaa Poriin ja Vantaalle14.5.2024 20:29:07 EEST | Tiedote
Pori ja Vantaa voittivat kultaa Kuntaviestinnän SM-kilpailussa. Pori voitti vuoden viestintäkampanja-kategorian, ja Vantaa vuoden viestintäteko-kategorian.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum