Suomen Pankki

Genomsnittsräntan på konsumtionskredit- och snabblåneföretagens nya konsumtionskrediter utan säkerhet var över 16 %

Dela

Under det sista kvartalet 2021 lyfte hushållen från övriga finansinstitut[1] andra lån[2] än fordonslån till ett värde av sammanlagt 90 miljoner euro, varav konsumtionskrediterna utgjorde 86 %. Genomsnittsräntan på nya lån var 8,0 %. En femtedel av lånen lyftes från konsumtionskredit- och snabblåneföretag och genomsnittsräntan var över 16 %.

Det utestående beloppet av lån till finländska hushåll beviljade av konsumtionskredit- och snabblåneföretag fortsatte att minska under det sista kvartalet 2021. Vid utgången av december 2021 uppgick utlåningen till något över 200 miljoner euro, när den vid utgången av september 2021 var 220 miljoner euro. Det utestående beloppet av snabblåneföretagens konsumtionskrediter har minskat betydligt efter 2018, varvid snabblåneföretagens lånefordringar på hushållen utgjorde uppskattningsvis 700 miljoner euro. I september 2019 infördes ett räntetak på 20 % för konsumtionskrediter, varefter en del av de företag som beviljar snabblån har upphört med att bevilja nya lån eller helt lagt ner sin verksamhet. Till minskningen i det utestående beloppet inverkar också lån som sålts från balansräkningen. Vid utgången av december 2021 var genomsnittsräntan på konsumtionskredit- och snabblåneföretagens utestående konsumtionskrediter i genomsnitt 39 %[3].

De övriga finansinstitutens andel av konsumtionskrediterna utan säkerhet liten

Vid utgången av 2021 uppgick det utestående beloppet av lån som övriga finansinstitut[4] beviljat finländska hushåll till 5,0 miljarder euro, vilket är 3 % mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Lånen bestod till övervägande del av konsumtionskrediter. Genomsnittsräntan på utestående konsumtionskrediter sjönk från september och var 4,3 % vid utgången av december 2021. Genomsnittsräntan på de utestående konsumtionskrediterna är något lägre än genomsnittsräntan på konsumtionskrediter beviljade av kreditinstitut med verksamhet i Finland (4,7 %). Den låga genomsnittsräntan på konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut förklaras av den stora andelen fordonslån med säkerhet (87 %). Räntorna varierar stort mellan konsumtionskrediter beviljade av olika aktörer och baserat på olika koncept.

Vid utgången av 2021 utgjorde konsumtionskrediter beviljade av övriga finansinstitut 20 % av hushållens samtliga konsumtionskrediter (24,2 miljarder euro). Av hushållens konsumtionskrediter var uppskattningsvis nästan hälften lån utan säkerhet[5]. De övriga finansinstitutens andel av konsumtionskrediterna utan säkerhet är uppskattningsvis betydligt mindre (6 %) än av hela konsumtionskreditstocken.

Av hushållens konsumtionskrediter har nästan en tredjedel tagits för anskaffning av fordon. En ansenlig andel (56 %) av fordonsfinansieringen har beviljats av övriga finansinstitut[6]. Vid utgången av december 2021 utgjorde det utestående beloppet av fordonslån till hushåll beviljade av övriga finansinstitut och kreditinstitut sammanlagt 7,5 miljarder euro.

 

Närmare upplysningar lämnas av

Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,

Jaakko Suni, telefon 09 183 2402, e-post: jaakko.suni(at)bof.fi.

Nästa publiceringstillfälle hösten 2022.

[1] Exkl. pantlåneinrättningar.

[2] Exkl. konto- och kortkrediter.

[3] För konsumentkrediter som avtalats före september 2019 gäller den gamla regleringen om räntetak, enligt vilken den effektiva räntan för konsumtionskrediter under 2 000 euro får överskrida referensräntan enligt räntelagen med högst 50 procentenheter. Räntetaket gällde inte krediter över 2 000 euro.

[4] Till gruppen övriga finansinstitut som beviljar lån till hushåll hör exempelvis fordonsfinansieringsbolag, konsumtionskredit- och snabblåneföretag, bankernas finansieringsbolag och pantlåneinrättningar.

[5] Exkl. fordonslån.

[6] I verkligheten hör emellertid en betydande andel av fordonsfinansiärerna till utländska bankkoncerner, men de statistikförs i den inhemska finansiella statistiken utanför kreditinstitutssektorn, eftersom aktörerna saknar koncession för kreditinstitutsverksamhet i Finland.

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Invitation to the media: 10th RiskLab Finland, Bank of Finland and European Systemic Risk Board Joint Conference on AI and Systemic Risk Analytics, 27 June17.6.2025 14:56:31 EEST | Press invitation

Dear journalist, You are invited to participate in the 10th RiskLab Finland, Bank of Finland and European Systemic Risk Board Joint Conference on AI and Systemic Risk Analytics on Friday 27 June 2025 online or at the Bank of Finland auditorium (Rauhankatu 19, Helsinki). The conference will be held in a hybrid format, allowing virtual participation. The afternoon session starting at 14.00 will entail speeches from Governor Olli Rehn and Nobel Laureate in Economics Simon Johnson followed by an interview of Professor Johnson by Governor Rehn. In the registration form below, we ask you to indicate whether you will participate in the full programme or the afternoon session. Kindly find the programme below. Please note that all times listed in the conference schedule are in Finnish local time (UTC+3 EEST). Please register by 25 June 2025 at 15.00 by using link below: Register here ------ Full programme Time: Friday, 27 June 2025 Place: Bank of Finland Auditorium, address: Rauhankatu 19, Hels

I januari–mars 2025 betalades med kort i första hand till affärer som säljer livsmedel och alkoholfria drycker12.6.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande

De finländska betaltjänstleverantörernas kunder betalade med betalkort för sammanlagt 17,1 miljarder euro under första kvartalet 2025, vilket var 854 miljoner euro (5,2 %) mer än vid motsvarande tidpunkt året innan. Nästan en tredjedel av summan betalades till försäljare, vars näringsgren är livsmedel och alkoholfria drycker. Kunderna köpte livsmedel och alkoholfria drycker till ett värde av 5,1 miljarder euro under första kvartalet 2025, vilket var 2 % mer än vid motsvarande tidpunkt för ett år sedan.

Kortilla maksettiin tammi-maaliskuussa 2025 ensisijaisesti elintarvikkeita ja alkoholittomia juomia myyville kaupoille12.6.2025 10:00:00 EEST | Tiedote

Suomalaisten maksupalveluntarjoajien asiakkaat maksoivat maksukortilla yhteensä 17,1 mrd. euron edestä vuoden 2025 ensimmäisellä neljänneksellä, mikä oli 854 milj. euroa (5,2 %) enemmän kuin edeltävänä vuonna vastaavana ajankohtana. Lähes kolmasosa summasta maksettiin myyjille, joiden toimiala on elintarvikkeet ja alkoholittomat juomat. Asiakkaat ostivat elintarvikkeita ja alkoholittomia juomia 5,1 mrd. euron edestä vuoden 2025 ensimmäisellä neljänneksellä, mikä oli 2 % enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana.

In January–March 2025, card payments were primarily made to vendors of food and non-alcoholic beverages12.6.2025 10:00:00 EEST | Press release

In the first quarter of 2025, the value of card payments by Finnish payment service providers’ customers totalled EUR 17.1 billion, which was EUR 854 million (5.2%) more than in the corresponding period a year earlier. Almost a third of this amount was paid to vendors in the food and non-alcoholic beverages industry. The aggregate value of customers’ purchases of food and non-alcoholic beverages was EUR 5.1 billion in the first quarter of 2025, 2% more than in the corresponding period a year earlier.

Handelspolitiken och säkerhetsmiljön anger riktningen för Finlands ekonomi under åren framöver10.6.2025 11:00:00 EEST | Pressmeddelande

Den handelspolitiska utvecklingen är riktgivande för den ekonomiska omvärlden. En upptrappning av handelskriget skulle vara ett bakslag för Finlands ekonomi. För att förstärka Europas yttre säkerhet krävs inte bara nationella insatser utan också gemensamma europeiska initiativ. EU:s nya finanspolitiska regelverk tillåter flexiblare höjning av försvarsutgifterna, men för försvarsinvesteringarna behövs varaktiga finansiella lösningar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye