Patientsäkerhetslagen skulle vara ett extremt sätt att trygga patientvården

Mängden skyddsarbete inom HUS har varit tillräcklig inom till exempel intensivvården, förlossningsverksamheten samt strål- och cytostatikabehandling av cancersjukdomar. Hittills har skyddsarbetet varit otillräckligt i fråga om operationsverksamhet, laboratorie- och bilddiagnostiktjänster samt flera vårdavdelningar.

Under den senaste veckan utfördes mindre än 200 planerade operationer på HUS operationsavdelningar i stället för de normala 1 300 operationerna. Också antalet jouroperationer minskade med cirka 10 procent. Under strejkens tre första vardagar inhiberades i genomsnitt 12 canceroperationer per dag inom HUS. Som jämförelse inhiberades i mars i genomsnitt en canceroperation varje vardag inom HUS. I mars rådde två veckor långa övertids- och skiftesbytesförbud för arbetstagarorganisationerna.

De laboratorie- och bilddiagnostiska tjänsterna har fått endast 30–40 procent av den normala personalstyrkan. Under veckan blev över 4 000 bilddiagnostiska undersökningar ogjorda. Inte ens alla patienter på sjukhusen har kunnat genomgå alla nödvändiga undersökningar. I patologiska prover som inte har undersökts finns på basis av statistiska uppgifter hundratals cancerfall där diagnosen kommer att fördröjas.

Vårdkedjorna fungerar inte för närvarande

Förhandlingar om skyddsarbete har förts dagligen i god anda med arbetstagarorganisationerna och framsteg har gjorts. För tillfället kan vi inte säkra den brådskande patientvården. ”I nuläget fungerar inte patientens vårdkedja. Vi har till exempel förhandlat fram mer personal till operationssalarna. Men vi kan inte operera en patient om vi inte kan utföra nödvändiga laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar. Patienten kan inte heller opereras om det inte finns någon vårdplats på vårdavdelningen”, förklarar HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi.

Om strejken drar ut på tiden behöver allt fler patienter brådskande vård. Förra veckan blev patienter som hör till den första angelägenhetsklassen utan vård inom HUS. Ju längre strejkerna drar ut på tiden, desto större blir antalet patienter vars vård inte kan vänta utan efterverkningar. HUS behov av skyddsarbete kommer alltså inte att minska, tvärtom.

”Som överläkare med tjänsteansvar är jag mycket oroad över situationen när det gäller HUS patientsäkerhet. Utan patientsäkerhetslagen är förhandlingar om skyddsarbete det enda sättet att försöka säkerställa patientsäkerheten och vården under strejken. I extrema situationer och som en sista utväg ger patientsäkerhetslagen oss som ansvariga för patientvården en möjlighet att förhindra komplikationer och bestående men som orsakas av att vården fördröjs. Förhandlingarna om skyddsarbete fortsätter i vilket fall som helst, dvs. det är fortfarande det primära sättet att lösa problemen”, säger Mäkijärvi.

Bakgrund: Angelägenhetsklassificering av vård av patienter

Brådskande vård av patienter klassificeras i fyra grupper. Jourpatienter ska vårdas genast. Patienter i den första angelägenhetsgruppen behöver vård inom 1–7 dagar. Patienter i den andra gruppen ska vårdas inom 8–30 dagar. Till den tredje gruppen hör patienter som kan vårdas efter över 30 dagar.

Mera information för media: 

Kontaktuppgifter till HUS medietjänst