Kipsi-projektet utvidgas till att omfatta hela Finlands kustområde - ansökan öppnas 1.6.2022
Jordbrukaren kan ansöka om gipsbehandling elektroniskt på adressen www.kipsinlevitys.fi. Du kan ansöka om rådgivning om gipsbehandling i samma tjänst.
- I likhet med tidigare år fortsätter gipsspridningen även i Egentliga Finland och Västra Nyland. Gipsbehandlingen är avgiftsfri för jordbrukaren och gipsspridningen sköts av en entreprenör som projektet valt genom konkurrensutsättning, berättar specialsakkunnig Kati Ojala vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Åkrar som lämpar sig för gipsspridning kan ses i Kipsi-projektets karttjänst, i Vipu-tjänsten och Regionförvaltningens e-tjänst. Kipsi-projektet samordnas av NTM-centralen i Egentliga Finland.
Inhemsk gips skyddar vattendragen i den cirkulära ekonomins anda
- Med gips kan man avsevärt minska belastningen av fosfor och suspenderade ämnen på vattendragen med cirka 50 procent enligt undersökningar. Gipset påverkar direkt och effekten varar i fem år, säger specialsakkunnig Mats Willner vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Gipsets effekt grundar sig på dess förmåga att binda fosfor i åkerjord, där den bevaras i en form som är användbar för växterna. Gips förbättrar också markens grynstruktur och minskar ursköljning av kol från åkern. Gipset härdar, saltar eller försurar inte marken.
Gipset som används i Kipsi-projektet kommer från Siilinjärvi, där det uppstår som en biprodukt vid tillverkningen av gödsel. Användningen av inhemsk gips är alltså även en handling för cirkulär ekonomi.
Så här fungerar gipsbehandlingen i praktiken
Gipsspridningen görs vid en separat överenskommen tidpunkt, i regel i slutet av sommaren och på hösten. Gipset levereras till åkerkanten så nära spridningstidpunkten som möjligt och appliceras med en precisionsspridare försedd med en spridartallrik.
- Den rekommenderade spridningsmängden är cirka 4 ton per hektar. Jordbrukaren bör åtminstone lätt bearbeta marken efter spridningen för att gipset bättre ska komma i kontakt med vattnet i marken. Även vårspridning är möjlig, men så kallad genuin direktsådd rekommenderas inte efter spridningen, säger specialsakkunnig Niklas Grönroos vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Mer information:
Landskapen i Österbotten:
Specialsakkunnig Mats Willner, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 138
Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland och Västra Nyland:
Specialsakkunnig Kati Ojala, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 023 030
Östra Nyland, Tavastland och Sydöstra Finland:
Specialsakkunnig Niklas Grönroos, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 122
Projektets administration:
Ledande sakkunnig Mikko Jaakkola, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 870
Webbtjänster:
www.ely-keskus.fi/kipsinlevitys
ntm-centralen.fi/gipsspridning
Kipsi, kuitu ja rakennekalkki – hyödyllisiä materiaaleja viljelyyn ja neuvontaan (proagria.fi)
Kipsi, kuitu ja rakennekalkki - opas viljelijöille.pdf
Gips, fiber och strukturkalk - quide för jordbrukare.pdf
Nyckelord
Bilder

Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Vuoden 2025 Viisikanta-rakennussuojelupalkinnot jaetaan Pohjois-Pohjanmaan ja Kainuun kohteille18.9.2025 13:00:00 EEST | Tiedote
Viisikanta-rakennussuojelupalkinnot jaetaan Pohjois-Pohjanmaan ja Kainuun vuoden 2025 kohteille torstaina 18.9.2025 Oulussa ELY-keskuksen tiloissa järjestettävässä tilaisuudessa.
Valkoposkihanhien syysmuutto alkamassa17.9.2025 13:29:07 EEST | Tiedote
Valkoposkihanhien syysmuutto on alkanut Suomessa parinkymmenen viime vuoden aikana 8.-27. syyskuuta, keskimäärin 18. syyskuuta. Lämpimästä ja vastatuulisesta säästä johtuen tänä syksynä ei olla vielä havaittu yhtään kaukomuuttajaa. ELY-keskus ja BirdLife Suomi seuraavat jälleen valkoposkihanhien syysmuuton etenemistä Suomessa.
Maanteiden kunnossapito vaatii valintoja – liikennöitävyys varmistetaan kaikilla teillä (Kainuu ja Pohjois-Pohjanmaa)15.9.2025 12:05:23 EEST | Tiedote
Maanteiden hoito ja niiden kunto kiinnostaa jokaista suomalaista, asui hän sitten taajamassa tai haja-asutusalueella. Maantieverkon korjausvelka on kasvanut 2,5 miljardiin, vaikka parina viime vuonna tilanteeseen on saatukin lisärahoituksella hieman helpotusta.
INFRA-hankkeiden haku syksyllä 2025 (Lappi)15.9.2025 11:11:07 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskus avaa elinkeinolähtöisten infrahankkeiden haun Lapissa. Hankkeiden hakuaika on 15.9.–31.10.2025. Sähköinen haku tapahtuu EURA 2021 -järjestelmän kautta.
Petoaita vastaa tavallista aitaa, jos sähkövirta pääsee karkuteille5.9.2025 09:57:29 EEST | Tiedote
Tärkeä osa petovahinkojen torjuntaa on petoaitojen oikea-aikainen huolto laidunkauden aikana. Suurin uhka petoaidan toimivuudelle on sen alla kasvava kasvillisuus. Esimerkiksi Varsinais-Suomen ja Satakunnan alueelta on havainnoitu jonkin verran kiireellistä niittämistä kaipaavia petoaitojen alusia. Aitalankoihin osuessaan kasvillisuus johtaa sähkövirtaa maahan ja jännite langassa laskee, eikä enää riitä karkottamaan saalista etsivää petoa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum