Låntagarnas, bankernas och betalningssystemens motståndskraft mot kriser måste stärkas

Det mänskliga lidande och den förstörelse som Ukraina och ukrainarna har fått utstå på grund av det ryska anfallskriget går inte att mäta. Kriget har långtgående ekonomiska och politiska konsekvenser, som också får återverkningar på det finansiella systemet. En hur stor tillväxtavmattning kriget orsakar beror på dess varaktighet och omfattning.

Det finansiella systemet i Finland är fortsatt stabilt, men riskerna har ökat sedan krigets utbrott. Svagare konjunkturutsikter och stigande energipriser i förening med den förväntade höjningen av räntorna och eventuella svårare tillgången till finansiering medför ökade risker för den finansiella stabiliteten. Det är skäl att stärka hela det finansiella systemets – låntagarnas, bankernas och betalningssystemens – motståndskraft mot kriser.

Hushållens skuldsättning är rekordhög efter att ha stigit under en lång tid. De nya bostadslånen är större än tidigare och lånetiderna är allt oftare längre än den vanliga lånetiden på 25 år. Hushållens höga skuldsättning utgör en risk för den finansiella stabiliteten. ”När hushållen bedömer sin skuldbetalningsförmåga måste de räkna med stigande räntor, högre vardagsutgifter och eventuell osäkerhet på arbetsmarknaden”, konstaterar vice ordföranden i Finlands Banks direktion Marja Nykänen.

Finland planerar att införa nya makrotillsynsverktyg för att stävja hushållens skuldsättning. I regeringens proposition föreslås en begräsning av lånetiden för bostads- och bostadsbolagslån samt amorteringskrav och lånetak för bostadsbolagslån. De planerade reformerna behövs och välkomnas. Verktygslådan förblir dock alltjämt bristfällig, och reformerna är inte tillräckliga för att dämpa skuldökningen. De planerade åtgärderna måste kompletteras med ett skuldkvotstak, dvs. ett högsta belopp för skulderna eller skuldbetalningsutgifterna i förhållande till låntagarens inkomster.

Till de ökade sårbarheterna i banksektorn bidrar utöver hushållens skuldsättning också bland annat sektorns storlek och koncentration. Noteras bör att också händelser utanför det finansiella systemet kan utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten i Finland, nu senast kriget och pandemin. ”Sårbarheterna kräver att bankerna har en god motståndskraft mot kriser under alla förhållanden. Myndigheterna bör få bättre möjligheter att säkerställa att bankerna har tillräckliga buffertar för sämre tider. Det behövs mångsidigare metoder för att stärka bankernas kapitalbuffertar”, säger Marja Nykänen.

Det rådande osäkerheten skapar också andra hotbilder. Allt målmedvetnare åtgärder måste vidtas för att skapa beredskap för cyberhot samt sårbarheter i betalnings- och avvecklingssystemen. Betalningar är en oumbärlig samhällsfunktion. ”Den finansiella sektorn utgör ett led i försörjningsberedskapskedjan, som inte får brista ens under undantagsförhållanden. Om tillgången till systemen av någon anledning hindras, måste betalningarna, som är oumbärliga för samhällets funktion, skötas på något annat sätt”, säger Marja Nykänen. För planering, uppbyggnad och testning av välfungerande reservsystem krävs ett aktivare samarbete mellan den finansiella sektorn och myndigheterna.

• Presentation 4.5.2022, direktionens vice ordförande Marja Nykänen (på finska)
• Publikationswebbplatsen (på finska)