Minskat matsvinn försvårar mathjälpen – Finlands Röda Kors undersökte nuläget för mathjälpen

Antalet människor som behöver mathjälp ser ut att stiga hela tiden, samtidigt som det finns allt mindre mat att dela ut.

Enligt en utredning som Finlands Röda Kors gjort skulle tillgången till mathjälp kunna underlättas genom att öka det lokala samarbetet.

– Till mellanlager och terminaler för matsvinn är det enklare både att få donerad mat och att förmedla den vidare. För butikerna är det enklast att donera mat när de vet vart man regelbundet kan donera mat. För livsmedelsindustrin är det också enklare att donera stora partier av samma produkt, när den kan förmedlas vidare i mindre partier. Det finns goda erfarenheter av verksamheten för bland annat Stadin safka inom Vanda stads verksamhetsmodell Yhteinen pöytä, matbanken i Tammerfors och projektet Oulun Prikka, säger en av dem som gjort utredningen, Niklas Vaalgamaa, projektplanerare vid Finlands Röda Kors.

Mathjälpen stöder och hjälper människor i nöd

Terminalerna för matsvinn har utvecklats och startats i samarbete med kommuner, församlingar och organisationer. Kommunernas och församlingarnas resurser är livsviktiga för att terminalerna för matsvinn ska fungera.

– När välfärdsområdena inleder sin verksamhet utmanar Finlands Röda Kors organisationerna, kommunerna, församlingarna och välfärdsområdena att ordna regionalt samarbete mellan aktörerna, säger Maria Viljanen, koordinator vid Finlands Röda Kors.

Mathjälpen stöder och hjälper människor i nöd. Den är också ett bra element i fråga om beredskapen, då ett befintligt nätverk vid behov kan användas till exempel under en störning i vattenförsörjningen. Via de aktörer som ingår i nätverket för mathjälpen kan även de som tar emot mathjälpen göra sin röst hörd och förmedla sitt budskap.

– De som delar ut mathjälp gör det med mycket små resurser och i stor utsträckning på frivillig basis. Också alla mindre bidrag behövs. Organisationerna är oroade över hur små och få bidragen är. Även frivilligverksamheten behöver koordinering och därigenom anställd personal. Många riktar blicken mot välfärdsområdena i hopp om bidrag, konstaterar Vaalgamaa.

De stigande priserna ökar behovet av mathjälp

Många förlitar sig på mathjälpen när den ekonomiska situationen är svag. De kompletterar sin utkomst med en gratis matkasse.

– För en del har matkassen blivit en bestående del av utkomsten, medan andra hämtar sin kasse bara när nöden är stor och pengarna helt enkelt inte räcker till på grund av en större anskaffning eller utgift. Vi ser nu att de stigande priserna ökar behovet av mathjälp. Det är också oroande att många som hämtar mathjälp inte får utkomststöd, även om de skulle ha rätt till det, berättar Viljanen.

De som hämtar mathjälp befinner sig i mycket varierande livssituationer. De som har det mest besvärligt är långtidsarbetslösa, långtidssjuka, överskuldsatta, familjer med en förälder och ensamboende pensionärer som bor på hyra. Levnadskostnaderna ökar på grund av bland annat höga boendekostnader, stora utgifter för hälso- och sjukvård samt läkemedel, och om man har många barn eller bor ensam.

Finlands Röda Kors har undersökt olika samarbetsmodeller för mathjälpen som en del av ett utvecklingsprojekt för organisationssamordning av mathjälpen. Projektet har genomförts med hjälp av statsunderstöd som beviljats av social- och hälsovårdsministeriet.

Mer information:

Projektplanerare Niklas Vaalgamaa, 040 184 2412
Koordinator Maria Viljanen, 040 532 6888
Kommunikationssakkunnig Ada Bergroth, 040 610 9447