Eläketurvakeskus (ETK)

Sverige och Finland har den lägsta avgiftsnivån i en jämförelse av pensionernas pris

Jaa
Pensionsskyddscentralen har jämfört pensionsavgifternas nivå i åtta europeiska länder. Minst kostar det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, drygt 12 procent i proportion till bruttonationalprodukten (BNP). Mest pengar läggs det ner på pensioner i Italien och Danmark. Arbetsgivarna betalar största andelen av pensionerna i alla andra länder utom Danmark.

Pensionsskyddscentralens jämförelse av avgiftsnivåerna omfattar åtta länder: Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Norge, Danmark och Italien.

Jämförelsen täcker alla pensionsavgifter som arbetstagare, arbetsgivare, företagare och staten betalat in år 2020.

Minst kostade det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, där de inbetalade pensionsavgifterna utgjorde drygt 12 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Andelen var störst i Italien och Danmark, nästan 17 procent. I genomsnitt kostade pensionerna drygt 14 procent av BNP.

– Jämförelsen ger en bra bild av pensionsskyddets pris i olika länder, trots strukturella skillnader mellan länderna. Om vi endast jämförde de lagstadgade avgifterna skulle avgiftsnivån i Finland se mycket högre ut, säger kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.  

Sverige och Finland har förberett sig på att befolkningen åldras

Avgiftsnivån påverkas av många saker: t.ex. befolkningsstrukturen i länderna, användningen av pensionstillgångarna, pensionernas storlek och pensioneringsåldern.

I Sverige och Finland har man förberett sig på att befolkningen åldras genom att fondera pensionsavgifter. Dessutom har människor i Finland börjat gå rejält mycket senare i pension på 2010-talet. I alla länder i jämförelsen har man dämpat pensionsutgifternas ökning genom att anpassa pensionsskyddet till hur den förväntade livslängden förändras.

I Sverige och Finland minskar prislappen också på grund av pensionernas nivå. I båda länderna är pensionernas storleksklass på medelnivå i EU-länderna, men mindre än i de flesta länderna i jämförelsen. I den andra ytterligheten i jämförelsen finns Danmark och Italien.

– Den danska skattefinansierade folkpensionen är generös och betalas till alla. För Italiens del förklaras den höga avgiftsnivån av en ålderstigen befolkning, stora förmåner och liten fondering, säger specialsakkunnig Antti Mielonen på Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren betalar mest

Bortsett från Danmark betalar arbetsgivarna största delen av pensionerna i alla länder i jämförelsen.

I snitt betalar arbetsgivarna hälften av avgifterna, arbetstagarna betalar 20 procent och de återstående 30 procent bekostas med skatteintäkter.

I Finland och Sverige bygger finansieringen av pensionerna i hög grad på pensionsavgifter. I Tyskland och Italien har betalningsbasen för arbetspensionerna utvidgats genom att öka skattefinansieringens andel, vilket sänker arbetsgivarnas och arbetstagarnas pensionsavgifter.

Pension contribution levels and cost-sharing in statutory and occupational pensions
- A cross-national study of eight European countries. Eläketurvakeskuksen raportteja 7/2022.

Närmare:
Specialsakkunnig Antti Mielonen, tfn 029 411 2472, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, tfn 029 411 2614, fornamn.efternamn(at)etk.fi

Internationell jämförelse av pensionsavgifterna

  • omfattar det totala pensionsskyddet i 8 europeiska länder, dvs. lagstadgade minimi- och arbetspensioner samt arbetsmarknadspensioner
  • inkluderar inte frivilliga individuella pensionsförsäkringar
  • tar med pensionsavgifter som betalats av arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare eller bekostats med skattemedel och sätter dem i proportion till BNP och lönerna
  • grundar sig på uppgifter från år 2020 ur nationell statistik och EU- och OECD-material.

Avainsanat

Kuvat

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

Lättföretagandet ökar snabbt – ger möjligheter till jobb, men många är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Antalet lättföretagare har ökat snabbt på senare år. Samtidigt verkar lättföretagarnas profil ha förändrats: de är yngre, allt fler har utländsk bakgrund och bara grundläggande utbildning. Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är den första där lättföretagarnas yrkesbanor, inkomster och pensionstillväxt under en period på flera år har studerats.

Kevytyrittäjyys nopeassa kasvussa – mahdollistaa työllistymistä, mutta moni on haavoittuvassa asemassa työmarkkinoilla8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Kevytyrittäjien määrä on kasvanut nopeasti viime vuosina. Samaan aikaan kevytyrittäjien profiili näyttää muuttuneen: he ovat entistä nuorempia, yhä useampi on ulkomaalaistaustainen ja suorittanut vain perusasteen koulutuksen. Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksessa on tarkasteltu ensi kertaa kevytyrittäjien urapolkuja, tuloja ja eläkekertymää usean vuoden ajanjaksolla.

Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Inflationen åt upp realavkastningen6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

År 2023 var utmanande för pensionsfondernas placeringar på många håll i världen. Pensionsplacerarnas genomsnittliga realavkastning blev endast två procent. De finländska pensionsfondernas placeringar lyckades ännu sämre. Hos oss gjorde den höga inflationen att realavkastningen blev negativ, -0,2 procent i genomsnitt. De svenska pensionsfondernas realavkastning var -1,2 procent i genomsnitt.

Eläkerahastojen kansainvälinen tuottovertailu: Inflaatio söi suomalaisten reaalituotot6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

Eläkerahastojen sijoitusvuosi 2023 oli haastava eri puolilla maailmaa. Eläkesijoittajien keskimääräinen reaalituotto jäi vain kahteen prosenttiin. Suomalaisten eläkerahastojen sijoitukset sujuivat sitäkin heikommin. Reaalituotto painui meillä korkean inflaation vuoksi negatiiviseksi ja oli keskimäärin -0,2 prosenttia. Ruotsalaisten eläkerahastojen reaalituotto oli keskimäärin -1,2 prosenttia.

Podcasten Eläkekomitea: Hur lyckas Finland med att integrera invandrare?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote

Kommer regeringens avoga politik att vara ett hinder för arbetsrelaterad invandring? Kommer invandrarna att rädda pensionssystemet och hurdana pensioner kan de själva vänta sig? Det diskuteras av ledande sakkunnig Katri Niskanen från arbets- och näringsministeriet, chefen för invandringsärenden Teemu Haapalehti från Esbo stad och utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye