Gipsansökningen i gång i hela landet – jordbrukare, se var du kan ansöka om gips!

Områden som lämpar sig för ansökan om gips ligger inom områdena för NTM-centralerna i Norra Österbotten, Österbotten, Södra Österbotten, Egentliga Finland, Birkaland, Tavastland, Nyland och Sydöstra Finland. I KIPSI-projektets karttjänst kan man kontrollera om de egna åkerskiftena ligger på ett område som lämpar sig för gipsstöd.
NTM-centralen i Egentliga Finland har koordinerat KIPSI-projektet i Skärgårdshavets avrinningsområde sedan 2019, och år 2022 utvidgades gipsansökningarna till hela kustområdet. Gipsspridningen finansieras med EU:s stimulansinstrument och Programmet för effektiverat vattenskydd.
Förra sommaren ansökte man ivrigt om gips. De ökade kostnaderna och det överraskande stora antalet ansökningar ledde till att gipsbehandlingen under denna ansökningsomgång kommer att riktas noggrannare än tidigare på det projektområde som utökades 2022. Gipsspridningen inriktas på de områden där den har störst effekt för vattenskyddet.
- Bedömningen av hur åtgärden ska riktas har gjorts tillsammans med miljöministeriet och experter på vattenvård vid de regionala NTM-centralerna, berättar Minna Kolari, projektchef för KIPSI-projektet.
Det tryck som belastningen från jordbruket orsakar på vattendragen har fungerat som grund för det noggrannare riktandet.
I området kring Skärgårdshavet öppnas däremot ansökan för alla jordbrukare. I Skärgårdshavets influensområde är målet att ännu sprida gips på cirka 25 000 hektar, i de övriga kustområdena räcker finansieringen för tillfället för spridning på cirka 10 000 hektar.
- På områden där belastningen från jordbruket och urlakningen av åkermark är kraftig kan belastningen minskas kostnadseffektivt och snabbt med hjälp av gips. Utöver gipsspridningen är det skäl att fortsätta med andra vattenskyddsåtgärder på åkrarna, fortsätter Kolari.
Man kan ansöka om gipsspridning och avgiftsfri gårdsspecifik gipsrådgivning via regionförvaltningens e-tjänst: www.kipsinlevitys.fi ProAgria ger rådgivning i ärendet. Gipsspridningen sköts av en entreprenör som KIPSI-projektet konkurrensutsätter.
Gipsbehandling är en säker vattenskyddsmetod
Med hjälp av gipsbehandling kan man enligt en färsk rapport från SAVE2-projektet minska belastningen av totalfosfor som urlakas från åkermarken med cirka 30 procent och sedimentbelastningen med cirka hälften. Även belastningen från organiskt kol från åkrarna minskar med cirka hälften.
Gipset behåller sin effekt i cirka fem år, eventuellt längre enligt de resultat man fått från SAVE2-projektet. Man har inte observerat några negativa effekter på åkermarken eller växtbeståndet.
Gipset sprids med vanlig åkerutrustning och odlarna har varit nöjda med resultatet från spridningen. Inom KIPSI-projektet följer man upp gipsens effekter genom att mäta vattenkvaliteten på olika håll i Finland.
Mer information:
Projektchef Minna Kolari, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 025062
Området för NTM-centralerna i Sydöstra Finland och Tavastland samt Östra Nyland:
Specialsakkunnig Niklas Grönroos, tfn 0295 022122
Området för NTM-centralerna i Egentliga Finland, Satakunta och Birkaland samt Västra Nyland:
Specialsakkunnig Kati Ojala, tfn 0295 023030
Området för NTM-centralerna i Österbotten, Södra Österbotten och Norra Österbotten:
Specialsakkunnig Mats Willner, tfn 0295 022138
Nyckelord
Bilder

Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Kylmyys hidastaa valkoposkihanhien kevätmuuttoa29.4.2025 13:59:55 EEST | Tiedote
Viimeiset kaksi viikkoa ovat olleet hiljaisia valkoposkihanhien kevätmuutossa. Sunnuntaina 13.4. havaitun muuttoaallon jälkeen seuraava muuttoaalto saapui Suomeen vasta sunnuntain ja maanantain välisenä aikana 27.–28.4. Muuttoaaltojen välissä oli kylmä ja vastatuulinen jakso.
Kevyelle liikenteelle uusi väylä Viitostielle Kontiomäen eteläpuolelle (Kainuu)23.4.2025 09:39:21 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on aloittanut liikennejärjestelmästä ja maanteistä säädetyn lain mukaisen tiesuunnitelman laatimisen valtatielle 5 Paltamoon. Suunnitelmaa laaditaan yhteistyössä Paltamon kunnan kanssa. Tiesuunnitelmassa suunnitellaan erillinen jalankulku- ja pyörätie valtatien 5 varteen välille Kontiomäen huoltoasema - Leppiläntien liittymä. Tie suunnitellaan valtatien 5 länsipuolelle huoltoaseman ja valtatien 22 liittymän välillä ja itäpuolelle valtatien 22 liittymän ja Leppiläntien välillä. Hankkeen tavoitteena on turvata jalankulkijoille ja pyöräilijöille kulkuyhteys kylältä huoltoaseman palveluihin sekä jalankulun ja pyöräilyn olosuhteiden kehittäminen. Suunnittelutyö aloitetaan huhtikuussa 2025 ja tiesuunnitelma valmistuu helmikuussa 2026. Alkuvuodesta 2026 järjestetään Paltamossa avoin vuorovaikutustilaisuus, jossa esitellään suunnitelmaluonnoksia. Vuorovaikutustilaisuudesta tiedotetaan erikseen. Tiesuunnitelman jälkeen hankkeelle laadi
Varsinais-Suomen ELY-keskus teki päätöksen Porin raatihuoneen suojelemisesta (Satakunta, Varsinais-Suomi)17.4.2025 08:58:22 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen ELY-keskus on suojellut Porin raatihuoneen piha-alueineen. Raatihuone on valtakunnallisesti arvokas kohde ja se sijaitsee myös muinaisjäännösalueella.
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut16.4.2025 14:18:44 EEST | Tiedote
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut keskimääräistä aikaisemmin. Ensimmäiset kaksi valkoposkihanhea havaittiin perjantaina 7.3. Turun Ruissalossa. Kuluvan jakson suurin muuttoaalto koettiin sunnuntaina 13.4., jolloin useassa havaintopisteessä laskettiin yli 3 000 muuttavaa valkoposkihanhea. Helsingin Kivikossa laskettiin suurin määrä, 3 630 muuttavaa hanhea.
Honkajoen alueella on aloitettu selvitystyö Karvianjoen tilan parantamiseksi (Satakunta, Etelä-Pohjanmaa)14.4.2025 12:34:33 EEST | Tiedote
Karvianjoen päävesistössä Honkajoen alueella selvitetään keinoja, joilla voidaan parantaa Karvianjoen ekologista tilaa. Esiselvitys toteutetaan osana JTF-rahoitteista NEVALA-hanketta, jonka yhtenä tavoitteena on edistää turvetuotannon kuormittamien vesistöjen kunnostamista. Esiselvityksen toteuttaa KVVY Tutkimus Oy, joka on kotimainen ympäristötutkimusten ja laboratoriopalveluiden ammattilainen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum