Pensionärernas inkomster i förhållande till den övriga befolkningen oförändrade – låga inkomster vanligast bland ensamboende
De pensionärer som har den bästa ekonomiska ställningen är 55–74-åringar som bor i ett hushåll med minst två personer. Klart lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år.
– Olika sätt att betrakta saken visar att pensionärerna i genomsnitt klarar sig ekonomiskt relativt bra. Bland pensionärerna, i likhet med andra befolkningsgrupper, finns både de som klarar sig bättre och de som klarar sig sämre. Också jämfört med övriga EU-länder klarar sig finländare i pensionsåldern litet bättre än genomsnittet, säger avdelningschef Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen.
År 2020 var andelen låginkomsttagare bland pensionärerna 13 procent, dvs. nästan densamma som bland hela befolkningen i genomsnitt. Enligt EU:s definition är låginkomsttagare personer vilkas penninginkomst understiger 60 procent av hela befolkningens medianinkomst.
Inkomstnivån hålls rätt stabil under tiden som pensionär
En nypensionerad persons inkomstnivå återspeglar i hög grad personens ekonomiska ställning före pensionen. Vid pensioneringen jämnas dock inkomstskillnaderna ut i någon mån. Exempelvis får de som arbetat före pensionen något mindre inkomster, medan de som inte arbetat får lite högre inkomster. Under tiden som pensionär hålls inkomstnivån hålls rätt stabil.
– Centrala pensionspolitiska mål är att i skälig utsträckning bevara den konsumtionsnivå som pensionärerna haft före pensioneringen och att hindra fattigdom. Huvudsakligen uppnås målen, om vi studerar pensionärernas ställning både genom eurobelopp och jämfört med övriga befolkningsgrupper, konstaterar nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen.
Även förmögenhet och familjeförhållanden spelar en roll
Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är arbetspension som grundar sig på deras egen yrkesbana. År 2020 var arbetspensionens andel av pensionärernas bruttoinkomst ca 60 procent i genomsnitt, medan folkpensionens andel var 5 procent.
– Pensionärernas inkomster är en helhet som påverkas av arbets- och kapitalinkomster och där i synnerhet familjen spelar en viktig roll. Bland låginkomsttagare accentueras egen folkpension och andra minimiförmåner, bland medelinkomsttagarna däremot egen arbetspension. Bland höginkomsttagare betonas däremot egen arbetspension, kapitalinkomster och arbetsinkomster, beskriver Rantala.
Hur pensionärer klarar sig ekonomiskt påverkas också av många andra faktorer, såsom förmögenhet, hälsa, sociala relationer, boende och möjligheten att anpassa utgifterna enligt inkomsterna.
Hela undersökningen: Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo – kehitys vuosina 1995–2020
Läs mer i bloggen (på finska): Miten suomalaiset eläkeikäiset pärjäävät EU-vertailussa?
Närmare:
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, Pensionsskyddscentralen tfn 050 512 0062, susan.kuivalainen@etk.fi
Nationalekonom Juha Rantala, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2251, juha.rantala(at)etk.fi
Disponibel penninginkomst
En persons disponibla penninginkomst, dvs. ekvivalenta inkomst, beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst. Här ingår alla inkomster som hushållet får, såsom förvärvs- och kapitalinkomster och pensioner efter skatt.
Nyckelord
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Hur lyckas Finland med att integrera invandrare?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Kommer regeringens avoga politik att vara ett hinder för arbetsrelaterad invandring? Kommer invandrarna att rädda pensionssystemet och hurdana pensioner kan de själva vänta sig? Det diskuteras av ledande sakkunnig Katri Niskanen från arbets- och näringsministeriet, chefen för invandringsärenden Teemu Haapalehti från Esbo stad och utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Miten Suomi onnistuu maahanmuuttajien kotoutumisessa?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Romuttaako hallituksen nihkeä politiikka työperäisen maahanmuuton? Pelastavatko maahanmuuttajat eläkejärjestelmän ja millaisia eläkkeitä heille itselleen on luvassa? Aiheesta keskustelemassa työ- ja elinkeinoministeriön asiantuntija Katri Niskanen, Espoon maahanmuuttojohtaja Teemu Haapalehto ja Eläketurvakeskuksen kehityspäällikkö Heikki Tikanmäki.
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum