Uppdaterade FireFit motiverar räddningspersonalen att upprätthålla arbetsförmågan
11.1.2023 08:30:00 EET | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.1.2023
FireFit-metoden bedömer, ger respons på och följer upp den fysiska funktionsförmågan hos räddningspersonal.Bedömningen består av testning av syreupptagningsförmågan och muskelkonditionen, som utgör grunden för FireFit-indexet, och bedömer räddarens fysiska funktionsförmåga och lämplighet för räddningsväsendet. På basis av bedömningen får räddaren individuell respons och ett personligt träningsprogram.
Därtill testar man separat räddarens motorik och rörlighet samt ger övningsinstruktioner. Motoriken och rörligheten stödjer arbetsförmågan, men dessa test bedömer inte lämpligheten för räddningsväsendet. Funktionsförmågan följs upp regelbundet i FireFit.
Egna referensgrupper för personer över 60 år och kvinnor
Responsen från FireFit använder referensvärdesmaterial från tidigare testresultat. Det nyaste materialet består av testresultat från närmare 10 000 räddare och är uppdelat i fem olika åldersgrupper.
– En allt större andel av räddarna är över 60 år. Den upplevda arbetsförmågan är starkt anknuten till åldern, så vi vill hjälpa dem att upprätthålla arbetsförmågan. Nu har de en egen referensvärdesgrupp i FireFit, så att de egna testresultaten kan jämföras med andra i samma ålder. Därtill utarbetar vi egna referensvärden separat för heltidsanställda och avtalsbrandkårernas personal samt för kvinnor. Målet är att räddaren ska sträva efter en god fysisk funktionsförmåga och bevara en god nivå så länge som möjligt, berättar specialsakkunnig Janne Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Referensvärden används i första hand till att motivera personerna till att själva upprätthålla och utveckla sin fysiska funktionsförmåga.
En bana som simulerar rökdykning bedömer belastning och arbetsfärdighet
På banan som simulerar rökdykning kan räddarens fysiska funktions- och arbetsförmåga bedömas under arbetsliknande förhållanden. Den bedömer inte lämpligheten direkt, utan individuell belastning under arbete med rökdykningsutrustning.
Testbanan är ett bra sätt att bedöma belastningen och arbetsfärdigheterna till exempel efter en sjukledighet. Testbanan som härstammar från 1990-talet har nu uppdaterats för att motsvara dagens behov och förändrade utrustning.
– Det är inte fråga om en tävling, utan var och en har samma mängd tid på banan och prestationen jämförs med personens egen maximala puls. Banan har fått en helt ny slangdragningsuppgift för att den på bästa möjliga sätt ska motsvara riktigt rökdykningsarbete, berättar ledande forskare Sirpa Lusa vid Arbetshälsoinstitutet.
Den uppdaterade banan som simulerar rökdykning rekommenderas att användas för bedömning av arbetsförmågan under arbetsliknande förhållanden.
Testresultaten har ett samband med utvecklingen av arbetsförmågan
FireFit-metodens test och övningar för motorisk funktionsförmåga och rörlighet anses enligt en enkät vara gynnsamma för att stödja räddarens arbetsförmåga. Resultaten från uppföljningsundersökningen stärker pålitligheten hos FireFits motorik- och rörlighetstest för att bedöma och följa balansen, rörligheten och kroppshanteringen som krävs i arbetet för räddare i olika åldrar.
– Vår uppföljningsundersökning stödjer vägledande sambandet mellan resultaten från FireFits motorik- och rörlighetstest och förändringar i arbetsförmågan. När räddaren i början av uppföljningen presterade bra till exempel i det dynamiska balanstestet, där man går på en 10 cm hög och 10 cm bred bom, var räddarens självrapporterade arbetsförmåga efter åtta års uppföljning vanligtvis också bättre, berättar ledande forskare Anne Punakallio vid Arbetshälsoinstitutet.
FireFit5-projektet 2020–2022
- Projektet utvecklade och uppdaterade FireFit-metoden, som bedömer, ger respons på och följer upp den fysiska funktionsförmågan hos räddningspersonal. I projektet bedömde man därtill användningen av metoden för räddningspersonalens motoriska funktionsförmåga och rörlighet.
- Arbetshälsoinstitutet genomförde projektet i samarbete med aktörer inom räddningsbranschen.
- Projektet finansierades av Brandskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.
- Projektets slutrapport (på finska): FireFit-menetelmän sisällön ja testien päivittäminen ja kehittäminen : FireFit 5. Vaihe (julkari.fi)
- Projektets webbplats (på finska): FireFit-menetelmän sisällön ja testien päivittäminen ja kehittäminen – FireFit5 | Työterveyslaitos (ttl.fi)
Ytterligare information
- ledande forskare Sirpa Lusa, Arbetshälsoinstitutet, sirpa.lusa@ttl.fi, 030 474 8652
- ledande forskare Anne Punakallio, Arbetshälsoinstitutet, anne.punakallio@ttl.fi, tfn 030 474 2648
- specialsakkunnig Janne Halonen, Arbetshälsoinstitutet, janne.halonen@ttl.fi, tfn 030 474 2598
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Työterveyslaitoksen tutkimuskatsaus: huhtikuu 202622.4.2026 07:47:20 EEST | Uutinen
Tässä tutkimuskatsauksessa on esitelty tiiviisti yhdeksän tuoreinta tutkimusta Työterveyslaitoksen tutkijoilta. Niissä on tarkasteltu esimerkiksi työterveysneuvottelujen luottamuksellisuutta, asiantuntijoiden aikapainetta ja sitä, että pieni syntymäpaino lisää riskiä jäädä työn ja koulutuksen ulkopuolelle. Tutkimuskatsauksen avulla pääset nopeasti ajan tasalle tuoreista tutkimusjulkaisuista.
Allt fler som söker sig till specialiserad sjukvård på grund av psykiska ohälsa är i arbetslivet21.4.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Deltagande i arbete har blivit vanligare bland personer med psykiska störningar som kräver specialiserad sjukvård. Förändringen har varit kraftig under 2020-talet. Fortfarande deltar man i arbete mindre än den övriga befolkningen nära det första vårdbesöket, vilket betonar behovet av tidiga åtgärder för att stödja den psykiska hälsan. Arbetshälsoinstitutet har publicerat materialet och analysen i tjänsten Arbetslivskunskap.
Mielenterveyssyistä erikoissairaanhoitoon hakeutuvista yhä useampi on kiinni työelämässä21.4.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Työhön osallistuminen on yleistynyt henkilöillä, joilla on erikoissairaanhoitoa vaativa mielenterveyden häiriö. Muutos on ollut vahva 2020-luvulla. Edelleen työhön osallistutaan muuta väestöä vähemmän lähellä ensimmäistä hoitokäyntiä, mikä korostaa tarvetta varhaisille toimille mielenterveyden tukemiseksi. Työterveyslaitos on julkaissut aineiston ja analyysin Työelämätieto-palvelussa.
Increasingly many people who seek specialist health care for mental health reasons are engaged in work life21.4.2026 06:00:00 EEST | Press release
Work participation has become more common among people with mental health disorders requiring specialist health care. There has been a significant change during the 2020s. Work participation is still less common compared to the rest of the population close to the first treatment visit in specialist health care, which highlights the need for early mental health support measures. The Finnish Institute of Occupational Health has published the data and analysis in the Work-life Knowledge service.
Työterveyslaitoksen uudet hankkeet pureutuvat työn voimavaroihin, osallisuuteen ja työllistymisen tukeen20.4.2026 07:30:00 EEST | Uutinen
Työterveyslaitoksen uusissa hankkeissa tuotetaan tutkimustietoa ja käytännön välineitä moninaisen työelämän ja kestävän työllistymisen tueksi. Hankkeissa kehitetään ja levitetään ratkaisuja muun muassa neuromoninaisuuden huomioimiseen, vaikeasti työllistyvien palvelujen kehittämiseen ja työn voimavarojen vahvistamiseen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
