Undersökning: Unga upplever mer likgiltighet och ångestsymtom i arbete jämfört med äldre – arbetsplatser bör beakta att arbetet är betydelsefullt

​Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.1.2023

I forskningsprojektet Sinnesro och psykisk hälsa av arbete (Työstä mieltä ja mielenterveyttä) av Arbetshälsoinstitutet följde man utvecklingen av arbetshälsa och psykisk hälsa från sommaren 2021 till sommaren 2022 hos unga vuxna (24–35-åringar) och den äldre befolkningen (36–66-åringar).

Det skedde inga stora förändringar i ungas arbetshälsa och psykiska hälsa. Unga upplevde mer likgiltighet och ångestsymtom i arbetet än äldre under hela uppföljningstiden.

Hos äldre arbetstagare förbättrades arbetsförmågan och likgiltigheten i arbete ökade. Kronisk trötthet minskade och mental distansering i arbetet ökade hos äldre arbetstagare. Skillnaderna i ångest- och depressionssymtom mellan åldersgrupperna minskade.

Situationen hos unga kvinnor är mer oroväckande jämfört med unga män

Hos unga kvinnor förbättrades arbetsförmåga och kronisk trötthet minskade under uppföljningen. Trots den positiva utvecklingen upplevde unga kvinnor mer utmattningssymtom och allvarliga ångestsymtom än unga män.

Av unga kvinnor var 10,8 procent sannolikt utmattade, när motsvarande andel hos män var 2,9 procent. Av kvinnor upplevde 9 procent allvarliga utmattningssymtom, när motsvarande andel hos män var 3,5 procent.

Hos unga män minskade arbetsengagemanget och den mentala distanseringen i arbetet ökade.

– I undersökningen granskades arbetshälsa och psykisk hälsa både ur positiv och negativ synvinkel. En god psykisk hälsa handlar inte enbart om att vara symtomfri, utan till exempel upplevelser om att man klarar sig och är nöjd med livet i nuläget, säger forskare Jie Li vid Arbetshälsoinstitutet.

Betydelselöst och oförenligt arbete i arbetet utmanar arbetshälsan hos unga

I undersökningen rapporterar unga att arbete är mindre betydelsefullt och förenligt med deras egna värden, egen kompetens och egna önskemål än hos äldre arbetstagare. Unga rapporterar också att de gör mer social jämförelse om hur de klarar sig, sina egna förmågor och prestationer i större omfattning än äldre. Dessa fenomen har ett samband med försvagad arbetshälsa. 

Däremot upplevde unga bättre anställbarhet jämfört med äldre arbetstagare, vilket har ett samband med bättre arbetshälsa. Upplevelsen av att man är anställbar beror på personens egna förmågor, nätverk och erfarenheter som bidrar till att hitta arbete.

– Arbetsplatser bör beakta dessa erfarenheter och fenomen som identifierades i undersökningen, eftersom det är möjligt att förbättra arbetshälsan och den psykiska hälsan genom att påverka dessa. Metoder kan till exempel vara att möjliggöra förbättrande av arbetet samt rättvis behandling och beslutsfattande, säger specialforskare Janne Kaltiainen.

Negativ inverkan av coronarestriktionerna är vanligare hos unga

I undersökningen framkom även observationer av coronarestriktionernas inverkan och minskad känsla av trygghet bland annat med anledning av krigssituationen i Ukraina. Coronarestriktionernas negativa inverkan på arbetshälsan och den psykisk hälsan var en aning vanligare hos unga, då en känsla av minskad trygghet var en aning vanligare hos äldre.

– Yttre negativa händelser kan påverka den psykisk hälsan och det är även möjligt att de som redan är stressade i arbetet upplever de stora kriserna starkare än andra. Samtidigt vet vi att de positiva effekterna av ett arbetsklimat där arbetsinsatsen värdesätts har verkningar i större utsträckning på det allmänna välbefinnandet än arbetshälsan, konstaterar forskningsprofessor Jari Hakanen.

Forskningsprojekt: Sinnesro och psykisk hälsa av arbete – olika generationer i arbetslivets vågsvall

• I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt, Sinnesro och psykisk hälsa av arbete, undersöker man utvecklingen av befolkningens arbetshälsa och psykiska hälsa samt inverkan av individuella faktorer och faktorer i anknytning till arbets- och livssituationen.
• Målet är att producera lösningar för att stödja ungas arbetshälsa, psykiska hälsa och hållbara karriärer.
• I undersökningen följde man arbetshälsans och den psykisk hälsans utveckling hos unga vuxna (24–35-åringar) och den äldre befolkningen (36–66-åringar). Enkätundersökningen genomfördes på sommaren 2021 och en uppföljningsenkät sommaren 2022. Resultaten har rapporterats för de som svarade på båda enkäterna och var i arbete under båda tidpunkterna. Enkäten besvarades av 541 unga och 344 äldre.
• Undersökningssammandraget bifogas (på finska).
• Projektets webbplats (på finska): www.ttl.fi/tyostamielta

Mer information

• Forskare Jie Li, Arbetshälsoinstitutet, jie.li@ttl.fi, tfn 050 475 7376
• Specialforskare Janne Kaltiainen, Arbetshälsoinstitutet, janne.kaltiainen@ttl.fi, tfn 050 476 5980
• Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, jari.hakanen@ttl.fi, tfn 040 562 5433 

Bekanta dig även med

• Verktygslåda för att stödja psykisk hälsa för arbetsplatser och företagshälsovård: Sinne och arbete | Bättre för tidigt än för sent (ttl.fi)
• Blogg: Obalans mellan arbetsinsatser och ersättningar hos unga vuxna, på finska. Työpanosten ja työstä saatujen vastineiden epäsuhta nuorilla aikuisilla | Työterveyslaitos (ttl.fi)
• Työn tuunaaminen: Förbättra arbetet, på finska: Työn tuunaaminen | Työterveyslaitos (ttl.fi)

​