Älgbytet minskade

För senaste jaktsäsong beviljades cirka tolv procent färre jaktlicenser för älg än året innan.Älgstammen har under de senaste åren minskats för att de fastställda målen ska uppnås.Enligt Naturresursinstitutets uppskattning ifjol våras var älgstammen på önskad nivå i de flesta älgförvaltningsområdena.

Av de beviljade licenserna användes cirka 77,5 procent.Med en jaktlicens får man i regel fälla en vuxen älg eller två kalvar.Ungefär 46 procent av bytet var kalvar och 54 procent var fullvuxna älgar.Av de fällda fullvuxna älgarna var 56 procent tjurar och 44 procent kor.Andelen kalvar var på samma nivå som föregående år.För de fullvuxna älgarnas del var andelen tjurar något högre än föregående år.

- Älgbytet minskade jämfört med året innan i nästan hela landet, relativt sett mest i Lappland, Kajanaland och Österbotten.Bytesmängden ökade endast i viltcentralsområdena Sydöstra Finland, Norra Savolax och Norra Karelen.Älgbytets storlek var en aning under hälften av toppnoteringarna i början av årtusendet och mindre än någonsin tidigare under 2000-talet, säger viltchef Jani Körhämö vid Finlands viltcentral.

Naturresursinstitutet producerar årligen uppskattningar av stammens storlek och struktur.Enligt stamuppskattningen som publicerades ifjol våras bedömdes älgstammen ha minskat cirka sex procent och efter älgjaktsäsongen bestå av cirka 80 800 älgar (95 % konfidensintervall 69 500–93 500 älgar).De fastställda målen för älgförvaltningsområdena är en vinterstam med 70 000–86 000 älgar i hela landet.

Mätt enligt bytets värde är älgen vår viktigaste viltart. För älgjakten bör också rekreationsvärdet beaktas, och årligen deltar uppskattningsvis drygt 100 000 jägare i älgjakten.Under den avslutade säsongen användes cirka 700 000 personarbetsdagar.

Bilaga 1 tabell: Älgbytet senaste säsong (2022) samt föregående jaktsäsong i de olika viltcentralsområdena

Bilaga 2 diagram: Älgbytet i Finland åren 2000–2022