Valkompassen om språk har öppnats för allmänheten – nationalspråkens ställning bekymrar riksdagskandidaterna

Dela
Nationalspråkens ställning och det att engelska används allt oftare i stället för finska eller svenska i Finland bekymrar riksdagskandidaterna. Är det viktigt att alla som bor permanent i Finland kan finska eller svenska? Diskriminerar kundservice som endast erbjuds på engelska personer vars kunskaper i engelska är otillräckliga eller obefintliga? Behöver vi öka andelen engelskspråkig utbildning i Finland? Dessa och andra språkpolitiska frågor har hittills besvarats av 683 riksdagskandidater i den nya Valkompassen om språk.

I Valkompassen om språk kan du svara på 28 frågor och få rekommendationer bland kandidaterna i din egen valkrets. Tjänsten visar också de frågor där dina och riksdagskandidatens svar skiljer sig mest från varandra. Det går också att bläddra bland kandidaternas svar och språkpolitiska vallöften utan att svara på frågorna. Valkompassen om språk kan användas på svenska eller finska på adressen valkompassomsprak.fi eller kielivaalikone.fi. Valkompassen om språk genomförs av det politiskt obundna Oma kieli ry - Eget språk rf, som främjar nationalspråkens ställning.

Nationalspråkens ställning engagerar över partigränser – majoriteten svarade att de understöder en stramare statlig styrning

Alla partier har enligt valkompassen ett betydande antal kandidater som anser att det är viktigt att nationalspråken behåller sin ställning som samhällsbärande språk, som används i första hand på alla levnadsområden. De är beredda att strama åt statsmaktens styråtgärder: av dem som hittills svarat anser 74 % att språklagstiftningen borde till alla delar gälla också statsbolag och affärsverk, och 62 % skulle hellre skärpa än luckra upp språklagstiftningen. Flera av dessa kandidater har i Valkompassen om språk gett ett språkpolitiskt vallöfte att främja finskans och svenskans ställning.

En del av kandidaterna förhåller sig dock skeptiska till mera reglering. Av dem som hittills svarat betonar 35 % företagens rätt att i sin marknadsföring och kundtjänst använda det språk de vill – trots att en klar majoritet av dem som svarat (84 %) anser att en helt engelskspråkig service är diskriminerande.

– Det är en synnerligen ogynnsam utveckling om vi i Finland erbjuder allt oftare och mer omfattande offentlig service på engelska, sporrar företag att byta sitt arbetsspråk till engelska och låter kommuner och läroanstalter fritt erbjuda mer engelskspråkig utbildning. Summan av sådana enskilda beslut är att våra egna språk tynar bort, utbildningsnivån sjunker, effektiviteten minskar i arbetslivet och det uppstår stora språkminoriteter som saknar ett gemensamt språk med en stor del av dem som bor i Finland, säger Marja Alkio, ordförande för Eget språk rf, som genomfört Valkompassen om språk.

– Utöver strategiska riktlinjer behöver vi riksdagsledamöter som har modet att ställa sig på de egna språkens sida i det praktiska beslutsfattandet, säger Alkio.

Valkompassen om språk kompletteras med kandidaternas svar ända till valdagen. Av riksdagspartiernas kandidater har 35 % svarat innan den 5 mars 2023. Eget språk rf publicerar efter riksdagsvalet en utförlig rapport om Valkompassen om språk.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Oma kieli ry
Otakaari 7
02150 Espoo

Oma kieli ry - Eget språk rf inledde sin verksamhet år 2022. Det är en partipolitiskt obunden förening som verkar för att stärka nationalspråkens ställning som gemensamma språk för finländare och andra som bor i Finland och som samhällsbärande förstahandsspråk. Föreningen betonar vikten av alla individers och språkgruppers rätt att använda sitt eget modersmål. Föreningen understöder en mångsidig undervisning i främmande språk på högsta nivå samt regeringens stöd för de inhemska minoritetsspråken. Föreningen har fått stöd av Finska Kulturfonden för att genomföra Valkompassen om språk.

Följ Oma kieli ry

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Oma kieli ry

Kansalliskielibarometri vahvistaa: suomalaiset eivät hyväksy englannin nostoa yleiskieleksi koulutuksessa, palveluissa ja työelämässä9.4.2024 18:27:23 EEST | Tiedote

Oma kieli ry:n toteuttaman Kansalliskielibarometrin toinen osa on julkaistu. Kyselytutkimuksessa on selvitetty suomalaisten asenteita englannin kielen käyttöön koulutuksen, julkisten ja yksityisten palveluiden sekä työelämän kielenä. Suomalaiset pitävät englannin kielen nostoa yleiseksi käyttökieleksi suomen ja ruotsin rinnalle haitallisena ja epätoivottavana. Esimerkiksi pelkästään englanninkielisenä tarjottava asiakaspalvelu yksityisissä yrityksissä saa täystyrmäyksen: 86 % vastaajista pitää erittäin tai melko tärkeänä, että Suomessa palvelua saa aina suomeksi tai ruotsiksi, paikkakunnasta riippuen.

Presidenttiehdokkaista kuusi kertoi kantansa yhteiskunnan englanninkielistymiseen – kukaan heistä ei halua Suomea, jossa eletään englanniksi23.1.2024 14:52:54 EET | Tiedote

Oma kieli ry kysyi presidenttiehdokkaiden näkemyksiä suomalaisessa yhteiskunnassa käynnissä olevasta englanninkielistymiskehityksestä. Kuusi ehdokasta kertoi kyselyssä kantansa. He olivat Mika Aaltola, Sari Essayah, Pekka Haavisto, Jussi Halla-aho, Harry Harkimo ja Olli Rehn. Li Andersson, Alexander Stubb ja Jutta Urpilainen eivät vastanneet kyselyyn. Kyselyyn vastanneista ehdokkaista kukaan ei halua, että Suomesta rakennetaan maa, jossa voi elää englanniksi.

Kansalliskielibarometri 2023: Suomalaiset arvostavat kansalliskieliä suomalaisen yhteiskunnan yhteisinä kielinä4.12.2023 07:07:00 EET | Tiedote

Suomalaiset arvostavat kansalliskieliä suomalaisen yhteiskunnan yhteisinä kielinä. Tämä selviää Oma kieli ry:n yhdessä tutkimuslaitos Kantar Publicin kanssa toteuttamasta Kansalliskielibarometri 2023 -mielipidetutkimuksesta. Suomen tai ruotsin kielen osaaminen nähdään tärkeänä osana suomalaisuutta. Selkeä enemmistö vastaajista pitää englannin kielen lisääntyvää käyttöä esimerkiksi koulutuksessa, työelämässä sekä julkisissa ja yksityisissä palveluissa haitallisena.

Kansalliskielet tarvitsevat valtiovallan tukea – Oma kieli ry:n hallitusohjelmatavoitteet julkaistu19.5.2023 07:34:00 EEST | Tiedote

Suomessa on käynnissä voimakas englanninkielistymiskehitys. Englanninkielistä koulutusta on merkittävästi lisätty, julkisia palveluita järjestetään yhä laajemmin myös englanninkielisenä ja monet yritykset tarjoavat asiakkailleen palvelua ainoastaan englanniksi. Jos näin jatketaan, rakennetaan Suomea, jossa englannin kieli vähitellen nousee yleiseksi käyttökieleksi kansalliskielten rinnalle tai ohi, perustuslain vastaisesti. Oma kieli ry on julkaissut kansalliskielten aseman vahvistamiseksi hallitusohjelmatavoitteensa, joissa ehdotetaan mm. suunnanmuutosta korkeakoulujen kielipolitiikkaan.

Kielivaalikone avattu äänestäjille – eduskuntavaaliehdokkaat huolissaan kansalliskielten asemasta6.3.2023 10:26:14 EET | Tiedote

Kansalliskielten asema sekä englannin lisääntyvä käyttö suomen ja ruotsin kielen sijasta herättävät huolta kansanedustajaehdokkaissa. Onko tärkeää, että kaikki pysyvästi Suomessa asuvat osaavat suomea tai ruotsia? Onko tarpeen lisätä englanninkielisenä järjestettävää koulutusta? Syrjiikö pelkästään englanniksi tarjottava asiakaspalvelu niitä, jotka eivät osaa kovin hyvin tai lainkaan englantia? Näihin ja muihin kielipoliittisiin kysymyksiin on vastannut jo 683 eduskuntavaaliehdokasta ensimmäistä kertaa toteutettavassa Kielivaalikoneessa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye