Finanssektorn i Finland är fortsatt kapitalstark - under 2023 ligger tillsynens fokus på riskerna som härrör från den osäkra omvärlden

År 2022 var ett mycket exceptionellt år. Under andra halvåret gled Finlands ekonomi in i en recession och företagens och konsumenternas förtroende sjönk ställvis till och med rekordlågt. Också 2023 ser ut att bli ett svårt år. Den höga inflationen och den snabba uppgången i låneräntorna får konsumenternas disponibla tillgångar att minska och försvagar därmed gäldenärernas förmåga att betala sina skulder. Också hushållens rekordhöga skuldsättning och det stora antalet lån med rörlig ränta bidrar till att höja riskerna. Högre räntor och en avmattning i ekonomin kan likaså minska efterfrågan på den finansiella sektorns tjänster. Osäkerheten exponerar finansmarknaden för plötsliga marknadsfluktuationer, och sänkta tillgångspriser kan öka investeringsförlusterna hos företagen under tillsyn.

- Hittills har den finansiella sektorn klarat av omvärldsförändringarna relativt bra. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om konjunkturutvecklingen och riskerna inom den finansiella sektorn ligger därför fortfarande på en hög nivå. Tyngdpunkterna i Finansinspektionens verksamhet 2023 svarar för sin del mot dessa omvärldsrisker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Teman för Finansinspektionens banktillsyn under 2023 omfattar bland annat hantering av kredit- och likviditetsrisker, efterlevnad av regleringen om ränterisker samt frågor som gäller intern styrning. Inom försäkringstillsynen betonas förutom bedömningen av de osäkra investeringsutsikterna och konsekvenserna av inflationen också intern förvaltning och inom tillsynen av kapitalmarknaden bland annat investerarinformation och uppföranderegler.

Ränteuppgången ökade bankernas avkastning i en osäker omvärld

Trots de ökade omvärldsriskerna var banksektorn fortsatt kapitalstark i slutet av 2022. Kärnkapitaltäckningsrelationen för banksektorn låg i slutet av december på 17,2 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen på 20,6 % (12/2021: 21,4 %). Banksektorns rörelseresultat blev något svagare än året innan. Den kraftiga ökningen av räntenettot var inte tillräckligt för att kompensera för de övriga intäktsposterna där utvecklingen var svagare än ett år tidigare. Det gjordes emellertid en nedskrivning av engångskaraktär under första kvartalet 2022, vilket delvis förklarade varför rörelseresultatet var mindre än under jämförelseåret.

Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg kvar på en låg nivå. Å andra sidan tyder överföring av krediter mellan de olika nedskrivningsstegen på en ökning av kreditriskerna, särskilt för företags- och bostadsbolagslån. De finländska bankernas beroende av upplåning på marknaden exponerar bankerna för marknadsstörningar och ökade upplåningskostnader. De nyckeltal som speglar banksektorns likviditetsposition översteg myndighetskraven, men de fångar inte upp alla risker som härrör från det osäkra marknadsläget.

Arbetspensionssektorns solvens försvagades i takt med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden

Avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar var negativ (-5,3 %) och låg i linje med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden. Arbetspensionssektorns solvensgrad sjönk till 126,9 % (12/2021: 136,2%) i och med att värdet på placeringstillgångarna minskade. Värdeförändringen på placeringstillgångarna speglar framför allt den negativa avkastningsutvecklingen för noterade aktier och obligationer. Avkastningen på illikvida placeringar såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefonder var positiv, vilket balanserade upp utvecklingen av den totala avkastningen. På grund av eftersläpningen i värderingen av placeringarna är det emellertid möjligt att den svaga utvecklingen på aktiemarknaden och effekterna av ränteuppgången delvis kommer att återspeglas i de illikvida placeringarna först under det innevarande året. Arbetspensionssektorns riskbaserade solvensställning sjönk till 1,7 (12/2021: 1,9) då solvenskapitalet minskade i förhållande till solvensgränsen till följd av förluster i placeringsverksamheten. Förändringen i solvensställningen dämpades av den sänkta solvensgränsen, vilket berodde på förändringar i placeringstillgångarnas storlek och riskbenägenhet.

Mycket positiv utveckling av livförsäkringssektorns solvens

Tack vare den högre räntenivån i förening med det sänkta kapitalkravet för marknadsrisk ökade livförsäkringssektorns solvens avsevärt under 2022 och låg på 256,1 % (12/2021: 192,9 %). De stigande marknadsräntorna minskade ansvarsskulden, vilket stärkte företagens kapitalbas.

Avkastningen på livförsäkringssektorns placeringar under 2022 gav ett negativt resultat på -10,0 %, vilket minskade lönsamheten. Både aktier och räntebärande värdepapper gav negativ avkastning, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna fortfarande var stabil. Premieinkomsterna minskade och de utbetalda ersättningarna ökade jämfört med det föregående året. Den höga inflationen och förlustbringande placeringarna inverkade negativt på livförsäkringsrörelsen.

Den branta ränteuppgången stärkte skadeförsäkringssektorns solvens

Skadeförsäkringssektorns solvens stärktes till 301,9 % (12/2021: 242,0 %) och låg 70 procentenheter över genomsnittet för tiden efter införandet av Solvens II-regelverket, dvs. sedan 2016. Den starkare solvensen är en följd av den stärkta kapitalbasen och det minskade solvenskapitalkravet. Ökningen av kapitalbasen förklaras av den branta ränteuppgången, som sänkte marknadsvärdet på ansvarsskulden. Det minskade solvenskapitalkravet speglar prisfallet på placeringsmarknaden, som sänkte solvenskapitalkravet för placeringar och ansvarsskulden.

Avkastningen på placeringarna under januari-december 2022 var negativ och låg på -7,1 %. Bägge de två största placeringskategorierna, dvs. räntebärande värdepapper och aktier, gav förlust. Fastighetsplaceringarna var den enda placeringskategorin som gav vinst. Bortsett från effekten av förändringen i beräkningsgrunderna, försämrades försäkringsrörelsens lönsamhet jämfört med 2021, eftersom stora skador inom egendoms- och avbrottsförsäkringar höjde ersättningskostnaderna. Dessutom ökade ersättningskostnaderna för fordonsförsäkringar och sjukförsäkringar från den lägre nivå som de sjunkit till under pandemin.

Bilagor:

• Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn på Finansinspektionens webbplats (på finska)
• Material från Finansinspektionens presskonferens 15.3.2023 (pdf, på finska)