Finanssektorn i Finland är fortsatt kapitalstark - under 2023 ligger tillsynens fokus på riskerna som härrör från den osäkra omvärlden
År 2022 var ett mycket exceptionellt år. Under andra halvåret gled Finlands ekonomi in i en recession och företagens och konsumenternas förtroende sjönk ställvis till och med rekordlågt. Också 2023 ser ut att bli ett svårt år. Den höga inflationen och den snabba uppgången i låneräntorna får konsumenternas disponibla tillgångar att minska och försvagar därmed gäldenärernas förmåga att betala sina skulder. Också hushållens rekordhöga skuldsättning och det stora antalet lån med rörlig ränta bidrar till att höja riskerna. Högre räntor och en avmattning i ekonomin kan likaså minska efterfrågan på den finansiella sektorns tjänster. Osäkerheten exponerar finansmarknaden för plötsliga marknadsfluktuationer, och sänkta tillgångspriser kan öka investeringsförlusterna hos företagen under tillsyn.
- Hittills har den finansiella sektorn klarat av omvärldsförändringarna relativt bra. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om konjunkturutvecklingen och riskerna inom den finansiella sektorn ligger därför fortfarande på en hög nivå. Tyngdpunkterna i Finansinspektionens verksamhet 2023 svarar för sin del mot dessa omvärldsrisker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Teman för Finansinspektionens banktillsyn under 2023 omfattar bland annat hantering av kredit- och likviditetsrisker, efterlevnad av regleringen om ränterisker samt frågor som gäller intern styrning. Inom försäkringstillsynen betonas förutom bedömningen av de osäkra investeringsutsikterna och konsekvenserna av inflationen också intern förvaltning och inom tillsynen av kapitalmarknaden bland annat investerarinformation och uppföranderegler.
Ränteuppgången ökade bankernas avkastning i en osäker omvärld
Trots de ökade omvärldsriskerna var banksektorn fortsatt kapitalstark i slutet av 2022. Kärnkapitaltäckningsrelationen för banksektorn låg i slutet av december på 17,2 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen på 20,6 % (12/2021: 21,4 %). Banksektorns rörelseresultat blev något svagare än året innan. Den kraftiga ökningen av räntenettot var inte tillräckligt för att kompensera för de övriga intäktsposterna där utvecklingen var svagare än ett år tidigare. Det gjordes emellertid en nedskrivning av engångskaraktär under första kvartalet 2022, vilket delvis förklarade varför rörelseresultatet var mindre än under jämförelseåret.
Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg kvar på en låg nivå. Å andra sidan tyder överföring av krediter mellan de olika nedskrivningsstegen på en ökning av kreditriskerna, särskilt för företags- och bostadsbolagslån. De finländska bankernas beroende av upplåning på marknaden exponerar bankerna för marknadsstörningar och ökade upplåningskostnader. De nyckeltal som speglar banksektorns likviditetsposition översteg myndighetskraven, men de fångar inte upp alla risker som härrör från det osäkra marknadsläget.
Arbetspensionssektorns solvens försvagades i takt med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden
Avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar var negativ (-5,3 %) och låg i linje med den allmänna utvecklingen på finansmarknaden. Arbetspensionssektorns solvensgrad sjönk till 126,9 % (12/2021: 136,2%) i och med att värdet på placeringstillgångarna minskade. Värdeförändringen på placeringstillgångarna speglar framför allt den negativa avkastningsutvecklingen för noterade aktier och obligationer. Avkastningen på illikvida placeringar såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefonder var positiv, vilket balanserade upp utvecklingen av den totala avkastningen. På grund av eftersläpningen i värderingen av placeringarna är det emellertid möjligt att den svaga utvecklingen på aktiemarknaden och effekterna av ränteuppgången delvis kommer att återspeglas i de illikvida placeringarna först under det innevarande året. Arbetspensionssektorns riskbaserade solvensställning sjönk till 1,7 (12/2021: 1,9) då solvenskapitalet minskade i förhållande till solvensgränsen till följd av förluster i placeringsverksamheten. Förändringen i solvensställningen dämpades av den sänkta solvensgränsen, vilket berodde på förändringar i placeringstillgångarnas storlek och riskbenägenhet.
Mycket positiv utveckling av livförsäkringssektorns solvens
Tack vare den högre räntenivån i förening med det sänkta kapitalkravet för marknadsrisk ökade livförsäkringssektorns solvens avsevärt under 2022 och låg på 256,1 % (12/2021: 192,9 %). De stigande marknadsräntorna minskade ansvarsskulden, vilket stärkte företagens kapitalbas.
Avkastningen på livförsäkringssektorns placeringar under 2022 gav ett negativt resultat på -10,0 %, vilket minskade lönsamheten. Både aktier och räntebärande värdepapper gav negativ avkastning, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna fortfarande var stabil. Premieinkomsterna minskade och de utbetalda ersättningarna ökade jämfört med det föregående året. Den höga inflationen och förlustbringande placeringarna inverkade negativt på livförsäkringsrörelsen.
Den branta ränteuppgången stärkte skadeförsäkringssektorns solvens
Skadeförsäkringssektorns solvens stärktes till 301,9 % (12/2021: 242,0 %) och låg 70 procentenheter över genomsnittet för tiden efter införandet av Solvens II-regelverket, dvs. sedan 2016. Den starkare solvensen är en följd av den stärkta kapitalbasen och det minskade solvenskapitalkravet. Ökningen av kapitalbasen förklaras av den branta ränteuppgången, som sänkte marknadsvärdet på ansvarsskulden. Det minskade solvenskapitalkravet speglar prisfallet på placeringsmarknaden, som sänkte solvenskapitalkravet för placeringar och ansvarsskulden.
Avkastningen på placeringarna under januari-december 2022 var negativ och låg på -7,1 %. Bägge de två största placeringskategorierna, dvs. räntebärande värdepapper och aktier, gav förlust. Fastighetsplaceringarna var den enda placeringskategorin som gav vinst. Bortsett från effekten av förändringen i beräkningsgrunderna, försämrades försäkringsrörelsens lönsamhet jämfört med 2021, eftersom stora skador inom egendoms- och avbrottsförsäkringar höjde ersättningskostnaderna. Dessutom ökade ersättningskostnaderna för fordonsförsäkringar och sjukförsäkringar från den lägre nivå som de sjunkit till under pandemin.
Bilagor:
Nyckelord
Kontakter
Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys.
Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9-16.
Om
Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.
Följ Finanssivalvonta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta
Den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark – många osäkerhetsfaktorer i omvärlden kvarstår11.12.2025 09:45:00 EET | Pressmeddelande
Trots förväntningarna har Finlands ekonomi inte tagit fart, fastän bland annat näringslivets förtroende har fortsatt att stiga. Utöver apatin i ekonomin hotas den finansiella sektorns omvärld av de svaga offentliga finanserna, geopolitiska risker och oron kring värdepappersprisernas hållbarhet. Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland var dock fortsatt stark under tredje kvartalet, fastän nedgången i räntenettot ledde till en resultatförsämring. Också arbetspensions- och försäkringssektorerna var fortsatt kapitalstarka tack vare ökade placeringsintäkter, då marknadssentimentet trots riskerna var huvudsakligen fortsatt positivt.
Suomen finanssisektorin vakavaraisuus on vahva – toimintaympäristössä edelleen useita epävarmuustekijöitä11.12.2025 09:45:00 EET | Tiedote
Odotuksista huolimatta Suomen talous ei ole piristynyt, vaikka muun muassa elinkeinoelämän luottamus on jatkanut nousuaan. Talouden apatian lisäksi finanssisektorin toimintaympäristöä uhkaavat julkisen talouden heikko tila, geopoliittiset riskit sekä arvopaperihintojen kestävyyteen liittyvät huolet. Suomen pankkisektorin vakavaraisuus säilyi kuitenkin kolmannelle vuosineljänneksellä vahvana, vaikka korkokatteen lasku heikensi tulosta. Myös työeläke- sekä vakuutussektorit pysyivät vakavaraisina sijoitustuottojen kohentuessa, kun markkinatunnelmat ovat riskeistä huolimatta pysyneet voittopuolisesti myönteisinä.
Capital position of Finnish financial sector is strong – many uncertainties remain in operating environment11.12.2025 09:45:00 EET | Press release
Despite expectations, the Finnish economy has not picked up, although business confidence, among other things, has continued to rise. In addition to economic apathy, the financial sector's operating environment is threatened by the weak state of public finances, geopolitical risks, and concerns about the sustainability of securities prices. The capital position of the Finnish banking sector remained strong in the third quarter, however, even though a decline in net interest income weakened the financial result. The solvency of the employee pension and insurance sectors also remained strong as investment returns improved; despite the risks, market sentiment remained predominantly positive.
Finansinspektionen rekommenderar flera åtgärder för bankerna för att öka säkerheten vid onlinebetalningar – förordningen om omedelbara betalningar ökar snabbheten men också riskerna9.10.2025 10:10:00 EEST | Pressmeddelande
Finansinspektionen rekommenderar flera säkerhetsförbättrande åtgärder för onlinebetalningar för banker verksamma i Finland, som bland annat gäller säkerhetsgränser och bättre övervakning av bedrägerier. Rekommendationerna baserar sig på Finansinspektionens uppföljande bedömning våren 2025 som bland annat undersökte kreditinstitutens kontroller och processer för säkra onlinebetalningar. Genom förordningen om omedelbara betalningar, som träder i kraft i dag den 9 oktober, blir förmedlingen av betalningar i euroområdet snabbare samtidigt som kontrollen av betalningsmottagarna ökar säkerheten.
Finanssivalvonta suosittaa pankeille useita verkkomaksamisen turvallisuutta parantavia toimia – pikamaksuasetus lisää nopeutta mutta myös riskejä9.10.2025 10:10:00 EEST | Tiedote
Finanssivalvonta suosittelee Suomessa toimiville pankeille useita verkkomaksamisen turvallisuutta parantavia toimia muun muassa turvarajoihin ja petosmonitoroinnin parantamiseen liittyen. Suositukset perustuvat Finanssivalvonnan keväällä 2025 tekemään seuranta-arvioon, jossa selvitettiin luottolaitosten verkkomaksamisen turvallisuuteen liittyviä kontrolleja ja prosesseja. Tänään 9.10. voimaanastuvan pikamaksuasetuksen myötä maksujen välitys euroalueella nopeutuu, ja samalla maksunsaajan tarkistus lisää turvallisuutta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum