Suomen ympäristökeskus

Syke Policy Brief: Biodiversitetsförlusten kan bekämpas med restaurering

Dela
I EU bereds en förordning om restaurering och även Finland förbereder sig på att verkställa den. Restaurering av vattendrag, myrmarker och skogar reparerar sådana skador på den biologiska mångfalden som orsakats av människan. Det är absolut nödvändigt att stoppa naturförlusten för att trygga ekosystemens och människornas välbefinnande. I sin nya publikation Syke Policy Brief beskriver Finlands miljöcentral hurdana behov av restaurering som finns i Finland och vilken nytta man kan uppnå med restaureringsåtgärderna.

Genom restaurering eftersträvas återställande av en ekologiskt försämrad eller skadad livsmiljö till ett mer gynnsamt tillstånd med tanke på den biologiska mångfalden. Restaureringen av livsmiljöer återställer ekosystemens funktioner, vilka är en förutsättning för hållbarheten i hela vårt samhälle. Restaureringen främjar också ekosystemens resiliens, alltså återhämtningsförmåga, till exempel efter översvämningar, torka eller insektsskador.

”Restaureringen blir effektivast när man ställer upp nationella, mätbara mål som alla samhällssektorer förbinder sig till. För att restaureringen ska lyckas är det viktigt att markägarna, företagarna, medborgarna och myndigheterna alla är delaktiga. Dessutom behöver man få med sig de branscher som orsakar de skador som ska repareras genom restaureringen”, framhåller Sykes generaldirektör Leif Schulman.

”Med hjälp av restaureringsåtgärderna kan man reparera skador som människan orsakat naturen, men restaurering på ett ställe ger inte rätt att förstöra naturen på ett annat ställe. Man kan också säga att det i praktiken alltid är billigare och effektivare att skydda och bevara ett gott tillstånd än att reparera skador som uppstått”, betonar Sykes forskningsdirektör Eeva Primmer.

I Finland behövs helhetsbetonad restaurering

”Av Finlands skogsnaturtyper är 76 procent hotade, varför det är förståeligt att behovet av restaurering och skydd är omfattande trots att skogen till ytan är anmärkningsvärt stor”, säger specialplanerare Aija Kukkala på Syke. Naturen i myrmarkerna har lidit av dikning och annat nyttjande, vilket lett till att 60 procent av myrmarkerna inte längre befinner sig i ett naturligt tillstånd 60 procent av myrmarkernas inte längre befinner sig i ett naturligt tillstånd. Av inlandsvattnens naturtyper är vattendragen och källområdena de mest hotade. Sammantaget är 20 procent av inlandsvattnens naturtyper hotade.

”För att återställandet ska lyckas är det viktigt att åtgärderna inriktas på tillräckligt stora helheter. Till exempel kan planering av nivån på hela avrinningsområden säkerställa att skogsdikning i ett vattendrags övre lopp inte äventyrar vattendragets tillstånd i dess nedre lopp”, fortsätter Kukkala.

I södra Finland är behovet av restaurering stort, eftersom största delen av naturen där är utsatt för hårt användningstryck. Av alla bäckfåror i Södra Finland är endast 1 procent naturliga. Orsaken till att bäckarna är i dåligt skick är markanvändningen i avrinningsområdet. I synnerhet skogsdikning och avverkning har förändrat bäcknaturens tillstånd.

För att bäckarna ska kunna restaureras krävs att styrmedlen förändras. Bestämmelserna om dikning i vattenlagen måste utvecklas i en miljövänligare riktning och skogslagen ändras så att en tillräckligt bred trädbevuxen skyddszon, som tryggar bäckarnas och strandskogarnas naturvärden, krävs kring alla bäckar, rännilar och källor. Genom lagstiftning bör markägarna åläggas att på sin mark utöka sådana strukturella särdrag som ökar naturtillståndet, såsom sparträd och rötträd. Skogsägarna är vanligen villiga att skydda småvatten i sina egna skogar.

Effekterna måste följas upp systematiskt

”Det räcker inte med att bara genomföra restaureringsåtgärderna. Det är viktigt att följa upp de återställda områdena också på lång sikt för att man ska kunna bedöma effekterna och få en helhetsbild, eftersom effekterna och nyttan av restaureringen framträder med fördröjning”, påpekar specialforskare Saija Koljonen från Syke.

”Dessutom är uppgifterna för närvarande utspridda både när det gäller de objekt som ska restaureras och åtgärderna för restaurering. I praktiken bör åtgärderna för restaureringen, resultaten av uppföljningen och effekterna på naturen sammanställas för att man ska få en uppfattning om den regionala inriktningen”, fortsätter Koljonen.

Det behövs metoder för att penningmässigt bedöma fördelarna med restaurering. ”Det lönar sig att jämföra fördelarna med de kostnader som en försämrad livsmiljö medför. Vid bedömningen av nyttan och kostnaderna är det viktigt att också identifiera vilka som drar nytta av restaureringen och vilka som betalar för den. Även om det är svårt att uppskatta den ekonomiska nyttan med restaurering, bör man satsa på att utveckla metoderna”, påpekar Eeva Primmer. Restaureringen ökar kvantiteten av och kvaliteten hos den nytta som naturen ger människan.

Finansieringen av restaureringen bör bygga på naturskyddsvärdet

Restaureringsåtgärderna, hur de placeras och prioriteras på ett ändamålsenligt sätt, bör styras genom lagstiftning och dessutom med hjälp av stödpolitik. ”Inom de gränser som anges i EU:s stödregler bör stödet vara baserat på objektets nationella värde och naturskyddsvärde i landskapet. Samtidigt bör stödets storlek vara beroende av den uppnådda nyttan med restaureringen”, säger specialforskare Minna Pappila på Syke och fortsätter:

”I samband med projekt som förändrar naturen skulle principen att den som orsakar en skada betalar för den uppmuntra till färre olägenheter och med hjälp av kompensationsskyldigheten skulle restaureringen kunna riktas dit, där den är som mest kostnadseffektiv.”

I fortsättningen skulle marknaden för ekologisk kompensation kunna inbringa finansiering för restaurering och bevarande av ett gott tillstånd i naturen från den privata sektorn. De nya verksamhetsmodellerna och innovationerna för restaurering skapar arbetsplatser och ett bredare miljöansvar kan förbättra konkurrenskraften.

Syke Policy Brief: Biodiversitetsförlusten kan bekämpas med restaurering (Issuu.com)

Ytterligare information

Specialforskare Saija Koljonen (restaurering, vattenmiljö), Syke
fornamn.efternamn@syke.fi tfn 0295 251 791

Specialplanerare Aija Kukkala (restaurering, skyddsområden), Syke
fornamn.efternamn@syke.fi tfn 0295 251 244

Specialforskare Minna Pappila (lagstiftning, biologisk mångfald), Syke
fornamn.efternamn@syke.fi tfn 0295 252 233


Alla Syke Policy Brief-publikationer (Issuu.com)

Publikationerna Syke Policy Brief är ställningstaganden som riktas till beslutsfattare och experter. I dem presenteras SYKEs ståndpunkt och rekommendationer om någon aktuell fråga kortfattat med motiveringar.

 

Nyckelord

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Länkar

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.  

 

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Observationerna av cyanobakterier har ökat något i insjöarna11.7.2024 14:50:43 EEST | Tiedote

Observationerna av cyanobakterier har ökat något i insjöarna i hela landet och observationer har gjorts ända till Lappland. På öppet hav finns det nu cyanobakterier i Finska viken och Skärgårdshavet, i södra Bottenhavet håller cyanobakterier på att utvecklas. I kustområdet har cyanobakterier fortfarande observerats huvudsakligen vid Nylands och Egentliga Finlands kuster och antalet observationer har knappt förändrats alls.

Slight increase in blue-green algae observations in inland waters11.7.2024 14:40:48 EEST | Press release

Blue-green algae observations have increased slightly throughout the country, and observations have been made even in Lapland. Blue-green algae now occur in the Gulf of Finland and the Archipelago Sea. In the southern part of the Bothnian Sea blue-green algae are just developing. Blue-green algae have still been observed in the coastal area, mainly on the coasts of Uusimaa and Southwest Finland, and the number of observations has not changed much.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye