EMBARGO: Republikens president Sauli Niinistös tal vid avslutningen av riksdagens valperiod den 29 mars 2023

Får publiceras den 29 mars 2023 kl. 14.15 eller när talet har hållits

Med reservation för ändringar

Ärade talman, ärade representanter för Finlands folk

”Det finns två typer av framtidsprofeter. De som inte vet, och de som inte vet att de inte vet.” Kanske vi kan instämma i detta uttalande. När den valperiod som nu avslutas inleddes våren 2019 visste ingen vad som skulle komma att hända. Det hände mycket, till och med för mycket: både corona och krig.

Jag vill tacka er, bästa ledamöter. Ni har gång på gång haft det tufft. Men om vi tittar tillbaka så har rim och reson gällt i alla lägen. Demokratin har fungerat också under mycket exceptionella förhållanden. Tiden med coronarestriktioner krävde säkert både kreativitet och flexibilitet för att säkerställa riksdagens verksamhet.

Jag värdesätter högt de möten vi har haft med olika utskott. Under er period har vi haft sammanlagt ett trettiotal möten. Ni har artigt tackat för våra möten och sagt att ni värdesätter dem. Jag har svarat och svarar nu, inte bara för att vara artig, att för mig har våra möten varit ett tillfälle att utbyta tankar och idéer och de har stärkt mig i mina uppdrag.

Ute i världen är Finland känt som en fungerande folkmakt. En stark och livskraftig demokrati. Det är den verklighet vi ser och den verklighet vi skapar, både i val och mellan val. Detta budskap kommer jag att lyfta fram senare i dag vid det demokratitoppmöte på distans som Förenta staternas president Joe Biden står värd för.

* * *

Denna riksdag går till historien för att ha ansökt om och för att ha godkänt Finlands medlemskap i Nato. Det var ytterst viktigt att hela riksdagen fick ingående information och en förståelse för vad detta steg innebär. Och att vi tog steget tillsammans.

Finland gjorde sin andel för att bli medlem i Nato från början till slut under denna riksdag. Nu ser även de sista ratificeringarna ut att bli verklighet så att den nya riksdagen inleder sitt arbete i ett land som är medlem i Nato.

I och med Natomedlemskapet maximerar Finland sin egen säkerhet. Samtidigt svarar vi för vår del för alliansens säkerhet. Det är inte till förfång för någon. Säkerhet behöver inte vara ett nollsummespel.

Det är också skäl att komma ihåg att Natomedlemskapet inte gör Finland större än vad det är. Medlemskapet ger ökad säkerhet, men det är inte alltomfattande. Den finländska starka viljan behövs fortfarande. Både viljan att leva i fred och viljan att hålla fast vid det som är vårt.

* * *

Vi lever nu i en geopolitiskt oförutsägbar, till och med farlig tid. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som har pågått i över ett år, är det mest påtagliga beviset på detta. Vi får dagligen också andra nyheter om den skärpta stämningen i de internationella relationerna.

Under dessa omständigheter är det mycket viktigt att likasinnade demokratier håller nära kontakt med varandra. Det är viktigt för vår säkerhet och för våra värderingar. Och det har vi lyckats mycket bra med under det gångna året.

Men vi får inte låta den västerländska enigheten leda till illusioner. När jag har talat här har jag ofta varnat för att känslan av att ens egna tänkesätt och talanger är överlägsna kan vara vilseledande. Att det inte är en självklarhet att andra vill följa vårt exempel. Vi är kanske några miljarder människor som kallas för det västerländska samhället. Men hur är det med alla andra miljarder människor? Hur förhåller vi oss till dem?

Världsmodellen håller på att förändras. Ännu vet vi inte hur relationen mellan Förenta staterna och Kina kommer att arta sig. Det står klart att vi inte helt kan undgå motsättningar mellan stormakterna. Men en värld som är kraftigt uppdelad i block kan inte vara i någons intresse. För att inte tala om öppna konfrontationer mellan blocken.

Vi måste söka avspänning i det som förenar. Vi lever alla på en och samma planet. Om klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald glider oss ur händerna är det ingen som vinner. Det är till förfång för oss alla.

* * *

Det fullskaliga krig som pågår i Europa har satt sina spår i oss alla. Det har också skärpt både sinnen och tonlägen. Vi behöver naturligtvis hållfasthet. Stödet till Ukraina måste fortsätta. Likaså måste vi fortsätta att beslutsamt stärka och trygga vår egen försvarsförmåga.

Det finns inget rum för mjukhet i en tid som denna. Men hårdhet får inte bli ett självändamål. Den berättigade kampen mot det onda får inte göra oss onda. Fredsvilja och försoning – dessa ord är för närvarande inte populära i internationella relationer. Naiva får vi förstås inte vara. Men borde inte målet vara fred i världen?

En sanning som gäller i alla krig är att diplomati behövs senast när vapnen slutligen har tystnat. Hur djup klyftan att överbrygga än må vara. I annat fall kommer inte ens en fred uppnådd med stora uppoffringar att bestå.

Jag vill betona att jag inte talar om någon plötslig lösning på kriget i Ukraina. Den enda rättvisa freden är en fred som Ukraina självt upplever som berättigad. Att freden håller måste i sinom tid garanteras av det internationella samfundet. En sådan fred är än så länge inte i sikte. Vi får vara beredda på att Ukrainas försvarskamp kommer att fortsätta en lång tid framöver.

* * *

Den pågående valkampanjen har varit intensiv och tidvis tillspetsad. Kanske det är utmärkande för den tid vi lever i. Men i ett flerpartisystem är det bra att minnas att man inte ensam, på tumanhand eller knappast ens på tremanhand kan bilda en så stark regering som behövs. Just i den tid vi lever i är det särskilt viktigt att snabbt kunna samarbeta genast när riksdagsperioden inleds, redan innan en regering har bildats. Därför är det värt att värna om försoningens frö.

Till demokratins kärna hör även respekten för valfriden. Hat, hot eller våld stigmatiserar och förnedrar bara förövaren.

Jag slutar där jag började. Världshändelserna kommer otvivelaktigt att fortsätta vara oförutsägbara. Även i inrikesfrågor ställs vi oundvikligen inför svåra val.

Inte heller nu vet vi vad som kommer att hända. Det kan hända mycket, till och med för mycket. Men vi vet av erfarenhet att vår demokrati bär oss vid behov också över svåra tider.

* * *

Jag vill tacka riksdagen för dess värdefulla arbete för nationens bästa och förklarar riksdagens arbete avslutat för denna valperiod.