Tillväxttakten för utestående bostadslån är exceptionellt långsam

I februari 2023 mattades årstillväxten i hushållens utestående bostadslån[1] (107,9 miljarder euro) av till 0,6 %, när den ännu vid motsvarande tid för ett år sedan var 3,8 %. Årstillväxttakten har mattats av på grund av mindre utbetalningar av bostadslån. I februari 2023 minskade det utestående beloppet av investeringsbostadslån (8,7 miljarder euro) med 0,1 % jämfört med ett år tidigare, när det ännu i mars 2022 ökade med nästan 8 %. Också tillväxten (0,7 %) i det utestående beloppet av ägarbostadslån (99,1 miljarder euro) har mattats av betydligt.
Intresset för nya bostadslån var fortsatt lågt i februari. I februari 2023 utbetalades nya bostadslån för 980 miljoner euro. Utbetalningarna av bostadslån har senast varit mindre 2003. Genomsnittsräntan på nya utbetalda bostadslån var 3,80 % i februari 2023. Genomsnittsräntan på nya investeringsbostadslån (4,05 %) var högre än genomsnittsräntan på ägarbostadslån (3,78 %).
I februari 2023 var 95 % av de nya bostadslånen bundna till Euribor. Övriga referensräntor används i liten utsträckning som referensränta för bostadslån. I och med att räntorna gått upp har intresset för den vanligaste referensräntan, 12 månaders Euribor, minskat medan intresset för kortare Euriborräntor har ökat. I februari 2023 var 60 % av de nya bostadslånen bundna till 12 månaders Euribor, 18 % till 6 månaders Euribor och 17 % till 3 månaders Euribor. Genomsnittsräntan på nya bostadslån som bundits till 12 månaders Euribor var 4,10 %, 6 månaders Euribor 3,59 % och 3 månaders Euribor 3,14 %.
Enligt en särskilt enkät till bankerna var 25 % av de utestående bostadslånen[2] skyddade mot stigande räntor med en separat ränteskyddsprodukt. Dessutom var 2,5 % av de utestående bostadslånen[3] lån med fast ränta. Ränteskydden bidrar till att dämpa uppgången i genomsnittsräntan på utestående bostadslån. Vid utgången av februari 2023 var genomsnittsräntan på utestående bostadslån 2,38 %.
Utlåning
Av utlåningen till de finländska hushållen bestod 16,9 miljarder euro av konsumtionskrediter och 18,2 miljarder euro av övriga lån vid utgången av februari 2023.
De finländska företagen lyfte i februari nya lån[4] för 1,4 miljarder euro, varav bostadsbolagslånen utgjorde 390 miljoner euro. Genomsnittsräntan på nya företagslån sjönk från januari och var 4,21 %. Det utestående beloppet av lån som beviljats finländska företag uppgick vid slutet av februari till 104,7 miljarder euro, varav andelen lån till bostadsbolag utgjorde 42,6 miljarder euro.
Inlåning
Inlåningen från hushållen i Finland uppgick totalt till 110,2 miljarder euro vid slutet av februari 2023 och genomsnittsräntan var 0,35 %. I beloppet ingick inlåning över natten för 99,4 miljarder euro och tidsbunden inlåning för 5,2 miljarder euro. De finländska hushållen tecknade i februari nya tidsbundna inlåningsavtal för 970 miljoner euro. Genomsnittsräntan på ny tidsbunden inlåning var i februari 2,20 %.
Närmare upplysningar lämnas av
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi,
Ville Tolkki, telefon 09 183 2420, e-post: ville.tolkki(at)bof.fi.
Nästa månadspublicering 3.5.2023 kl. 10.
Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik2/.
[1] En del av bankerna redovisade förändringar i marknadsvärdet på ränteskydd i balansposten enligt ränteskyddsavtalet mellan banken och kunden. När räntorna steg minskade värdeförändringar på ränteskydd som redovisats under utestående bostadslån beloppet av de aktuella bankernas utestående bostadslån. På grund av en ändring i rapporteringen har dessa poster i uppgifterna för december 2022 inte längre rapporterats i balansposten enligt ränteskyddsavtalet. I den senaste publikationen har ändringen i fråga om utestående bostadslån beaktats i rapporteringshistorian från och med 2022M03. Ändringen ökade de utestående bostadslånen i mars–november 2022.
[2] Vid utgången av juni 2022.
[3] Vid utgången av juni 2022.
[4] Exkl. konto- och kortkrediter.
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Kutsu medialle: Kiinan talouden ennusteen julkaisu vuosille 2025–20274.11.2025 10:54:07 EET | Kutsu
Miten Kiinan talouskasvu kehittyy lähivuosina? Miten Kiinan kehitys linkittyy muutoksiin maailmantaloudessa? Suomen Pankin nousevien talouksien tutkimuslaitos BOFIT esittelee Kiinan talouden ennusteen vuosille 2025–2027 maanantaina 10.11.2025 klo 13.00–15.30 järjestettävässä BOFIT Kiina-tietoiskussa.
Kutsu medialle: Kansainvälinen valuuttarahasto esittää arvionsa Suomen taloudesta3.11.2025 13:01:16 EET | Kutsu
Kansainvälisen valuuttarahaston (IMF) Suomessa vierailevan valtuuskunnan johtaja Alex Pienkowski esittelee IMF:n laatiman Suomen taloutta koskevan arvion lehdistötilaisuudessa maanantaina 10.11.2025 klo 15.30. Tilaisuus järjestetään etätapahtumana Washington D.C:stä. IMF:n valtuuskunnan englanninkielinen lausunto julkaistaan lehdistötilaisuuden alkamisajankohtana sekä IMF:n että Suomen Pankin verkkopalveluissa. Lausunto edustaa IMF:n asiantuntijoiden arvioita ja näkemyksiä. IMF laatii lausunnosta tiivistelmän, josta Suomen Pankki julkaisee epävirallisen käännöksen suomeksi ja ruotsiksi. Valuuttarahasto arvioi jokaisen jäsenmaansa taloustilannetta säännöllisin välein. Vierailun aikana IMF:n valtuuskunta keskustelee Suomen taloudesta eri viranomaisten, tutkimuslaitosten ja muiden tahojen kanssa. Suomen Pankki vastaa Suomen suhteista Kansainväliseen valuuttarahastoon ja hoitaa IMF:n valtuuskunnan vierailun järjestelyt. IMF:n Suomen vierailun aikana tiedotusvälineiden edustajat kutsutaan v
Eurosystemets penningpolitiska beslut30.10.2025 15:20:48 EET | Beslut
ECB-rådet beslutar om penningpolitiken i euroområdet. ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade.
EKP:n rahapoliittisia päätöksiä30.10.2025 15:20:48 EET | Päätös
EKP:n neuvosto päättää euroalueen rahapolitiikasta. EKP:n neuvosto päätti tänään pitää EKP:n kolme ohjauskorkoa ennallaan.
Eurosystemet mot nästa fas av projektet för digital euro30.10.2025 12:01:42 EET | Beslut
ECB-rådet har i dag beslutat att gå vidare mot nästa fas i projektet för en digital euro. Detta beslut följer på det framgångsrika slutförandet av förberedelsefasen, inlett av Eurosystemet i november 2023, vilket lade grunden för utgivning av en digital euro.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

