Sjukfrånvaro inom kommunsektorn i kraftig ökning

​Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 22.5.2023

År 2022 ökade sjukfrånvaron oberoende av yrke, kön eller åldersgrupp, trots att de första coronaåren 2020 och 2021 ännu inte avspeglades i en ökad sjukfrånvaro.

Kommunalt anställda var i genomsnitt 20,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom, vilket jämfört med året innan är fyra dagar mer.

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt sjukfrånvaron bland anställda sedan 2000. Statistiken grundar sig på arbetsgivarnas registeruppgifter. Kommun10-undersökningen omfattar all frånvaro som beror på egen sjukdom, räknat från första sjukfrånvarodagen, men undersökningen innehåller inte uppgifter om orsaken till sjukfrånvaron.

– Det är sannolikt att den nu upptäckta ökningen beror på frånvaro orsakad av coronavirussjukdom, säger ledande forskare Jenni Ervasti på Arbetshälsoinstitutet.

Den slutsatsen kan man dra av Folkpensionsanstaltens statistik över sjukdagpenning som innehåller uppgifter om sjukfrånvaro som varat i över nio dagar och om orsaken till frånvaron.

– Frånvaro till följd av coronavirussjukdomar ökade enligt Folkpensionsanstaltens statistik år 2022. Däremot höll sig sjukdagpenningar som beviljats för psykiska störningar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och sjukdomar i andningsvägarna på samma nivå som året innan, berättar Jenni Ervasti .

Mest frånvaro förekom i yrken inom vårdbranschen

Yrken inom vårdbranschen håller fortfarande täten i fråga om sjukfrånvaro: lärare inom småbarnspedagogiken, lärare, familjedagvårdare, lokalvårdare, närvårdare, barnskötare, skolgångsbiträden och hemvårdare var borta från arbetet på grund av egen sjukdom i mer än 25 dagar i snitt år 2022.

Minst frånvaro på grund av egen sjukdom förekom bland chefer, specialsakkunniga, ekonomisekreterare och informatörer (i genomsnitt 9–11 dagar).

Jämfört med året innan ökade sjukfrånvaron proportionellt sett mest bland parkanställda, hemvårdare, brandmän och väktare, chefer inom utbildningsväsendet, lokalvårdare, barnskötare och lärare inom småbarnspedagogiken.

Flest insjuknade, granskat enligt åldersgrupp, fanns bland personer under 30 år, och skillnaderna mellan åldersgrupperna har inte ökat sedan i fjol. 

Sjukfrånvaro förekom inom alla yrkesgrupper år 2022

Andelen med noll sjukfrånvarodagar minskade i alla yrkesgrupper inom kommunsektorn år 2022. Övergången till distansarbete och färre kontakter under de tidigare coronaåren hade ökat den andel anställda som under året inte varit borta från arbetet en enda dag på grund av egen sjukdom.

Andelen anställda med noll dagar sjukledighet uppgick till 29 procent år 2021 och endast 16 procent år 2022.

– Minst en sjukfrånvarodag förekom oftast i arbeten där det förekommer täta mänskliga kontakter såsom inom hälso- och sjukvård, socialarbete, småbarnspedagogik, undervisning och räddningsväsendet. Orsaken här är antagligen också frånvaro på grund av coronavirussjukdom, säger Ervasti.

Sjukfrånvaron har ökat inom alla yrkesgrupper.

– Jämfört med tidigare år minskade andelen anställda med noll sjukfrånvarodagar mest bland personer i chefspositioner där noll sjukfrånvarodagar fortfarande förekommer mest jämfört med många andra arbetsuppgifter.

Läs mer

• Information om sjukfrånvaro inom kommunsektorn finns i Arbetshälsoinstitutets tjänst Arbetslivskunskap på adressen: Sjukfrånvaron i kommuner i Finland | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
• Materialet finns på finska, svenska och engelska.
• Folkpensionsanstaltens statistik över sjukdagpenning 2022 (på finska): Sairauspäivärahat jatkavat kasvu-uralla – vuonna 2022 koronavirus näkyi aiempaa selvemmin sairauspäivärahaa saaneiden määrässä | FPA:s faktaportal (tietotarjotin.fi)
• Bifogad figur 1: Utveckling av sjukfrånvaro enligt yrkesgrupp. Personal på heltid. Kommun10-undersökningen, Arbetshälsoinstitutet.

Kommun10-undersökningen

• Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal.
• I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.
• Sjukfrånvaron bland fler än 90 000 kommunalt anställda följs på årsnivå i arbetsgivarnas personalregister med hjälp av en enhetlig beräkningsmetod genom att ställa de realiserade sjukfrånvarodagarna i proportion till utförda årsverken.
• Denna statistik innehåller inte information om orsakerna till sjukfrånvaro.
• Statistiken för en kommun 2021 och statistiken för en annan kommun 2022 måste utelämnas i det totala resultatet.

Mer information

• Jenni Ervasti, johtava forskare, FD, docent, jenni.ervasti@ttl.fi, +358 30 474 2806