Sju riksdagsledamöter eller ersättare lämnade inte in sin redovisning av valfinansieringen inom utsatt tid. Största delen, 266 personer, skötte dock sin lagstadgade skyldighet i tid. Måndagen den 5 juni var den sista dagen att lämna in redovisningen av valfinansieringen vid riksdagsvalet till Statens revisionsverk.

"Detta var det fjärde riksdagsvalet där revisionsverket övervakar valfinansieringen. Med tanke på det demokratiska systemet så är det viktig att de som röstar har tillgång till information beträffande valfinansieringen och att någon övervakar att lagen eferföljs", säger ledande redovisningsrevisor Pontus Londen vid revisionsverket.

Härnäst tar revisionverket kontakt med dem som ännu inte lämnat in sin redovisning. Därutöver begär revisionsverket av alla de redovisninsskyldiga kampanjkontotdrag eller andra mostvarande utredningar samt granskar de gjorda redovisningarna.

Enligt informationen i nuläget kostade den största kampanjen vid riksdagsvalet 136 739 euro och den genomfördes i Helsingfors valkrets. Den minsta kampanjen för att bli riksdagsledamot eller ersättare kostade 0 euro.

Storleken på valfinansieringen vid riksdagsvalet 2023 uppgår enligt nuvarande uppgifter i sin helhet till sammanlagt cirka 10,2 miljoner euro, men beloppet preciseras när alla redovisningar har tagits emot och kontrollerats.

Övervakarna vid valfinansieringstillsynen kontaktar de som ännu inte har lämnat in sin redovisning. Om redovisningen trots uppmaningar inte lämnas in, inleds en vitesprocess. Vitet är 5 000 euro. En vitesprocess har tidigare inletts i flera val, men hittills har de redovisningar som saknats alltid erhållits innan vite dömts ut.

På webbplatsen för valfinansieringen kan man bland annat söka information om inlämnade redovisningar per valkrets och parti samt se vem som ännu inte har lämnat in sin redovisning.