Ta klivet in i Nordens susande skogar i Tavastehus slott – den nya utställningen berättar om skogarnas kungligheter

Utställningen Skogarnas kungligheter berättar om det finska folkets tusenåriga förhållande till björnen, älgen, vargen och lodjuret. Denna kvartett har fruktats och respekterats, men även jagats och avbildats i både dekorations- och bruksföremål. De har spelat huvudrollen i många sagor och deras kroppsdelar har använts som magiska föremål.

Finlands nationalmuseums omfattande samlingar och Museiverkets arkeologiska samlingar utgör grunden för utställningen. Ett av utställningens äldsta objekt är ett älghuvud som hittats i Säkkijärvi. Bredvid det visas en mycket sällsynt älgformad stenyxa som hittades i Kuusamo för ungefär en månad sedan.

Dessa två älghuvud är så lika varandra att de kan ha tillverkats av samma stensmed. Båda härstammar från slutet av stenåldern, från 2000-talet eller början av 1000-talet f.v.t. Med tanke på det nyligen hittade älghuvudets estetiska och tekniska utformning kan det anses som ett av detta årtusendes mest betydande fynd som gjorts i Finland.

Skogarnas kungligheter är fortfarande betydelsefulla

Björnen, vargen, älgen och lon har alltid förknippats med en speciell kraft, och de är fortfarande en del av mytologin och övertygelser.

Under tidens gång har de också fått smeknamn, en stor del av vilka fortfarande är i bruk. ”Förutom namn som symboliserar kraft, till exempel namnen på finska isbrytare eller basketlandslaget Vargflocken har även djurrelaterade ordspråk och mångsidiga eufemismer vitaliserat det finska språket. Förr i tiden användes olika smeknamn och eufemismer eftersom man trodde att man kallar på djuret om man säger dess riktiga namn högt”, berättar utställningsproducent Emma Eskola från Finlands nationalmuseum.

På utställningen visas föremål relaterade till vanor och traditioner. Man kan bekanta sig med bland annat öronträn och ögonlappar som användes i jaktfester för att djuret inte skulle få veta vem som dödade det. Jaktfester ordnas ännu i dag och en del av de övriga traditionerna är fortfarande vid liv, men deras betydelse har förändrats. Förr i tiden innehöll de religiösa ritualer vars syfte var att blidka det dödade djurets själ.

På utställningen visas även mindre kroppsdelar, såsom björntänder och -klor, som ansågs ha en speciell kraft. De användes som skyddande amuletter från järnåldern till 1800-talet. Tänder fästes på bältet och klor gömdes under kudden för att skydda människan mot onda krafter.

”Björnen är dock den enda i denna kvartett som har fått ett snällare rykte via nallebjörnar. Denna aspekt tas upp i utställningens nallekavalkad”, berättar Eskola.

En nästan tre meter lång kappa av tallkottar och djur som tittar rakt mot besökaren

Skogarnas kungligheter inspirerar nutida konstnärer på samma sätt som de inspirerade klippmålarna redan på stenåldern. På utställningen visas konstverk av skulptör, miljökonstnär Jenni Tieaho som inspirerats av skogsmyter och den finska mytologin. De omfångsrika konstverken har gjorts av bland annat vide och näver, och den nästan tre meter långa kappan som finns med på utställningen har gjorts av tallkottar.

Ytterligare visas den 26-åriga Ossi Saarinens naturfotografier som har blivit enormt populära i sociala medier. Saarinen fotograferar djur i sina egna livsmiljöer. I hans verk kommer skogens djur häpnadsväckande nära och verkar titta rakt mot besökaren.

För utställningen förvandlas utställningslokalen i Tavastehus slott till en stämningsfull skog där man kan höra vinden susa. ”Utställningen har en stark stämning. Vi hoppas att den skapar glädje och hjälper besökare att hitta skogsdjurens betydelsefullhet på ett nytt sätt”, säger utställningschef Minerva Keltanen.

Utställningen Skogarnas kungligheter är avsedd för besökare i alla åldrar, alla som har läst sagor och alla som fascineras av övertygelser och mytologi.

På utställningen finns det även föremål lånade från Finlands Jaktmuseum, Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Ruovesi kommun och Finska Litteratursällskapet.