Sysselsättningen har ökat betydligt i samband med höjningen av pensionsåldern – men det har också arbetslösheten och arbetsoförmågan

Undersökningen granskar hur höjningen av åldern för ålderspensionen har påverkat andelen personer som är ålderspensionerade, sysselsatta, arbetslösa, sjukpensionerade eller på annat sätt utanför arbetslivet, räknat mellan den gamla och den nya pensionsåldern.
Föremål för undersökningen var alla finländare födda mellan 1954 och 1956. Den lägsta åldern för ålderspension för personer födda år 1954 var 63 år, för dem som är födda år 1955 var den 63 år och 3 månader och för dem som är födda år 1956 var den 63 år och 6 månader.
Efter att pensionsåldern höjts med tre månader hade andelen av personer i undersökningen som var ålderspensionerade sjunkit med i genomsnitt 37 procentenheter, räknat mellan den gamla och den nya pensionsåldern. Ungefär hälften av denna minskning i ålderspensionering kan ses i en ökning av sysselsättningen.
– Efter att pensionsåldern höjts med tre månader hade andelen av personer i undersökningen som arbetade ökat med i genomsnitt 20 procentenheter till 49 procent, vilket betyder att sysselsättningsgraden var 1,7 gånger så stor som tidigare. Största delen av ökningen kan förklaras av att sysselsatta personer har stannat kvar på sitt jobb längre än förut, konstaterar nationalekonom Satu Nivalainen på PSC.
En tre månaders höjning av pensionsåldern har skjutit upp utträdet ur arbetslivet med 0,6 månader och en sex månaders höjning för sin del med 1,6 månader.
Sysselsättningen har ökat främst inom den privata sektorn och hos lägre utbildade
Sysselsättningen har ökat mer inom den privata sektorn än inom den offentliga. En tre månaders höjning av pensionsåldern har nästan fördubblat andelen sysselsatta inom den privata sektorn, jämfört med tiden före pensionsreformen. Andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn är å sin sida 1,4 gånger så stor som tidigare.
Sysselsättningen bland de lägre utbildade personerna har ökat mer än bland de högre utbildade som deltog i undersökningen. Bland dem som har utbildning på grundskolenivån har sysselsättningen fördubblats. Hos de som har en högre högskoleexamen har den ökat med 1,3 gånger.
– En avsevärt större andel av de högre utbildade och av dem som arbetade inom den offentliga sektorn hade arbetat längre än minimipensionsåldern redan innan reformen. I och med detta har reformens sysselsättningseffekter inom den offentliga sektorn och hos högutbildade förblivit små, beskriver Nivalainen.
Också arbetslöshet och sjukpensionering har ökat
Även om sysselsättningsgraden vuxit märkbart på grund av pensionsreformen har också antalet arbetslösa, sjukpensionerade eller personer som befinner sig utanför arbetskraften ökat märkbart.
Enligt Nivalainen har den ökade arbetslösheten och arbetsoförmågan närmast berott på att personer förblivit i samma situation som innan pensionsåldern höjdes i en längre tid. Ändå har var tionde av de sysselsatta som hade kunnat pensionera sig om pensionsåldern inte höjts blivit arbetslösa eller på annat sätt lämnat arbetslivet.
– Den höjda pensionsåldern har lett till besparingar i pensionskostnader och ökade skatteinkomster, men samtidigt har också kostnaderna för sjukpensionernas och social trygghet ökat, summerar Nivalainen pensionsreformens ekonomiska effekter.
Forskningspublikation: Vuoden 2017 eläkeuudistus: Vanhuuseläkeiän nousun vaikutus työllisyyteen ja muihin työmarkkinatiloihin
Närmare:
Nationalekonom Satu Nivalainen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen@etk.fi
Nyckelord
Bilder


Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Mer än hälften av finländarna i arbetsför ålder sparar för pensionstiden – sparandet har ökat speciellt bland yngre28.4.2025 07:00:00 EEST | Pressmeddelande
Privat sparande för pensionstiden har blivit klart vanligare under de senaste tio åren. Över hälften av 25–67-åringarna sparade eller hade sparat för pensionärstiden år 2024, framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande enkätundersökning.
Yli puolet työikäisistä säästää eläkeaikaa varten – etenkin nuorten säästäminen lisääntynyt28.4.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten on yleistynyt selvästi kymmenen viime vuoden aikana. Yli puolet 25–67-vuotiaista säästi tai oli säästänyt eläkeikää varten vuonna 2024, ilmenee Eläketurvakeskuksen (ETK) laajassa kyselytutkimuksessa.
Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Finländarna i spetsen23.4.2025 09:00:00 EEST | Pressmeddelande
År 2024 var överraskande bra för pensionsfondernas placeringar på olika håll i världen. I en internationell avkastningsjämförelse gjord av Pensionsskyddscentralen (PSC) översteg den genomsnittliga realavkastningen långtidssiffrorna. De finländska pensionsfonderna placerade sig bland de bästa i sin serie.
Eläkerahastojen kansainvälinen tuottovertailu: Suomalaiset kipusivat kärkipaikoille23.4.2025 09:00:00 EEST | Tiedote
Eläkerahastojen sijoitusvuosi 2024 oli yllättävän hyvä eri puolilla maailmaa. Eläketurvakeskuksen (ETK) tekemässä kansainvälisessä tuottovertailussa keskimääräinen reaalituotto nousi yli pitkän aikavälin lukemien. Suomalaiset eläkerahastot sijoittuivat omassa sarjassaan parhaimpien joukkoon.
Upp till 40 procent av årskullen tar ut partiell ålderspension före pensionsåldern3.4.2025 07:30:00 EEST | Pressmeddelande
Partiell förtida ålderspension har ökat avsevärt i popularitet de senaste åren. Cirka 20 procent av dem som är födda 1956 tog ut pension före pensionsåldern, medan motsvarande andel av dem som är födda 1959 redan var 40 procent, visar Pensionsskyddscentralens nya undersökning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum