Forskning: Över hälften av brotten i den digitala världen anmäls inte till myndigheterna

I undersökningen Barometern för digital säkerhet framkom att 20 procent av alla myndiga finländare har fallit offer för bedrägeri eller något annat brott på internet. Av dem har 49 procent gjort en brottsanmälan till polisen. Dessutom har 7 procent gjort en anmälan till någon annan instans, till exempel kontaktat banken eller meddelat administratören för tjänsten om att ett konto i sociala medier har kapats.

– Av resultaten från barometern om den digitala säkerheten ser vi att upp till var femte finländare har utsatts för brott i den digitala världen. Det är särskilt oroväckande att hälften av dessa brott inte anmäls till polisen, säger ledande specialsakkunnig Kimmo Rousku vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Finländarna vill lära sig att agera på ett mer digitalt säkert sätt

I undersökningen utreddes också kompetensen i anslutning till digital säkerhet. 70 procent av finländarna vill lära sig mer om hur man ska gå till väga om man blir utsatt för digitalt bedrägeri eller något annat nätbrott. 68 procent vill lära sig mer om hur man löser störningar i en digital enhet eller tjänst. 67 procent uppger att de behöver mer kompetens för att agera vid informationssäkerhetsincidenter och anmäla dem till myndigheterna.

– Det är fint att vi finländare hela tiden vill lära oss nytt även i frågor som gäller digital säkerhet. När allt fler utsätts för brottslig verksamhet på nätet sticker vi inte huvudet i sanden, utan vi vill ta reda på saker och ting, vara mer vaksamma och lära oss att agera även i svåra situationer. För oss myndigheter är detta naturligtvis också ett budskap om att det är viktigt att erbjuda information och tydliga anvisningar för olika hot- och störningssituationer, kommenterar Rousku.

De vanligaste digitala hoten är bluffmeddelanden och nätfiske

De vanligaste hoten i anslutning till den digitala säkerheten är olika bedrägeriförsök och nätfiske. Enligt undersökningen har 79 procent av finländarna fått ett bluff- eller nätfiskemeddelande per e-post och 63 procent per SMS. 56 procent har blivit föremål för ett bedrägeriförsök med telefonsamtal och 32 procent med en applikation för snabbmeddelanden. Bedrägeriförsök av detta slag är betydligt vanligare än till exempel identitetsstöld, som 4 procent av respondenterna uppger sig ha utsatts för.

Enligt barometern för den digitala säkerheten oroar sig finländarna mest för att en digital tjänst skulle kunna använda deras uppgifter fel eller på ett sätt som är ofördelaktigt för en själv. 59 procent av respondenterna är oroade över detta. Att en digital enhet eller tjänst skulle samla in personuppgifter utan tillstånd väcker nästan lika mycket oro. Över hälften oroar sig också för att bli utsatt för identitetsstöld eller ett nätbrott där man förlorar pengar eller viktig information.

Förtroendet för digital säkerhet har förblivit starkt

Förtroendet för digital säkerhet har för största delen av finländarna (63 %) bevarats på samma nivå som för ett halvt år sedan. Förtroendet för digital säkerhet har försämrats hos 26 procent jämfört med för ett halvt år sedan och förbättrats hos 10 procent av respondenterna.

– Undersökningen ger mycket intressant information om förtroendet för den digitala säkerheten. Det verkar som om identifieringen av risker, och det att hoten i den digitala världen i allt högre grad syns till exempel i medierna, både kan stärka och försvaga förtroendet för den digitala säkerheten. När det finns mer information om riskerna har förtroendet hos vissa respondenter stärkts. Andra säger att när digitala bedrägerier och andra risker syns allt mer, har förtroendet därför försvagats. Även Rysslands krigshandlingar och egna erfarenheter av kapning av konton i sociala medier nämns som faktorer som försvagar förtroendet, berättar Rousku.

När man frågade om finländarna litar på att deras personuppgifter och andra viktiga uppgifter behandlas på rätt sätt, visar svaren ett stort förtroende för i synnerhet den egna arbetsgivarens, myndigheternas samt bank-, betalnings- och försäkringstjänsternas förmåga att hantera uppgifterna på ett säkert sätt. Över 80 procent av finländarna litar på dessa aktörer. Å andra sidan litar mindre än en tredjedel av finländarna på nätspelens (31 %) och sociala medietjänsternas (31 %) förmåga att hantera uppgifter på ett säkert sätt.

– I Finland har det traditionellt funnits ett stort förtroende för myndigheterna och det är viktigt att bevara detta även i fortsättningen. Förtroende är en av demokratins grundpelare och förtroende för digital säkerhet är en förutsättning för att det digitala samhället ska fungera, summerar Rousku.

Mer information

Resultaten från Barometern för digital säkerhet bifogas (på finska).

Resultaten från barometern för digital säkerhet behandlades på ett seminarium om digital säkerhet torsdagen den 15.6.2023 i Paasitornet i Helsingfors. Förutom undersökningsresultaten var seminariets teman möjligheterna med artificiell intelligens och nuläget inom den offentliga sektorns digitala säkerhet. På evenemanget talade bland annat Tõnu Tammer, direktör för Estlands CERT-EE och framtidsforskare Risto Linturi. Seminariet ordnades av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Titta på inspelningen (på finska).

Undersökningen Barometern för digital säkerhet genomfördes av strategiska forskningsbyrån Vastakaiku Oy på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Uppgifterna samlades in i Bilendi Oy:s M3 Panel i april-maj 2023. Målgruppen var myndiga finländare. Undersökningen besvarades av 1 000 respondenter och representerar ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde. Utifrån resultaten kan man generalisera hur myndiga finländare upplever den digitala säkerheten i Finland för närvarande. Felmarginalen för undersökningen är 95 % med tillförlitlighet +/- 3,2 %.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har utrett den digitala säkerhetens tillstånd, bekymmer i anslutning till den digitala säkerheten, realiserade hot, kompetens och utbildningsbehov med hjälp av den Digitala säkerhetsbarometern från och med hösten 2020. Jämförelseresultatet för 2022 som syns i resultaten hänvisar till resultaten från den föregående undersökningen Barometern för digital säkerhet, vars datainsamling genomfördes av forskningsbyrån Vastakaiku i september 2022.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tar hänsyn till observationerna i Barometern för digital säkerhet i ledningsgruppen för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen (VAHTI) och i dess arbetsgrupper samt inom utvecklingsprogrammet för digital säkerhet (JUDO).