Behandlingen av psykisk ohälsa hos förvärvsarbetande varierar i olika befolkningsgrupper
10.8.2023 08:00:00 EEST | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.8.2023
Målet med lagstadgad rehabiliterande psykoterapi är att stödja arbets- eller studieförmågan och förebygga arbetsoförmåga i anslutning till psykisk hälsa. Dess användning har också mångdubblats under 2010-talet.
I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt undersöktes utvecklingen av arbetsoförmåga hos personer som går i psykoterapi. Indikatorer på arbetsoförmåga var sjukfrånvaro i anslutning till psykisk hälsa och sjukpension. Undersökningen granskade skillnaderna mellan befolkningsgrupper, dvs. till exempel ålderns och bostadsortens betydelse. Därtill utreddes inkomstnivåns koppling till användningen av psykoterapi och psykofarmaka.
På befolkningsnivå observerade man redan tidigare tecken på att rehabiliterande psykoterapi är kopplat till minskad arbetsoförmåga i anslutning till psykisk hälsa. Enligt en jämförelse som gjordes i den nyligen publicerade undersökningen är det bland förvärvsarbetande personer mest sannolikt att kvinnor med hög inkomst går i rehabiliterande psykoterapi jämfört med låginkomsttagare. Hos män observerades ingen motsvarande skillnad.
– Ännu i början av 2010-talet var det mer allmänt att höginkomsttagare använde psykofarmaka i Finland, men trenden vände och år 2019 var psykofarmaka som vårdform mer allmän hos låginkomsttagare, säger forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Kostnaderna för psykoterapi och medicinering ligger på olika nivåer: läkemedel för ett år kostar lika mycket som ett eller två psykoterapibesök. Resultatet väckte frågan om hurudan hjälp var och en har möjlighet att söka sig till med sina symtom, säger äldre sakkunnig Sanna Selinheimo vid Arbetshälsoinstitutet.
Den rehabiliterande psykoterapins effekter på arbetsoförmågan varierar i olika befolkningsgrupper
I en registerundersökning följdes olika utvecklingsbanor för arbetsoförmåga i anslutning till depression eller ångest. Psykoterapins effekter på arbetsoförmågan varierade.
Hos en stor andel av de som inledde rehabiliterande psykoterapi förekom inte arbetsoförmåga som berättigar till FPA:s sjukdagpenning (över 10 sjukfrånvarodagar från arbetet) före psykoterapin, och situationen förblev likadan under terapins gång.
Hos cirka 10 procent av personerna syntes en tydlig minskning av arbetsoförmågan sedan psykoterapin hade inletts.
Däremot hade mindre än 10 procent av personerna hög arbetsoförmåga innan psykoterapin inleddes och psykoterapin hade inte förbättrat situationen. Sannolikheten att tillhöra gruppen av personer med långvarig arbetsoförmåga ökade om personen hade högre ålder, var kvinna, hade stor arbetsmängd eller bodde i Östra eller Norra Finland. Prognosen för arbetsförmågan var sämre ifall personen hade flera av dessa faktorer.
– Undersökningsresultaten visar hur fördelarna med psykoterapi inte uppfylls på samma sätt till exempel i olika yrkesställningar och områden. När psykiska utmaningar påverkar hur man klarar sig i arbetet, krävs flexibilitet på arbetsplatsen. Är sådana lösningar som stödjer arbetsförmågan på samma sätt tillgängliga i alla arbeten? I vissa situationer kan det vara befogat att även omvärdera hur lämplig rehabiliterande psykoterapi är som vårdform, kommenterar Sanna Selinheimo.
– I glesbebyggda områden kan avstånden göra det svårare att förverkliga rehabiliterande psykoterapi. Äldre arbetstagare kan ha många andra sjukdomar, som gör att det övergripande hälsotillståndet påverkar möjligheterna att gynnas av rehabiliteringen, fortsätter Selinheimo.
Undersökning: Användningen av rehabiliterande psykoterapi per befolkningsgrupp och region i Finland
- Arbetshälsoinstitutets två forskningsprojekt utreder användningen av rehabiliterande psykoterapi per befolkningsgrupp och region samt terapins effektivitet ur sysselsättningens, inkomstens och den psykiska hälsans perspektiv bland personer i arbetsför ålder. Projekten baserar sig på registermaterialet Psyykkinen haavoittuvuus Suomessa. Forskningsprojekten har finansierats av FPA och Arbetshälsoinstitutet.
- Föremål för undersökningen som behandlade arbetsoförmågans utvecklingsbanor var 3 605 förvärvsarbetande personer som inledde rehabiliterande psykoterapi åren 2011–2014 och som följdes ett år innan de inledde terapin och fyra år efter att den hade inletts.
- Undersökningen som jämförde inkomstklasser följde sammanlagt 736 613 förvärvsarbetande personer och deras användning av rehabiliterande psykoterapi och psykofarmaka mellan åren 2011 och 2019. Inkomstnivån bedömdes per kvartal.
- Undersökningarna baserar sig på 33 procent av ett slumpmässigt urval av personer i arbetsför ålder (18–65 år).
Läs mer
- Psychotherapy and change in mental health-related work disability: a prospective Finnish population-level register-based study with a quasi-experimental design | Journal of Epidemiology & Community Health (bmj.com)
- Income gradient in psychotherapy use and psychotropic drug purchases: A longitudinal register study in Finnish employed population - ScienceDirect
- The association of sociodemographic characteristics with work disability trajectories during and following long-term psychotherapy: a longitudinal register study | SpringerLink
Ytterligare information
- Äldre sakkunnig Sanna Selinheimo, Arbetshälsoinstitutet, Sanna.Selinheimo@ttl.fi, tfn 043 825 0397
- Forskningsprofessor Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, Ari.Vaananen@ttl.fi, tfn 050 511 0530
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Kutsu SuomiAreenaan 24.6. ja 25.6.: Väki vähenee, päättyvätkö pidot?22.6.2026 13:31:17 EEST | Kutsu
Suomen väestö ikääntyy, syntyvyys on alhainen ja työikäisten määrä kääntyy laskuun. Nuorilla on kannettavana entistä suurempi vastuu. Mistä ratkaisu hankalaan yhtälöön? Tervetuloa DEMOGRAPHY- ja YOUNG-ohjelmien sekä Itlan tilaisuuksiin SuomiAreenaan Poriin!
Kommun10-undersökningen: Sjukfrånvaron fördelas enligt kön, yrke och ålder16.6.2026 02:00:00 EEST | Pressmeddelande
Sjukfrånvaron har som helhet förblivit ganska oförändrad efter social- och hälsovårdsreformen, men det finns betydande skillnader mellan kön, yrke och åldersgrupper. Kvinnor och de yngsta anställda samt till exempel anställda inom småbarnspedagogik har fler frånvarodagar än män, medelålders och personer som arbetar i ledande uppgifter eller expertuppgifter.
Kunta10-tutkimus: Sairauspoissaolot jakautuvat sukupuolen, ammatin ja iän mukaan16.6.2026 02:00:00 EEST | Tiedote
Sairauspoissaolot ovat säilyneet kokonaisuutena varsin ennallaan sote-uudistuksen jälkeen, mutta sukupuoli, ammatti ja ikäryhmät paljastavat merkittäviä eroja. Naisilla ja nuorimmilla työntekijöillä sekä esimerkiksi varhaiskasvatuksen työntekijöillä on enemmän poissaoloja verrattuna miehiin, keski-ikäisiin ja johtavissa tai erityisasiantuntijatehtävissä työskenteleviin.
Kunta10 study: Sickness absence is divided by gender, profession and age16.6.2026 02:00:00 EEST | Press release
Overall, sickness absence have remained fairly unchanged since the reform package on healthcare and social welfare, but there are significant differences between genders, professions and age groups. Women and the youngest employees, as well as employees in early childhood education, for example, have more absences than men, middle-aged employees and those working in managerial or specialist positions.
Psykisk hälsa i arbetslivet samlar över 800 internationella experter i Helsingfors15.6.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Psykisk hälsa i arbetet har blivit en av de viktigaste frågorna i samhället och arbetslivet i hela Europa. Den internationella konferensen om företagshälsovård och arbetshälsa som ordnas i Helsingfors den 15–17 juni 2026 granskar aktuella fenomen i arbetslivet och deras kopplingar till psykisk hälsa och välbefinnande i arbetet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
