Nedskärningarna som regeringen Orpo-Purra planerar kommer att skrota det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa

De som i störst utsträckning drabbas av arbetslöshet är lågavlönade arbetstagare, som före arbetslösheten har en lön på 2000–2500 euro i månaden. Med de inkomsterna är den inkomstrelaterade dagpenningen ungefär 1300–1500 euro i månaden.

Regeringens beslut kommer att leda till att det blir allt svårare att få inkomstrelaterad arbetslöshetsförmån och att nivån på förmånen försämras. För att kunna få inkomstrelaterad dagpenning krävs det i fortsättningen att man har jobbat i minst ett år och dessutom förlängs självrisktiden i början av arbetslösheten.

Enligt regeringens planer ska den inkomstrelaterade dagpenningen minska med 20 procent efter två månaders arbetslöshet och med ytterligare fem procent efter ungefär åtta månader. I praktiken kommer den inkomstrelaterade dagpenningen för de flesta att vara mindre än 900 euro i handen per månad efter nedskärningarna.

För dem som till exempel har tjänat 2500 euro i månaden kommer dagpenningen att minska med mer än 200 euro efter två månaders arbetslöshet och med ytterligare nästan 100 euro efter åtta månader. För arbetslösa med barn kommer regeringen dessutom att skära ner hela barnförhöjningen på 150–280 euro.

– De här nedskärningarna är så hårda att vi aldrig tidigare har sett något likadant, och de drabbar dem som redan är låginkomsttagare. Samtidigt leder nedskärningarna till att behovet av bostadsbidrag och utkomststöd ökar. I synnerhet barnfamiljer som har drabbats av arbetslöshet kommer att bli tvungna att lyfta utkomststöd, säger Saana Siekkinen.

De som jobbar deltid hamnar i allt större trångmål

Regeringen föreslår att det skyddade beloppet på 300 euro för arbetsinkomster avskaffas inom utkomstskyddet för arbetslösa. Regeringen planerar också nedskärningar av bostadsbidraget. Nedskärningarna motiveras med sysselsättningseffekter samt att man sporrar arbetslösa att börja jobba och i synnerhet jobba heltid. 

Saana Siekkinen förundrar sig över motiveringarna.

– De nedskärningar som regeringen nu föreslår gör det ännu svårare, om inte omöjligt, att försörja sig på något annat arbete än heltidsarbete. Samtidigt blir det allt vanligare att det är just deltidsarbete som erbjuds. 

Därtill kommer försämringarna av bostadsbidraget att försvåra möjligheterna att flytta från områden med hög arbetslöshet till tillväxtcentrum för att jobba inom låglönebranscher där det råder brist på arbetskraft.

– Behovet av bostadsbidrag har ökat när mängden deltidsarbete har ökat. Bostadsbidraget gör det över huvud taget möjligt för lågavlönade att jobba och också att jobba deltid, påpekar Saana Siekkinen.