Återvinning av näringsämnen främjades i tre temaprojekt med fokus på läroverk inom lantbrukssektorn, små och medelstora industriföretag och pälsdjursproducenter

Samarbete och nytt undervisningsmaterial

Projektet Tulevaisuuden maanviljelijät (Framtidens jordbrukare) var ett gemensamt projekt för nio läroverk inom lantbrukssektorn. Projektet stärkte samarbetet mellan läroverken inom lantbrukssektorn, framställde nytt digitalt undervisningsmaterial och utvecklade verksamheten på undervisningsgårdarna. Yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu var projektets huvudgenomförare.

Projektet framställde cirka etthundra nya läroobjekt i form av videor, artiklar, informationskort och podcastar. Ämnesområdena var teman för hållbar produktion såsom klimatförändring, återvunna näringsämnen, kompostering, förnybara energiformer, biogas, massbaserad informationsinsamling och vattenskydd.

Projektet genomförde också olika försök på undervisningsgårdarna i anslutning till exempelvis blandad odling, gödsling med återvunna gödselmedel och jämförelse av olika sorter. På undervisningsgårdarna samlades observationsdata, mätningar utfördes med olika sensorer och åkrarna bilddiagnostiserades med drönare. Under projekttiden ordnade olika aktörer också evenemang.

”Projektet hade stor genomslagskraft, över 50 lärare inom lantbrukssektorn deltog. I och med projektet fick de nya idéer och nytt material för undervisningen. I projektet hittade vi också nya teknologier för hur åkerskiften kan undersökas och presenteras. Dessutom var exempelvis podcasterna en mycket positiv verksamhetsmodell som fungerade väl i distansundervisningen”, berättar projektchefen Outi Vahtila från yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu.

Hjälp för ansökan om finansiering för näringsåtervinning 

ProAgria Keskusten Liittos projekt Maatalouden ravinteet ja energia käyttöön (MARIKA) erbjöd råd till små och medelstora industriföretag om bearbetning av biomassor till närings- och energiprodukter. Projektet gav stöd till branschaktörer allt från råmaterialägare till slutanvändare om att hitta partners, för att göra upp projektplaner och bygga upp kundrelationer för närings- och energiprodukter.  

MARIKA-projektet ordnade olika workshopar och webbinarier samt deltog i branschspecifika evenemang och nätverkade med andra aktörer. Information spreds bland annat i nyhetsbrev och på projektets webbsidor. 

Kärnan i projektet var att hjälpa företag att hitta en lämplig finansieringskälla för ett näringsåtervinningsprojekt och för att göra upp en finansieringsduglig ansökan, genom vilken företaget kan utveckla sin företagsverksamhet. Under projektet tog tio företag inom näringsåtervinningsbranschen kontakt med ProAgria för att få råd om hur man ansöker om finansiering.

”Jag anser att det viktigt att det i framtiden finns allt fler mötesplatser för människor som har idéer om näringsåtervinning. Alla har inte krafter att föra sin idé ända fram till en bra projektansökan, och då borde det finnas ett ställe som man med låg tröskel kan kontakta. Det är också viktigt med riksomfattande koordination, och den bör utvecklas", konstaterar projektkoordinator Karoliina Aalto från ProAgria Keskusten Liitto. 

Miljötips om gödselhantering till pälsproducenterna

Projektet för att minska pälsnäringens miljöfotavtryck och utveckla näringskretsloppet inom pälsnäringen (TASSUNJÄLKI) förmedlade miljöforskningsdata om pälsnäringen till producenterna, identifierade faktorer som påverkar miljöfotavtrycket och redde ut möjligheterna att förbättra näringskretsloppet för pälsdjursgödsel. Projektet koordinerades av Finlands Pälsdjursuppfödares förbund (FIFUR) i samarbete med forskningsgården Luova Oy i Kannus, Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke).

Miljötips i synnerhet om gödselbearbetning förmedlades till pälsfarmerna bland annat i form av ett tryckt miljöhäfte och med hjälp av besök på farmerna. Dessutom dryftades åtgärder som minskar miljökonsekvenserna under bland annat webbinarier.

”Inom näringsåtervinningsbranschen stöter man ofta på att det finns förmågor och aktörer, men de får nödvändigtvis inte tillfälle att mötas. Dessutom är informationen som finns ofta splittrad. Vi kunde förmedla miljöinformation till producenterna på ett mångsidigt sätt och skapa ett cirkulärekonomiskt nätverk för pälsnäringen. Projektet gav mycket ny information om hur man kan minska branschens miljöfotavtryck i framtiden”, berättar projektchef Eeva Ojala forskningsgården Luova i Kannus.

Forskningsgården Luova fortsätter arbetet i projektet för återvinning av rävgödsel (Ketunlanta kiertoon), som strävar till att effektivera återvinningen av pälsdjursgödsel bland annat med kolneutrala torrströalternativ och bättre gödselbearbetning.