Dom som riskerar begå självmord får inte tillräcklig vård

Det är allt vanligare att ha självmordstankar, visar bland annat THL:s omfattande undersökning Hälsosamma Finland (2023). Just nu klarar de hjälptjänster som finns ändå inte av att svara på behovet.

Vid MIELI rf syns det här bland annat i att de som svarar i Kristelefonen, samt i Sekasin- och Solmussa -chattarna i år har tagit kontakt med nödcentralen oftare än tidigare. Det här betyder att allt fler som tar kontakt är akut självdestruktiva och att situationerna är allvarliga.

I Kristelefonen har andelen självdestruktiva samtal stigit under de senaste tio åren, men den största förändringen skedde efter att pandemin börjat.

Självdestruktiva skickas hem

Självdestruktiva personer som söker hjälp skickas ofta hem med hjälp av bland annat mediciner. Också detta framgår ur THL:s undersökning från ifjol samt ur den uppföljning som MIELI rf gjorde i juni-juli 2023 gällande vilka erfarenheter de som kontaktar MIELI rf har av offentliga tjänster.

Enligt forskning som THL gjorde ifjol hade nästan hälften av dom som gjorde självmord besökt hälsovården under den senaste veckan. På själva dagen för självmordet hade var femte besökt en hälsovårdsmottagning. MIELI rf:s uppföljning visar å sin sida att självdestruktiva personer hade sökt hjälp inom den offentliga vården, men blivit hemskickade från bland annat jouren, psykiatriska polikliniken och vårdcentralen.

Direktören för MIELI rf:s krisverksamhet Sanna Vesikansa ser situationen som oroväckande. Förebyggande av självmord borde synas i såväl regeringsprogrammet som i välfärdsområdena och i kommunernas välfärdsprogram. Enligt Vesikansa räcker det inte att förebyggande av självmord finns med i den nationella strategin för psykisk hälsa, utan arbetet borde också få konkreta resurser.

”Välfärdsområdena har ansvar för att organisera tillräcklig vård för självdestruktiva personer. Det behövs åtgärder för att de som är i fara att begå självmord och deras närstående snabbt ska få stöd i svåra situationer. Alla som jobbar inom hälsovården borde få utbildning i att förebygga självmord och i att föra självdestruktivitet på tal”, säger Vesikansa.

Den positiva utvecklingen hotar stanna upp

Antalet självmord har minskat med hälften sedan mitten av 1990-talet, men den positiva utvecklingen hotar stanna upp på grund av att människor är mer belastade och att tjänsterna inte kan svara på behovet.

De senaste åren har självmorden ökat särskilt bland kvinnor.

Marena Kukkonen, som är chef för MIELI rf:s center för suicidprevention, ser två utmaningar i vården av självdestruktiva personer: vårdpersonalen känner inte igen självmordsrisken eller kan inte ta upp den och även om personen skulle få rätt vård, finns det inte tillräcklig vård att få i fortsättningen. Antalet psykiatriska sjukvårdsplatser har minskat med 41% de senaste fem åren. Dessutom är antalet vårddygn färre. Samtidigt har inte öppenvården, som många gånger kunde vara en fungerande lösning, inte ökar i samma utsträckning.

”Förstås är vi oroliga för dom som är självdestruktiva och för deras närstående, men också sjukvårdsproffsen har det tufft då det inte finns något ställe dit de kan skicka personer som är i akut fara”, säger Kukkonen

År 2021 dog 747 personer genom självmord i Finland. Siffrorna för 2022 bekräftas i slutet av detta år, men enligt preliminär statistik från Institutet för Hälsa och välfärd THL är antalet självmord på samma nivå som året innan. Fortfarande dör det mer än tre gånger så många genom självmord än i till exempel vägtrafiken.

Finland är också i topp i självmordsstatistiken; bara Lettland, Slovenien, Ungern, Belgien och Estland är före Finland.

Den internationella dagen för förebyggande av självmord firas den 10 september. Syftet med dagen är att öka medvetenheten om självmord, sprida information och minska på det stigma som är förknippat med självmord. Det främsta budskapet med dagen är att lyfta fram att det går att förebygga självmord, att det går att få hjälp med självdestruktiva tankar och att det går att tala tryggt om självmord. Var och en av oss kan ställa frågan som kan rädda människoliv, hur mår du, #mitäkuuluu.

Vi ber att medier i mån av möjlighet sprider information om var man kan få hjälp i samband med eventuella artiklar/program.

Den svenskspråkiga kristelefonen betjänar på numret 09 2525 0112 må och ons kl. 16-20

ti, to och fre kl. 9-13. Den finskspråkiga kristelefonen håller öppet alla dagar hela dygnet på numret 09 2525 0111.

• Kriscenter runt om i Finland erbjuder samtalsstöd på plats, på distans och i grupp gratis och utan remiss.
• På nätet kan man få hjälp via Solmussa-chatten och Sekasin-chatten för unga.
• Centren för suicidprevention i Helsingfors och Kuopio hjälper dom som gjort självmordsförsök och deras närstående.