De svaga ekonomiska utsikterna försämrar den finansiella sektorns omvärld – riskerna ökar framför allt på fastighetsmarknaden

Det dämpade ekonomiska läget och osäkerheten försvagade den finländska finansiella sektorns omvärld under första halvåret 2023. Finlands BNP krympte med 0,4 % under andra kvartalet jämfört med motsvarande period året innan. Också företagens orderingång minskade och konkurserna ökade samtidigt som konsumenternas köpkraft försvagades av de stigande levnadskostnaderna och uppgången i de allmänt använda referensräntorna. Dessutom ökade arbetslösheten och permitteringarna, konsumenternas förtroende låg kvar på en låg nivå och konjunkturutsikterna för näringslivet var fortsatt dystra.

Den svaga konjunkturutvecklingen i kombination med de stigande kostnaderna för skötsel, reparation, byggnation och finansiering påverkade fastighets- och byggbranschen kännbart. Samtidigt står branschen under avkastningstryck, då handeln med färdiga bostadsfastigheter har mattats av och konkurrensen om hyresgäster försämrar möjligheterna att höja hyrorna. De sjunkande fastighetspriserna, den dämpade handeln och osäkerheten på marknaden får kredit-, investerings- och likviditetsriskerna inom den finansiella sektorn att stiga.

– Finanssektorn har betydande exponeringar mot bostads- och fastighetsmarknaden. Dessutom har hushållens och företagens förmåga att betala sina skulder försämrats och det finns tidiga tecken på ökade kreditrisker. På grund av den utarmade ekonomiska tillväxten och de osäkra framtidsutsikterna kommer risknivån att vara hög också framöver. Bäst kan den finansiella sektorns störningstolerans upprätthållas genom en stark kapitaltäckning och solvens och noggrann riskhantering samt reglerings- och myndighetskrav som stöder den finansiella stabiliteten och efterlevnad av kraven, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

I år riktar Finansinspektionen särskild fokus på tillsynen av fastighetsrisker. Tillsynen av kreditrisker, också inom fastighetssektorn, är ett fokusområde för banktillsynen, och i tillsynen av försäkrings- och pensionssektorn ägnas särskild uppmärksamhet åt värderingen av fastighetsplaceringar och relaterad värderingspraxis. I fråga om fonder har tyngdpunkten redan i några år legat på tillsynen av fondernas likviditetsförvaltning och värdebestämning. Finansinspektionen genomförde tidigare i år en tematisk bedömning av likviditetsstresstesterna av öppna fastighetsfonder.

Kapitaltäckningen i banksektorn var fortsatt stark och räntenettot fortsatte att öka – vissa tecken på ökade kreditrisker inom fastighets- och byggbranschen

Kapitaltäckningen i banksektorn förbättrades något under de två första kvartalen 2023. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn låg på 17,4 % (12/2022: 17,2 %) vid utgången av juni och den totala kapitalrelationen på 20,9 % (12/2022: 20,6 %). Räntenettot fortsatte att öka kraftigt och rörelseresultatet för banksektorn förbättrades klart jämfört med motsvarande period året innan. Det betydligt förbättrade rörelseresultatet förklaras förutom av det ökade räntenettot också av måttliga kostnadsökningar och engångsnedskrivningar under jämförelseperioden.

Bankernas oreglerade fordringar i förhållande till utlåningen låg kvar på en låg nivå, trots att de har ökat något i utlåningen till hushållen. Finländska bankers oreglerade fordringar ligger dock alltjämt kvar på en låg nivå och är bland de lägsta i Europa. Överföringen av krediter mellan olika nedskrivningssteg visar redan tydligare tecken på en ökning av kreditriskerna i utlåningen till både hushåll och företag. De tilltagande riskerna på fastighetsmarknaden har återspeglats i stigande kreditrisker, framför allt i utlåningen till fastighets- och byggbranschen. Banksektorn i Finland har nära kopplingar med utvecklingen på fastighetsmarknaden, eftersom lån mot säkerhet i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter utgör nästan 60 % av bankernas utlåning till hushåll och företag. Likviditetsläget i de finländska bankerna är fortsatt stabilt.

Inga förändringar i arbetspensionssektorns solvens

Arbetspensionssektorns solvens (126,9 %) var i stort sett oförändrad och avkastningen på placeringarna (3,1 %) låg nära avkastningskravet för ansvarsskulden (3,2 %). Värdeförändringen på placeringstillgångarna speglar den positiva avkastningsutvecklingen för aktier och räntebärande värdepapper. Den relativa andelen illikvida placeringar, såsom kapitalplaceringar, fastighetsplaceringar och hedgefondplaceringar, slutade öka i början av året och uppgick till 44 %. Arbetspensionsanstalternas fastighetsplaceringar utgör ca 13 % av deras samtliga placeringar. Huvuddelen av fastighetsplaceringarna består av direkta fastighetsinnehav i Finland. Till följd av den ökade risktagningen sjönk den riskbaserade solvensställningen till 1,6 (12/2022: 1,7). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker ligger alltjämt på en rimlig nivå.

Arbetspensionssektorns lönesumma fortsatte att växa under första halvåret, men långsammare än pensionsavgifterna. Trenden väntas fortsätta under de kommande åren. Det är emellertid sannolikt att kassaflödena från investeringstillgångarna under de närmaste åren dock i huvudsak räcker till för att täcka skillnaden mellan de lönebaserade försäkringsavgifterna och pensionsavgifterna (på 2023 års nivå ca 800 miljoner euro) och förvaltningskostnaderna.  

Livförsäkringssektorns solvens stärktes något

Livförsäkringsbolagens solvens stärktes jämfört med slutet av 2022 och låg på 261,4 % (12/2022: 256,9 %), dvs. på en stark nivå. Solvensen stärktes av den svaga nedgången i solvenskapitalkravet, vilket förklaras av att bolagen har minskat riskerna i sin placeringsfördelning.

Livförsäkringssektorns placeringar gav en total avkastning på 2,4 % under första halvåret 2023. Placeringarna i aktier och räntebärande värdepapper gav vinst, men avkastningen på fastighetsplaceringarna var något negativ. Hyresintäkterna jämnade ut förlusterna från värdeminskningen på fastigheterna. Livförsäkringssektorns fastighetsplaceringar utgör ca 9 % av sektorns samtliga placeringar.

Premieinkomsterna för livförsäkringar minskade något från året innan på grund av nedgången i försäljningen av sparlivförsäkringar. De utbetalda ersättningarna steg inte totalt sett, men privatkundernas återköp ökade dock betydligt.

Skadeförsäkringssektorns solvens försvagades något

Skadeförsäkringsbolagens solvens låg på 278,1 % (12/2022: 301,6 %). Solvensen försvagades till följd av högre marknadspriser på aktier, vilket höjde kapitalkravet. Solvensen var dock fortsatt god, eftersom de långa räntorna inte förändrades betydligt under första halvåret och marknadsvärdet av den långsiktiga ansvarsskulden låg kvar på samma mycket låga nivå som vid utgången av 2022. Sektorns kapitalbas ökade något med hjälp av placeringsavkastningen och låg på den högsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket.

Avkastningen på placeringarna under januari–juni var 2,6 %. Aktieplaceringarna gav den bästa avkastningen, medan avkastningen på fastighetsplaceringarna minskade kraftigt. Fastighetsplaceringarna står för ca 14 % av skadeförsäkringssektorns placeringar. Försäkringsrörelsens lönsamhet sjönk till följd av ökade skadeersättningar. För de största utbetalningarna stod fordons-, egendoms- och sjukvårdsförsäkringar.

Närmare upplysningar lämnas av

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys.

Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor:

• Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn på Finansinspektionens webbplats (på finska)
• Material från Finansinspektionens presskonferens 12.9.2023 (pdf, på finska)