Eläketurvakeskus (ETK)

Undersökning: En positiv upplevelse av arbete och arbetsmiljö kan uppmuntra till fortsatt arbete efter den tidigaste pensionsåldern

Dela

Ett trivsamt och meningsfullt arbete, en lägre känsla av stress och färre upplevda förändringar i arbetet är faktorer som hänger ihop med att man arbetar förbi sin lägsta möjliga pensionsålder. Detta framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning, som riktade sig till personer som ålderspensionerat sig under åren 2019–2021.

Bild: Katri Lehtola
Bild: Katri Lehtola

Nästan alla tillfrågade som gått i ålderspension från arbete hade tyckt om sitt arbete och upplevt det som meningsfullt. Drygt hälften av de tillfrågade hade ändå upplevt sitt arbete som för stressigt, och nästan lika många upplevde att det skett för många förändringar i deras arbete. Personer som pensionerat sig vid 65 eller äldre hade oftare en positiv upplevelse av sitt arbete än de som pensionerat sig som yngre.

Personer som pensionerat sig närmare den lägsta möjliga pensionsåldern hade oftare upplevelser av stress, förändringar, ökade kompetenskrav och arbetets tyngd. I genomsnitt var ovan nämnda upplevelser vanligare bland kvinnor, anställda inom den offentliga sektorn och bland dem som uppskattade att deras hälsa och ork försämrats. Dessa grupper ansåg också oftare än andra att deras arbete och arbetsförhållanden hade inverkat mycket på deras beslut att pensionera sig.

– Negativa upplevelser av arbetsförhållanden verkar fungera som en bortstötande kraft från arbetslivet, funderar nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.

Majoriteten upplever att äldre anställdas kunskaper uppskattades på arbetsplatsen

Nästan 70 procent av de tillfrågade upplevde att deras tidigare arbetsplats hade visat uppskattning för de äldre anställdas kunskaper. Däremot ansåg endast närmare hälften att deras arbetsplats hade erbjudit stöd för att fortsätta arbeta fram till pensionsålder.

De som pensionerat sig vid högre ålder upplevde oftare än genomsnittet att de haft möjlighet att påverka sitt arbete, att deras arbetsplats hade uppskattat äldre personers kunskaper och att den erbjudit de anställda stöd för att fortsätta arbeta fram till pensionen.

– Iakttagelserna tyder på att förbättrade påverkningsmöjligheter för anställda på arbetsplatsen kan förbättra trivseln och motivationen att fortsätta, vilket kan förlänga yrkesbanan, säger Tenhunen.

Ökad fritid en betydande faktor för pensioneringen

 Nästan två tredjedelar av de tillfrågade upplevde att ökad fritid och möjligheter för fritidssysslor påverkade beslutet att pensionera sig åtminstone relativt mycket. Nästan hälften ville hinna pensionera sig medan den egna eller partnerns hälsa fortfarande var god.

Också viljan att tillbringa mer tid med närstående var en viktig motivering, särskilt för kvinnor. Dessa faktorer hade en större än genomsnittlig betydelse för dem som pensionerade sig vid den lägsta pensionsåldern eller nära den.

Hälsa och ork är relativt sällan en orsak bakom pensionering

En försämrad hälsa eller ork påverkade relativt sällan pensioneringen. En femtedel av de tillfrågade uppgav att försämrad ork påverkat deras pensioneringsbeslut relativt mycket eller mycket. Även dessa faktorer hade störst påverkan bland de som pensionerat sig som yngre.

– Att hälsa eller ork förekommer så sällan i enkätsvaren kan förklaras av att målgruppen för undersökningen är människor som gått i pension från arbete, det vill säga de vars hälsa och ork räckt till fram till pensionsåldern.

Nästan 3 400 personer som ålderspensionerat sig från lönearbete under åren 2019–2021 svarade på enkätundersökningen.

Forskningspublikationen: Työ, terveys ja sosiaaliset suhteet vanhuuseläkkeelle siirtymisen taustalla

Närmare:  Nationalekonom Sanna Tenhunen, e-post sanna.tenhunen@etk.fi, tfn 029 411 2492.

Forskningsseminariet hålls måndagen 18.9.2023 kl. 13–14.30 på Tankehörnans Fönster, Universitetsgatan 4, Helsingfors, eller på nätet via online-stream Sanna Tenhunen öppnar upp enkätundersökningens resultat. Dessutom får vi under seminariet höra preliminära resultat av de undersökningar som gjorts på basis av enkäten. Resultaten diskuteras av Harri Hellstén från Företagarna i Finland, Ville Kopra från Akava och Jenni Pääkkönen från finansministeriet. Anmäl dig till webbinariet via Webropol

Nyckelord

Bilder

Kravnivån och förändringar i arbetet, %
Kravnivån och förändringar i arbetet, %
Ladda ned bild
Jag hade goda möjligheter att påverka mitt arbete, %
Jag hade goda möjligheter att påverka mitt arbete, %
Ladda ned bild

Andra språk

Följ Eläketurvakeskus (ETK)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)

Lättföretagandet ökar snabbt – ger möjligheter till jobb, men många är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Antalet lättföretagare har ökat snabbt på senare år. Samtidigt verkar lättföretagarnas profil ha förändrats: de är yngre, allt fler har utländsk bakgrund och bara grundläggande utbildning. Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är den första där lättföretagarnas yrkesbanor, inkomster och pensionstillväxt under en period på flera år har studerats.

Kevytyrittäjyys nopeassa kasvussa – mahdollistaa työllistymistä, mutta moni on haavoittuvassa asemassa työmarkkinoilla8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Kevytyrittäjien määrä on kasvanut nopeasti viime vuosina. Samaan aikaan kevytyrittäjien profiili näyttää muuttuneen: he ovat entistä nuorempia, yhä useampi on ulkomaalaistaustainen ja suorittanut vain perusasteen koulutuksen. Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksessa on tarkasteltu ensi kertaa kevytyrittäjien urapolkuja, tuloja ja eläkekertymää usean vuoden ajanjaksolla.

Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Inflationen åt upp realavkastningen6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

År 2023 var utmanande för pensionsfondernas placeringar på många håll i världen. Pensionsplacerarnas genomsnittliga realavkastning blev endast två procent. De finländska pensionsfondernas placeringar lyckades ännu sämre. Hos oss gjorde den höga inflationen att realavkastningen blev negativ, -0,2 procent i genomsnitt. De svenska pensionsfondernas realavkastning var -1,2 procent i genomsnitt.

Eläkerahastojen kansainvälinen tuottovertailu: Inflaatio söi suomalaisten reaalituotot6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

Eläkerahastojen sijoitusvuosi 2023 oli haastava eri puolilla maailmaa. Eläkesijoittajien keskimääräinen reaalituotto jäi vain kahteen prosenttiin. Suomalaisten eläkerahastojen sijoitukset sujuivat sitäkin heikommin. Reaalituotto painui meillä korkean inflaation vuoksi negatiiviseksi ja oli keskimäärin -0,2 prosenttia. Ruotsalaisten eläkerahastojen reaalituotto oli keskimäärin -1,2 prosenttia.

Podcasten Eläkekomitea: Hur lyckas Finland med att integrera invandrare?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote

Kommer regeringens avoga politik att vara ett hinder för arbetsrelaterad invandring? Kommer invandrarna att rädda pensionssystemet och hurdana pensioner kan de själva vänta sig? Det diskuteras av ledande sakkunnig Katri Niskanen från arbets- och näringsministeriet, chefen för invandringsärenden Teemu Haapalehti från Esbo stad och utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye