Kommunförbundets Ekonomibarometer: Trycket att höja skattesatsen ökar i kommunerna redan 2024
Ekonomidirektörerna förutspår en kraftig försämring i kommunernas ekonomiska utsikter. Av dem som besvarat Ekonomibarometern ansåg rentav 80 procent att kommunens ekonomi just nu är genomsnittlig eller klart bättre än genomsnittet. Men den positiva andelen minskar till en dryg tredjedel vid bedömningen av kommunens ekonomi på 12 månaders sikt.
De övriga ansåg att kommunens ekonomiska utsikter var svaga eller ganska svaga. Den genomsnittliga uppskattningen av den ekonomiska situationen i kommunen faller från 3,5 i nuläget till 2,3 på sikt, på en skala från ett till sex.
Enkäten genomfördes den 9–13 september 2023 och besvarades av ekonomidirektörerna i 129 av de sammanlagt 293 kommunerna på fastlandet.
- I kommunernas svagare förväntningar märks den utdragna recessionen som avspeglas i kommunekonomin som minskade skatteintäkter och högre kostnader. Regeringsprogrammet ökar också osäkerheten eftersom de indirekta ekonomiska konsekvenserna av programmet ännu inte klarnat i de enskilda kommunerna, säger Minna Punakallio chefsekonom vid Kommunförbundet.
- På grund av att en del av skatteinkomsterna från tidigare år redovisas år 2023, som en konsekvens av vårdreformen, är kommunernas ekonomi exceptionellt stark i år. Effekten av denna dryga miljard försvinner redan år 2024.
Det råder just nu ett stort tryck på att höja kommunalskattesatsen. Drygt 40 procent av deltagarna i Kommunförbundets Ekonomibarometer upplever ett tryck att höja skatterna. Kommunerna ser en svag utveckling i sina inkomster nästa år bland annat på grund av tillfälliga faktorer i samband med vårdreformen och nedskärningar i kommunernas statsandelar. Det är inte bara den dämpade inkomstutvecklingen som försvagar kommunernas ekonomi utan också de galopperande kostnaderna.
- Regeringens planer på nedskärningar i sociala förmåner försvagar kommunernas ekonomi med 80–100 miljoner euro per år. Kostnaderna stiger ytterligare om förmånstagarna inte hittar arbete så som regeringen tänkt sig, säger Minna Punakallio.
Kommunförbundets Ekonomibarometer pejlar kommunernas ekonomiska utsikter fyra gånger per år
Kommunförbundets Ekonomibarometer är en enkät som riktar sig till kommunernas ekonomiledning och den kommer att genomföras fyra gånger om året. Enkäterna kartlägger kommunernas ekonomi- och konjunkturutsikter inom ramen för aktuella ekonomifrågor. Enkäten som genomfördes i början av september handlade om kommunens syn på den ekonomiska situationen, behovet av anpassning och trycket att höja kommunalskattesatsen.
Nyckelord
Kontakter
Hanna LassilaSakkunnig i kommunikation
Tel:+358 50 473 6278hanna.lassila@kuntaliitto.fiLänkar
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliiton Talousbarometri: Kuntien taloudellinen liikkumavara pienenee tulevina vuosina15.9.2025 11:13:47 EEST | Tiedote
Kuntaliiton Talousbarometriin vastanneiden talousjohtajien mukaan kuntien liikkumavara on kapenemassa merkittävästi seuraavien 10 vuoden aikana. Valtaosa vastaajista (lähes 80 %) arvioi kuntansa taloudellisen liikkumavaran pienenevän tulevina vuosina. Erityisen pienenä liikkumavara nähdään asukasmäärältään kaikkein pienimmissä kunnissa. Kuntaliiton Talousbarometri toteutettiin 3.–8. syyskuuta ja siihen vastasi 193 kunnan talousjohtajaa. Manner-Suomessa on 292 kuntaa.
Klyftan mellan kommunernas skattesatser hotar blir enorm– Kommunförbundets Karhunen: Finland har inte råd med nuvarande tjänster och strukturer13.9.2025 08:43:27 EEST | Pressmeddelande
Den demografiska förändringen, dvs. den minskande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster för invånarna. Förändringen är oundviklig och kännbar både i kommuner som förlorar befolkning och i snabbt växande städer, enligt en utredning beställd av Kommunförbundet. Om inget görs kan skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen i framtiden vara nästan 19 procentenheter.
Erot kuntien veroprosenteissa uhkaavat revetä ennennäkemättömiin lukemiin - Kuntaliiton Karhunen: Suomella ei ole varaa nykyisiin palveluihin eikä rakenteisiin13.9.2025 08:20:46 EEST | Tiedote
Väestönmurros eli syntyvyyden lasku, ikääntyminen, keskittyvä maahanmuutto ja kaupungistuminen vaikeuttavat ennennäkemättömällä tavalla kuntien mahdollisuuksia järjestää palveluita kuntalaisille. Muutos on vääjäämätön ja merkittävä niin väestöään menettävissä kunnissa kuin vauhdikkaasti kasvavissa kaupungeissakin, selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä. Jos mitään ei tehdä, ero matalimman ja korkeimman kuntaveroprosentin välillä voi tulevaisuudessa olla lähes 19 prosenttiyksikköä.
Kyselytulos: Kunnissa panostetaan lasten ja nuorten hyvinvointiin – tueksi tarvittaisiin vahvemmin hyvinvointialueet11.9.2025 07:11:17 EEST | Tiedote
Kunnat ovat panostaneet merkittävästi lasten ja nuorten hyvinvointiin palkkaamalla omaa, ei-lakisääteistä henkilöstöä varhaiskasvatukseen, esiopetukseen, perusopetukseen ja lukioihin, vaikka laki ei siihen velvoita, selviää Kuntaliiton tuoreesta kyselytutkimuksesta. – Kuntien lisäsatsaukset kertovat aidosta tahdosta tukea lapsia, nuoria ja perheitä. Huolemme kuitenkin on, että hyvinvointialueiden vastuulla olevia tehtäviä sysätään kunnille, Kuntaliiton koulutusasioiden johtaja Irmeli Myllymäki painottaa. Koulun opetushenkilöstö toteuttaa työssään yhteisöllistä opiskeluhuoltoa yhteistyössä hyvinvointialueen ammattilaisten kanssa.
Kommunerna satsar på barns och ungas välmående – välfärdsområdena behövs som stöd11.9.2025 07:10:56 EEST | Pressmeddelande
Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående genom att anställa egen, icke–lagstadgad personal inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Kommunförbundets utredningar våren 2025 har nästan alla kommuner som svarat investerat egna resurser i barns och ungas välmående, även om lagen inte förpliktar till det. – Kommunernas tilläggssatsningar vittnar om en genuin vilja att stödja barn, unga och familjer. Vi är dock oroade för att uppgifter som välfärdsområdena har ansvar för skyfflas över på kommunerna, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet Skolans undervisningspersonal arbetar med generellt inriktad elevhälsa i samarbete med yrkesutbildade personer inom välfärdsområdet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum