– Bläcket har inte ens hunnit torka på regeringens budget innan man har börjat tala om nya nedskärningslistor. Det är oskäligt när man inte ens känner till effekterna av de nedskärningsbeslut som ingår i regeringsprogrammet, bedömer Katja Syvärinen som är vice ordförande för fackcentralen FFC:s styrelse.

Statsminister Petteri Orpos löften om att anpassningsåtgärderna inte skulle bli oskäliga för någon, har visat sig vara tomma. Trots de dystra ekonomiska signalerna avstår regeringen inte från nedskärningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa, avskaffandet av barnförhöjningarna för arbetslösa, nedskärningarna i bostadsbidraget eller indexfrysningen av de sociala förmånerna. För barnfamiljer med låga inkomster innebär regeringens nedskärningar ett bortfall på upp till 500 euro i månaden.

– Arbetstagarnas utkomst utarmas nu från många håll. Det handlar om värderingar och visar att regeringen bryr sig mer om höginkomsttagarnas och näringslivets intressen än om låginkomsttagarna, säger Syvärinen.

Budgeten borde också innehålla rättvisa skatteuppgörelser. Den här regeringens budget lättar dock till exempel mest på beskattningen för dem som tjänar mer än 10 000 euro i månaden.

Både löntagarna och arbetsgivarna gynnas av att de arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs i samband med löneutbetalningen sänks nästa år.

– Problemet är att regeringen genom sina budgetbeslut fråntar arbetstagarna en del av den här nyttan genom beskattningen, men inte vidtar motsvarande åtgärder för arbetsgivarna. Det här måste åtgärdas och kompenseras i framtiden.

Regeringen har också upprepat att den företräder en "arbetslinje" som påstås främja sysselsättningen och göra det mer lönsamt att jobba. De åtgärder som regeringen föreslår leder dock tyvärr Finland i motsatt riktning genom att göra det svårare att bland annat jobba deltid och ta emot kortvariga jobb.

– Regeringen Orpo-Purra anser uppenbarligen inte att allt arbete är värdefullt, konstaterar Syvärinen.

FFC hade önskat mer konkret stöd för att lindra den mycket dystra situationen inom byggbranschen. Till exempel borde man ha utökat den ARA-stödda produktionen.

Regeringen stärker permanent nivån på finansieringen av grundskolorna med 200 miljoner euro under valperioden och år 2024 höjs finansieringen av grundutbildningen med 50 miljoner euro. Dessutom riktas tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro till utbildningen på andra stadiet.

– Studerande på andra stadiet är i allt större behov av stöd och därmed är tilläggssatsningarna välkomna. Att regeringen skär ner de studerandes utkomst undergräver dock målet om att höja finländarnas kunskaps- och utbildningsnivå, säger Katja Syvärinen.

Det fria bildningsarbetet drabbas av orimliga nedskärningar. Nedskärningarna verkar särskilt rikta sig mot studiecentraler och man kan förvänta sig att personal sägs upp och att redan överenskomna kurser ställs in. Regeringen håller tjurskalligt fast vid sitt obegripliga beslut att avskaffa vuxenutbildningsstödet. Beslutet försämrar radikalt kunskapsnivån hos vuxna och förvärrar bristen på arbetskraft samt gör det svårare att orka i arbetet.