Kroniska trötthetssyndrom: det finns hopp om att bli återställd
HUS experter har medverkat i det internationella nätverk som arbetar med att lösa problemet med kronisk trötthet. Enligt nätverket kan långvariga symptom förklaras av förändringar i hjärnans nerv- och stressystem. Förändringarna är reversibla och de kan påverkas.
Miljontals människor lider av kroniskt trötthetssyndrom. Symptomen är trötthet, utmattning, huvudvärk, hjärndimma och muskelvärk och hos en del patienter förekommer de även efter en coronavirusinfektion. Vanliga medicinska undersökningar visar dock normala resultat. ”Förhållningssätten till kronisk trötthet varierar och innehåller motsättningar. Dessa tillstånd kan förminskas då det saknas bevis på sjukdom och de kan å andra sidan anses vara obotliga sjukdomar som har organiska orsaker”, berättar överläkare Markku Sainio från HUS. I nätverket medverkar förutom Markku Sainio även överläkare Helena Liira från HUS.
År 2022 samlades i Oslo en grupp experter, forskare, yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och patientrepresentanter som känner fenomenet väl. Deras mål var att sammanställa en rekommendation som grundar sig på information som stödjer återhämtning och rehabilitering. Deras rekommendation om behandlingen av kroniskt trötthetssyndrom, det så kallade Oslo-uttalandet, har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Primary Health Care. Det är fråga om en referentgranskad vetenskaplig artikel som sammanfattar en ståndpunkt om behandlingen av kronisk trötthet.
”Oslo-uttalandet beskriver hur symptomen kan uppstå till följd av förståeliga och vanligen reversibla förändringar i hjärnan. Många olika stressfaktorer, inklusive akuta sjukdomar, kan utlösa dessa förändringar”, säger Sainio.
Michael Sharpe, en av artikelförfattarna och professor emeritus vid Oxfords universitet konstaterar att patienterna definitivt behöver bättre sätt för att förstå dessa svåra sjukdomar. Det är viktigt att erkänna dessa symptom som verkliga och erbjuda en väg för att återhämta sig eller till och med bli återställd.
Författarna till Oslo-uttalandet betonar också att det är viktigt att läkare får mer information om dessa syndrom och om redan tillgängliga metoder för att hjälpa patienterna. ”Återhämtningen är vanligen en process i olika steg som kräver ansträngning, flexibilitet, tålamod och tro på att det är möjligt”, säger Sainio.
Kontakter
Helena Liira, överläkare
050 513 0448, helena.liira (at) hus.fi
Länkar
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främsta vården
HUS medietjänst betjänar media mån.–tor. kl. 10–16, fre. kl. 10–15 på tfn 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Valviras beslut om tillgången till icke brådskande specialiserad sjukvård är mycket hårt9.10.2025 12:10:08 EEST | Pressmeddelande
Den budgetram som HUS-sammanslutningen har fått gör det inte möjligt att avhjälpa vårdköerna. Målet under 2024–2025 har varit att i bästa fall stoppa en ökning av vårdköerna. Tillgången till vård har ändå förbättrats betydligt.
Valviran päätös kiireettömään erikoissairaanhoitoon pääsystä erittäin ankara9.10.2025 12:10:08 EEST | Tiedote
HUS-yhtymälle annettu talousarvioraami ei mahdollista hoitojonojen purkamista. Vuosina 2024−2025 tavoitteena on ollut parhaimmillaan hoitojonojen kasvun pysäyttäminen. Hoitoonpääsyä on silti onnistuttu parantamaan merkittävästi.
Unga vuxna som genomgått en transplantation i barndomen behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar9.10.2025 08:13:26 EEST | Pressmeddelande
I en nyligen färdigställd studie framgick det att personer som genomgått en transplantation som barn har högre benägenhet för långvariga sjukdomar än den övriga befolkningen och behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar än andra personer i samma ålder.
Lapsuudessa elinsiirron saaneet nuoret aikuiset tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin9.10.2025 08:13:26 EEST | Tiedote
Vasta valmistuneessa tutkimuksessa selvisi, että lapsena elinsiirron saaneet ovat muuta väestöä alttiimpia pitkäaikaisille sairauksille, ja tarvitsevat enemmän lääkkeitä kroonisiin sairauksiin kuin muut samanikäiset.
Den palliativa vården för barn utvecklas aktivt8.10.2025 08:39:53 EEST | Pressmeddelande
Palliativ vård för barn och unga är övergripande vård, där hela familjen beaktas. Vi HUS utvecklas den palliativa vården för barn aktivt bland annat inom det europeiska projektet PALLIAKID. Projektets syfte är att ännu bättre än tidigare identifiera patienter som har nytta av palliativ vård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum