Europeiska centralbanken stramar åt penningpolitiken för att få inflationen att sjunka till målet
Inflationen i euroområdet har varit hög redan under en längre tid. I år har inflationen saktat in tack vare de lägre energipriserna jämfört med i fjol och Europeiska centralbankens tydliga åtstramning av penningpolitiken. ECB-rådet har höjt sina styrräntor med sammanlagt 4,5 procentenheter sedan juli 2022. Den viktigaste styrräntan, dvs. bankernas inlåningsränta, är 4 %.

I takt med att inflationen skjuter fart stiger ofta också konsumenternas, företagens och marknadens förväntningar om den framtida inflationen. I euroområdet har inflationsförväntningarna dock legat nära ECB:s inflationsmål på 2 %. ”Inflationsförväntningarna har en viktig betydelse för prisutvecklingen och penningpolitiken, eftersom de påverkar både företagens prissättning och löntagarnas lönekrav”, säger Finlands Banks direktionsmedlem Tuomas Välimäki.
Penningpolitiken har stramats åt genom att styrräntorna har höjts och värdepapperen inom APP-köpprogrammet låtits förfalla i en förutsägbar takt. Räntehöjningarna får genomslag i låneräntorna, bromsar kraftigt upp utlåningsökningen och minskar den totala efterfrågan. Ekonomin i euroområdet tyngs också av den svagare globala utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är således långsam för tillfället, men enligt prognoserna ser euroområdet ut att undvika en fullskalig recession.
Inflationen i euroområdet saktar in ytterligare, men väntas ligga för högt för länge. Enligt ECB:s makroekonomiska framtidsbedömningar kommer inflationen i euroområdet år 2025 att ha legat över inflationsmålet på 2 % på medellång sikt kontinuerligt i mer än fyra års tid.
”Enligt ECB-rådets bedömning har styrräntorna nu höjts till en nivå som, om de ligger kvar på denna nivå under en tillräckligt lång tid, kommer att kraftigt bidra till att inflationen återvänder till målet”, framhåller Tuomas Välimäki. ”Med beaktande av riskerna för inflationsutvecklingen innebär detta inte nödvändigtvis att räntehöjningarna är förbi. Då inflationen ligger över målet så här länge, kan det inte godkännas att inflationens återgång till målet skjuts ännu längre på framtiden.” De framtida räntebesluten kommer att basera sig på tillgängliga uppgifter om ekonomin och finansmarknaden. ”Vi bedömer inflationsutsikterna också genom att följa utvecklingen av den underliggande inflationen överlag samt hur de penningpolitiska besluten får genomslag i ekonomin”, fortsätter Välimäki.
ECB:s penningpolitik gäller hela euroområdet, och det ligger också i Finlands intresse att prisstabilitet enligt ECB:s mål råder i euroområdet. Prisstabiliteten i euroområdet garanterar en välbalanserad ekonomisk utveckling i Finland, eftersom euroområdet är vår inre marknad och en viktig handelspartner för Finland. Penningpolitiken får genomslag på olika sätt och olika snabbt inom euroområdet beroende bland annat på räntebindningen av lån i olika länder.
I Finland löper bostadslånen till största del med rörlig ränta, varför de stigande räntorna snabbt får genomslag inte bara i nya lån utan också i hela lånestocken och därmed i alla bolånetagares disponibla inkomster. Skillnaderna i genomsnittsräntorna för nya bostads- och företagslån mellan olika euroländer är för närvarande mindre än skillnaderna mellan räntorna på utestående lån.
- Presentation 3 oktober 2023, direktionsmedlem Tuomas Välimäki (på finska)
- Presentation 3 oktober 2023, byråchef Markku Lehmus (på finska)
- Euro ja talous-publikationen (på finska)
Nyckelord
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
En inhemsk lösning för omedelbara betalningar skulle öka funktionssäkerheten och konsumenternas valfrihet8.5.2025 11:30:00 EEST | Pressmeddelande
Finländarna måste ha tillgång till förmånliga, mångsidiga och tillförlitliga betalningssätt som fungerar säkert också under exceptionella omständigheter. En lösning för omedelbara betalningar som baserar sig på kontoöverföringar i real tid skulle öka vår förmåga att hantera systemen för betalning och erbjuda konsumenterna ett välkommet alternativ.
Kotimainen pikamaksamisen ratkaisu lisäisi toimintavarmuutta ja kuluttajien valinnanvapautta8.5.2025 11:30:00 EEST | Tiedote
Suomalaisilla tulee olla käytössään edullisia, monipuolisia ja luotettavia maksutapoja, jotka toimivat turvallisesti myös poikkeustilanteissa. Reaaliaikaisiin tilisiirtoihin perustuva pikamaksuratkaisu lisäisi kykyämme hallita maksamisessa käytettyjä järjestelmiä ja tarjoaisi kuluttajille tervetulleen vaihtoehdon.
A Finnish instant payment solution would improve resilience and consumer choice8.5.2025 11:30:00 EEST | Press release
People must have access in Finland to inexpensive, versatile and reliable methods of payment and these must function securely even in exceptional situations. An instant payment solution based on real-time credit transfers would enhance our ability to govern the systems used in making payments and would offer consumers greater choice.
Inlåningen från hushållen ökar8.5.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
Vid utgången av mars 2025 var inlåningen från de finländska hushållen (112,1 miljarder euro) 3 miljarder euro större än vid motsvarande tid för ett år sedan. Inlåningen har senast varit större 2022. I juli 2022 var inlåningen den största genom tiderna, dvs. nära 114 miljarder euro. Vid utgången av mars 2025 var 68,4 miljarder euro av inlåningen från hushållen inlåning över natten[1], 14,9 miljarder euro tidsbunden inlåning och 28,8 miljarder euro placeringsdepositioner[2].
Kotitalouksien talletuskanta kasvussa8.5.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Maaliskuun 2025 lopussa suomalaisten kotitalouksien talletuskanta (112,1 mrd. euroa) oli 3 mrd. euroa suurempi kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Talletuskanta oli viimeksi suurempi vuonna 2022. Vuoden 2022 heinäkuussa se oli kaikkien aikojen suurin eli lähes 114 mrd. euroa. Maaliskuun 2025 lopussa kotitalouksien talletuksista 68,4 mrd. euroa oli yön yli -talletuksia[1], 14,9 mrd. euroa määräaikaistalletuksia ja 28,8 mrd. euroa sijoitustalletuksia[2].
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum