Forskarna Mika Kortelainen och Tanja Saxell från VATT utredde som en del av en internationell forskningsgrupp hur valfrihet inom den offentliga specialiserade sjukvården påverkar valet av vårdplats, vårdköerna och användningen av den offentliga hälso- och sjukvårdens resurser. Studien visar att patienterna är beredda att söka vård utanför sitt eget sjukvårdsdistrikt om de har möjlighet till detta. På så sätt påskyndar valfriheten patienternas tillgång till vård och samtidigt effektiviseras användningen av de befintliga vårdresurserna.  

"Vårdköerna inom den specialiserade sjukvården har blivit längre i nästan alla välfärdsområden, men skillnaderna mellan områdena är stora. I stället för att fatta administrativt tunga centraliseringsbeslut kan man genom att främja valfriheten och öka patientrörligheten erbjuda ett smidigare sätt att förbättra användningen av de nuvarande resurserna", konstaterar specialforskare Tanja Saxell.  

Allt fler operationer på universitetssjukhus  

I studien granskas den regionala valfrihetsreformen som genomfördes i Finland 2007 och som gällde cirka en miljon finländare. I reformen kom fyra sjukvårdsdistrikt överens om att utvidga patientens valfrihet för icke-brådskande kirurgiska ingrepp.  I och med den ökade valfriheten fick patienterna fritt välja från vilket sjukhus inom reformområdet de söker vård, medan patienterna tidigare vanligtvis vårdades på det närmaste sjukhuset i sitt eget sjukvårdsdistrikt.  

I och med reformen sökte sig patienterna oftare än tidigare till universitetssjukhus för kirurgiska ingrepp. Patienter som väntade på ledplastik i höft och knä valde 10–14 procent oftare än tidigare ett universitetssjukhus i stället för ett central- eller kretssjukhus som vårdplats. För alla ortopediska ingrepp var förändringen 3 procent.  

Kortare kötider och snabbare vård  

Reformen effektiviserade sjukhusens verksamhet och resursanvändning. Detta berodde i synnerhet på att den operativa vården koncentrerades till universitetssjukhusen, som har högre vårdkapacitet och bättre resurser än andra sjukhus. Kötiderna i reformområdet förkortades med cirka 36 procent för ledplastik i höft och knä och med 23 procent för alla ortopediska ingrepp.  

Vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen förkortades sjukhusvistelsen med 8 procent utan att detta påverkade den kliniska kvaliteten på behandlingen, dvs. till exempel blev inte reoperationer och komplikationer vanligare. Tack vare att sjukhusvistelserna blev kortare kunde fler patienter vårdas och sjukhusens genomsnittliga totalkostnader ökade i stort sett inte alls.   

– Avstånden mellan sjukhusen i Finland är långa. Enligt vår studie är patienterna ändå beredda att utnyttja valfriheten och söka vård utanför sitt eget sjukvårdsdistrikt. Samtidigt effektiviseras användningen av de nuvarande resurserna. Om man ser på de ekonomiska effekterna lönar det sig att uppmuntra patienterna att utnyttja valfriheten i större utsträckning än i nuläget, till exempel genom att producera lättillgänglig nationell information som stöd för valet, säger Tanja Saxell.  

Tillförlitlig forskningsdesign  

Den regionala reformen och omfattande registermaterial möjliggjorde en tillförlitlig bedömning av konsekvenserna av valfriheten. Den regionala reformen skapade en randomiserad försöksdesign, när patienterna och sjukhusen i reformområdet i övrigt var jämförbara med liknande patienter och sjukhus som inte påverkats av reformen.  I studien utnyttjades omfattande registermaterial, såsom Institutet för hälsa och välfärds vårdanmälningsregister och statistik över sjukhusens produktivitet.  

I studien deltog förutom VATT även forskare från universiteten York University och University of Missouri, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Aalto-universitetet samt Åbo och Jyväskylä universitet.  

Södra Österbottens, Vasas, Päijänne-Tavastlands och Birkalands sjukvårdsdistrikt genomförde 2007 en reform som gjorde det möjligt för patienter i behov av icke-brådskande vård att fritt välja mellan de offentliga sjukhusen i reformområdet var ett ingrepp ska ske. Målet med reformen var att förbättra vårdens kvalitet, öka konkurrensen mellan sjukhusen, trygga patienternas tillgång till vård samt öka öppenheten i produktionen av hälso- och sjukvårdstjänster.  Nyheter om reformen har till exempel publicerats av YLE.   

Sedan början av 2014 har patienter haft möjlighet att välja vårdplats i hela landet. Valfriheten för icke-brådskande vård gäller primärvården och den specialiserade sjukvården. Valfriheten har begränsats till den offentliga hälso- och sjukvården, på samma sätt som i reformen 2007.  

Forskningsartikel: 
Mika Kortelainen, Liisa T. Laine, Konsta Lavaste, Tanja Saxell och Luigi Siciliani (2023) Improving Performance Through Allocation and Competition: Evidence from a Patient Choice Reform? VATT Working papers 156.